Domböcker 1697.

 

47.

 

Anno 1697,, d- 18 Januarij Höltz Or=

=dinarie Häradz wintter Tingh medh Allmogen af Ny=

=Carleby Sochn, uthi des Länssmans gårdh, Närwarande Cronones

Befallningzmann Wälbet:dde Lars Bruun, sampt efter=

=skrefne Ährlige och beskedelige Männ som Såtho i Nämbden

 

Jacob Knutzson i Munsala. Simon Erichson i Öf.rieppu.

Jacob Mattzson i ytterieppu. Mårthen Danielson i Såchlot

Johan Michellson i Kyrkioby. Joseph Erichson i Munsala.

Johan Jacobsson i Hirflax. Mattz Olufson i Öf.rieppu

Mattz Johansson i Kantlax.

 

Cronones Länssman wähl: Henrich Erichson Angaf i Rätten een drengh ifrån Munsala by Jacob Jacobsson ben:d hwilken medelst sin moders ingifwande Och samtycke, för Een Kårt tijdh sedan skall hafwa Stulit, Och derföre wara dömbd i Nycarleby Stadh, beskyllandes honom att han 14 dagar för Juhl skall hafwa brutit sigh in uti des booda Och bårtstulit 3.ne Fläsksijdor, Ooch Kiött efter ett Nööth, sampt 5 st. Ostar föruthan Korf och brödh. drengen Neckade till Tiufnaden, Men Länssmannen sade sigh tillijka medh NämbdeMannen ifrån Munsala Joseph Erichsson, sampt drengiarne Markus Jacobsson, och Mattz Andersson warit att Ransaaka uti drengens Moders Karin Adams dått:rs huus efter

Tiufnaden

 

48.

 

tiufnaden, då dee funnit under Sängen 3:ne st: Reefbeen der Kiöttet till dedt måste waret Afätit, doch så mycket lämnat att beenen ännu hängt tillsamman, sedan hafwa dhee funnit uti Een Kista Een Sijda Kiött Af ett Segt Nööth hwilket Länssmannen och des drengh Anders Andersson igenkände, Fattandes och Länssmannen så mycket större pra´sumption att dedt skulle wara hans Kiött som fans i Kistan som hustrun i förstone aldeles neckat sigh hafwa något Kiött i Kistan, Men sedan hoon den Oplöst hade, så haar hoon skyndat sigh att Sticka Kiöttet under Een låda och Ståppat der omkring ull och andre Saaker, så att hoon medh all flijt haar söökt, att fördöllia Kiöttet, hwilket Länssmannen Meente henne ingalunda hafwa giordt, om dedt icke warit stulit godz. Nämbdemannen Josep Erichsson framkallades, hwilken Oiäfwad Aflade sin Edh medh finger å book, och wittnade att han fölgt Länssmannen till Karin Adams dåtter och der funnit 3 st: been uthaf een Swijnsijda, som Länssmannen berettadt, hwilka been ännu hengde tillsamman efter Köttet intet aldeles waar afätit, Och att drengiarne Markus Jacobson och Mattss Andersson funnit Kiöttet i Carins Kista som stådt i Farstugun, desse drengar wore nu och så tillstädes, hwilka Aflade medh hand å book sine Eeder,och bekände dedt dhee begge drefwet på Jacobs Moder Karin att hoon skulle Uplåta sin Kista, hwilket hoon fuller i förstone förwägrat, säijandes der inttet Kiött wara, Men Om=

=sijder

 

49.

 

=sijder när hoon uplåtit haar hoon förr än dhee Kommit till att Ransaaka i Kistan giömt i meedh een sijda af ett ungt nööt under Kistlådan, ibland ull och andre Saaker, uthi hwilken berettelse dhee aldeles Kommo öfwereens. den misstänckte drengen Jacob förmanttes alwarligen till bekännelse, sampt tillfrågades hwadan dhee fått dedt Fläsket som dhee förtärt och dess been under Sängen Kastat. han sade dedt inttet warit någre Swijnbeen uthan uthaf ett Lijtet nööth, som dhee slachtat förleden hööst, Men Länssmannen haade nu beenen tillstädes, hwilka Syntes, Och Kunde dedt Klarligen så wähl uthaf deras skapnadh som elliest uthaf Luchten Kändes att dedt war Swijnbeen. Rätten tillfrågade om Carin sielf Slachtat något Swijn i höst. LänssMannen tillijka medh Grels Nillson i Munsala ehrhöllo att hoon inttet Slachtat något Swijn sedan 695,, Om hösten, hwilket Carin och tillstoodh. Jacob tillfrågades hwadan dhee hade fåått Nööt Kiötet som fannss i Kistan, han sade det warit uthaf den Lilla Stuten som dhee slachtat förleden höstas. Jacobs Moohr Carin producerades, Och förmanttes alfwarligen till bekännelse; Men hoon Neckade Eenständigt till Tiufnaden. Rätten tillfrågade henne hwadan hoon fått Fläsk, efter been der efter woro Kastade under Sängen? hoon sade äfwen som des Sohn att dedt inttet warit Swijnbeen uthan been af ett ungt nööt. henne förehöltz att hwar Man Kan see det wara Swijnbeen. hoon meentte att efter der i huuset någre dagar tillförne warit någre bönder ifrån Wörå, så Kunde dhee till äfwentyrs haa Kastat någre been

under

 

50.

 

under sängen. hoon tillspordes än wijdare till hwadt ända hoon söökt att fördöllia Kiöttet som fanns i Kistan? hwar till hoon sade att hoon ärnat dedt Stycket åth Capellanen H.r Claas Juniander. Länssmannen regererade det hoon inttet behöft att göma eller döllia bårt sitt godz om hoon dedt elliest Ährligen sigh förskafat. Rätten frågade om Länssmannen hade än någre bettre skiähl, hwar medh han Kunde binda, dem Angifnom till Tiufnaden, då han sade sigh Kunna förskafa den uthaf NyCarleby Sochn som Edeligen Kann ehrhålla, att han gifwit åth Länssmannen detta Stycket på sin Länssmans löön. dy upskiötz Saaken till skiäls Anskafande ./.

 

Dhee Kantlaxboor begiärande nu Samptel., dedt Erich Johansson, som här tills warit Een huusman där i byen, och ähr Trätosam både medh sin hustru Och sine Grannar sampt Ofreedar dem uthi deras Näringz medell på allehanda Olåfliget sättt, måtte blifwa pålagdt att flyttia sigh der ifrån, efter dhee Jngalunda hans Oroliga Omgänge längre Kunna tåla, Men såsom denne Erich Johansson ähr Een förlåfwad Krigzman, Ty uunderwijstes Käranderne uthi detta måhl, hoos hans Nåde högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen sitt Klagomåhl i ödmiukheet, att Andraga. J medler tijdh förmanttes Erich Johansson wid laga wijte till Giörandes att Lefwea Fridligen medh sine Bröder och Byjemän ./.

 

Erich Michellsson i Kyrckioby upbööd 3:die Reesan Mattz

Jönsons

 

51.

 

Jönssons hemman ibidem, Och war ingen som der p¨å hade något att Klandra, hwilket här medh ad acta föres ./.

 

Krögaren Knuth Hendersson i Jungaren, Upwiste i Rätten En häradzdoom afsagd NyCarleby Tingställe d 16 Januarj 694. hwar medelst honom Lijkmätigt Krögare Ordningen är efterlåtit något hööslagh af een allmenningh på Jungarbys Ägor, hwarest någre huusmänn tillförne hööbergat, hwilken doom hans Nåde Högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen Johan Ehrenskiöldh Nådigst haar behagat d- 30 Marty 695 att Confinnera, Såsom och gifwa een befallningh till Cronones Befallningzman å Orthen att Maintinera Krögaren widh dedt som honom tilldömbdt ähr. Men icke des mindre beklagade nu Knuth Hendersson att Een huusman Anders Michelson ben:d i bemelte Jungaren haar bårt fört 2:ne skrindar höö af Een Måsa på Allmenningen, hwilken honom af Nämbdemännerne Jacob Knutzson Och Erich Sigfredson, såsom Rättens uthskakade, ähr warden till deelt, begiärandes Knuth dedt Retten wille påläggia Anders Michelson att restituera hööet, sampt ihågkomma honom medh laga böter för dedt han hööet Olagl: bårt fört. Michellson waar fullar nu inttet tillstädes, doch framstälte sigh hans SwärModer Anna ben:d till swars, föredragandes till sin Uhrsächt att hennes Mågh och annat

huusfålk

 

52.

 

huusfålk Reedan för 20 åhr sedan bemelte måsa hööbergat uthan något Klander, Men Krögaren regererade att dhee hööbergat Klanderlööst, förr ähn som han ehrnådde der uthi

Rättens och hans Nådes H.r Landzhöfdingens Immission, Men sedan haar ingen budet till att giöra på dhee honom tilldeelte låtter någon åwärkan föruthan denne Anders Michelson, hwar till SwärModren Anna eij heller Kunde necka; Ty dömbdes Anders Michelson efter dedt 16 Cap:l B: B: L: L: att restituera 1 skrinda höö/: efter Krögaren der medh war benögd:/ sampt betahla till Krögaren 3 sk.r S:mt: expenser ./.

 

Till gårdz Syningzman i Munsala förordnades Cronones Länssman Henrich Erichson, som här medh actis Publicis insereres, Och wederböran dom till efterettelse länder.

 

J wäxala Förordnades till Upsyningzman Jöns Erichson hwilket wederbörandena Kunna sigh efterrätta.

 

Uthi Sochlo och Lillby tillsattes Mattz Eliasson att wara upsyningzmann, Och Mattz Thomason ibidem skall hafwa Upsicht i Stoorby, som här medh ad acta föres. och wederböran dom Ställes till efterrättelse ./.

 

Jacob Simonsson i Kaarby imponerad att wara Upsyningzman i Kaarby, som och han böör sigh till efterrettelse taga ./.

 

J öfwerieppu förordnades Anders Erichson ibm, Men i

ytterieppu

 

53.

 

ytterieppu Anders Jacobson, till Upsyningzman, som alt här medh till Notam tages.

 

J Kyrkioby måste Anders jacobson hafwa bekymber och upsicht, Men i Hirflax skall Grels Michelson wara Upsyningzmann.

 

Carl Jsaacksson skall wara upsyningzman i Monå.

 

Rådmannen i NyCarleby Wälbet:de Carl Jönson Anklagade för retten hans Jacobson medh dess Consorter i Kåfwijåki, för dedt dhee förleden Sommar skola låtit wååldbeeta hans Ängiar på Möökärs måsan, begiärandes att dhee derföre af Retten måtte blifwa pålagda, hans der igenom tagne skada skyndsampt medh tillbörlig wedergällning att ährsättia, sampt medh laga böter för sådan sin wåldsamheet i hogkommas. Dhee Kåfwijåki booar wore nu tillstädes, påståendes högeligen sin Oskylldigheet, att dhee inttet ähre Orsaaken till den skada som H.r RådhMannen på sine Ängiar lijdet, bediandes dedt deras Fääheerdingar som booskapen wachtat, måtte blifwa examinerade, hwilka nogsampt lära sin Oskylldigheet Kunna bewijsa, Framkallandes fördenskuldh 2:ne Pijgor Anna Thomas dåtter och Anna Carls dåtter som wachtat Hans Jacobsons och Gabriel Erichsons booskap, hwilka Oiäfwade Aflade sin Edh å book, och betygade att förleden Pinges Söndagh om Mår=

:gonen

 

54.

 

=gonen, hade deras booskap sluppit inn uthi Rådhmannens äng Men straxt, så snart dhee Kommit uth Så hade dhee Kiört Booskapen uthur Engen, Och wähl Uplagt Gierdzlegården efter sigh, som warit aldeles Odugeligh, så att booskapen fast den inttet warit Okymirg wäll Kunnat slippa inn. Rådhmannen begärte det Matz Simonssons och Jacob Simonssons hedingar Pijgorne Brijta Mattz dåtter och Elisabeth Simons dåtter måtte då swara för hans Enges beetande, Men dhee ehrhöllo medh Edh book att deras booskap i detta åhr aldrigh uthi Rådhmannens Engiar giordt den Ringaste skada, Och när Rätten frågade om ingen waret som Synt Gerdzlegårdarne, och nu om dees giltigheet, någon relation Kunde giöra, så Upsteego Nämbdemännerne Johan Michelsson Och Mårthen Danielson hwilka der om in Loco undersöökt, berettades att Rådhmannens gerldzgårdar warit Aldeles Ogille, Fördenskuld ehrkändes Samptel. Swaranderne för Carl Jönssons tilltahl uthi så besdkafat måhl, aldeles frij och Otilltalt ./.

 

Cronones LänssMann Wähl: Henrich Erichson, gaf till Känna att uthi Monå by skall wara een bååtzmans hustru Brijta Pers dåtter ben:d hwilken ähr behäftat medh Een farlig och häftigh Speetelska, så att hoon Reedan ähr skild ifrån annat fålk, Och Aldenstund hoon ähr uthfattigh hafwandes eij heller någon uthaf sinn Slächt ell.r Grannar, som något till hennes Uppehälle förmå Con=

=tribuera

 

55.

 

=tribuera ii denne dyra tijden, uthan hoon haar begynt snatta och stiäla ifrån sine grannar, och tager fåår af deras Fäähuus i sin hungers nödh, Så att dhee högeligen beklagade sigh icke allenast der öfwer, uthan och att deras barn af oförsichtigheet skola omgåås medh henne, hwilka lätteligen aaf den smittosamme Siukdoomen Kunna blifwa bekajade, Begärte nu Fördenskuld LänssMannen tillijka medh Nämbden och Brijtas Grannar, att hoon måtte blifwa till Hospitalet befordrad. Rätten frågade om icke Sochnens leda mötteo wille i Anledningh af Kongl: Förordningen af åhr 1642,, giöra ett så stoort Sammanskått att Brijta Kunde derföre inlösas i Hospitalet, hwar till dhee Swarade sigh eij Obenägne wara. Hwilket alt såsom ett laga bewijs wederböran dom meddeelas Kann, hafwandes dhee i öfrigit att i ödmiukheet Anlijta hans Nåde Högwälborne H.r Baronen Och Landzhöfdingen om Nådig böönhörelse, och den Spetelskes Immission till Hospitalet ./.

 

Stadz Notarien i NyCarleby, Ehreborne Wälbet:de H.r Johan Matilain gaf i Retten till Känna

huru såsom Stoorbroon weedh Södre Tullporten J NyCarleby skall till den deehl, somm Sochnenn uthi bemelte Broo tillhörer, wara mycket förfallen. Begiärandes nu Fördenskuld Notarien, att Rätteen wille Tillhålla Sochnemännerne sin Anpart i bemelte Broo tillbörligen att reparera. Hwarföre pålades LänssMannen Henrich Erichson och Broofogden Jacob Bertilson att alwarligen tillhålla böndren,

till

 

56.

 

till sin plicht Och skylldigheet wedh Broons reparation och wedh macht hållande, så frampt

dhee icke efter lagh i dedt 3 Cap:l B: B: L: L: willia wara förtänckte till att ehrsättia all den skada som genom deras wållande och försummelse Tijma kan ./.

 

Cronones Befallningzmann Ehreborne och Wälbetrodde H.r Lars Bruun, gaf på sitt Embetes wegnar i Retten tillkänna, huru såsom een Crono bonde i Monääs, Jsaach Jsaachson ben:d i förledet åhr haar Uphugget någon Törfweedh, hwilken weedh dhee Kaantlax booar nu willia sigh till ähekänna, Jsaach Jsaachsson bekände dhe i Moonääs och Kantlax boor här tills inttet warit så noga om någon Rååskildnad sins Emellan, Såsom och han eij heller ännu weet uthaf, om dhee Emellan skall wara någon Rååskildnad, ell.r hwar den ähr, begiärte Fördenskuld H.r Befallningzmannen att Retten wille Maintinera Crono bonden wid sitt Erfwode, Och att dhee Kantlaxboor, som söökia giöra honom dedt samma förlustig, medh Een tillbörlig nept måtte i hogkommas. Men Nämbdemannen i Kantlax Mattz Johansson, upwijste ett gammalt Råå= ell.r Synebref, af åhr 1550. hwar uthi förmäles att Rååstrecket Emellan Moonääs Och Kantlax, skall gåå öfwer hästmåsabergh, bewijsandes dhee altså genom Nämbdemans Johan Jacobsons i Hirflax wittnande att Jsaach Jsaachsson haar åwerkat innom bemelte Råå, på Kantlax ägor till 5 ell.r 6, fambnar

Törfwed

 

57.

 

Törfweedh, hwar till Jsaachsson eij heller necka Kunde. parterne föreentes således att Jsaach som inttet wetat Af Rätta Rååskildnaden, Och altså inttet Upsåttel.n på sine Grannars ägor giordt någon åwärkan, niuter af dhen uphuggne Törfweeden Een halfpart, hwilken Förlijkningh såsom dhen är skkiälig, och medh lagh uti dedt 16 Cap:l B: B: L: L: Lijkmätigt, Ty blifwer hoon och här medh lagligen Confirmerad, Och wederböran dom till efterrättelse lämnad ./.

 

Sacellanus uthi NyCarleby Ehrewyrdige och wällärde H.r Gustaff Neostadius refererade för Retten huru såsom han skall hafwa een Ängh Stoorhagan ben:d Emellan hwilken Engh och åthskillige andre intächter han nu måste hålla Een skilliegårdh allena, beswärandes han sigh Eenkomerligen öfwer Landtmätaren Wälbet:de Thomas Lohm hwilken skall hafwa Een Kalfhaga brede wedh H.r Neostadii Engh, och inttet will hielppa till att hålla skilliegården, hwarföre han begärte dedt Rätten wille påläggia någon af Nämbden som in Loco Kunna undersöökia hwilka dhee äro som brede wid Stoorhagan hafwa sine intäppor, Och huru wijda dhee Kunna obligeras att tillijka medh hans Ehrewyrdheet Neostadio dem wid macht hålla. Imponerades Fördenskuldh efter begiä=

:ran

 

58.

 

=ran Erich Andersson i Såchloot och Jacob Knutzson i Munsala, att der om in Loco uthi Interessenternes Närwaru Syhna och Söökia parterne att föreena, Sedan der om relation i Retten giöra, hwar efter ett endteligit utslagh i Saaken föllia skall ./.

 

Dedt hans Ehrewyrdigheet H.r Gustaff Neostadius beklagar sigh öfwer åthskillige uthaf huusfålket här i Församblingen, som inttet medh den Ringaste wederkentzlo hafwa honom såsom deras Siälasöriare i hågkommit, begiärandes han det dhee måtte blifwa tillhåldnee widh anfordran efter wanligheeten att giöra honom någre dagzwärken efter såsom mången i denne dyra tijden elliest, Kan hafwa sin fattigdoom och medellöösheet att förebära. Rätten förmantte alwarligen så Länssmannen som Nämbdemännerne att hwar i sitt Nattbohl tillhålla Församblingens Ledamötter och serdeles H.r Neostadiinn som der öfwer nu Klaga, alt hwadh som dhee efter Gudz lagh och Kongl: Förordningen äro skyldige, hwilket här medh ad notam tages, Och wederböran dom till höörsam efterettelse Lämnas Kann ./.

 

Elssa Lars dåtter i ytterieppu beklagade sigh högeligen öfwer Een huusman Jacob Jacobsson i öfwerieppu, hwilken skall förleden höstas, egenwillig uthan någon

laga

 

59.

 

laga process medh egen hand hafwer henne af händt En Koo, som pröfwades wärd 8 D.r 2 st: fåhr för 3 D.r Kmt: begiärandes nuu änckian Elssa Lars dåtter att ett så olaga procedere måtte således Corrigeras att hoon fåår sine Creatur tillbaakas igen, efter hoon uthi Stoor Crono rest är fördiupat. Och att Jacob måtte för sin Öfwerdådigheet Lagligen plichta. Jacob anförde till sin uhrsächt, att Elssas man för sin dödh haar Länt 20 Cappar Korn om wåren 695, som han efter den Markgången som i förleden höstas waar betahlningen hafwa will, derföre han Meente sigh nogsampt hafwa fogh bemelte Pertzelar emooth Een så Klaar gield sigh att tillährkänna. Enckian tillstoodh att hoon fått 20 Cappar Korn tilläns som hoon efter Markgången som deen tijdh waar Enär Spanmåhlen länttes betala will, efter som hoon haar der Emooth låtit honom för bijdare löhn 5 Cappland Åker att beesåå sigh till nytta, dedt och så jacob tillstoodh. Cronones BefallningzMann påminte om Cronones rest, påståendes att dhee Olagligen bårtförde Creturen måtte tillbaka dömmas. Och Cronan tillährkännas för hemmanetz rest. Rätten Öfwerlade Saaken, och pröfwade bemelte läntte 5 wackar Spanmåhl eij Kunna högre ähn till 6 D.r Kmt: werderas, Och dy thedh skiäligt, Att Jacob för det han egenwilligt, och uthan någon laga process, bårt=

:fört

 

60.

 

=fört ifrån änckian, Elssa Larss dåtter åfwanskrefne Creatur efter det 41 Cap:l Edzöres Balken LL: felles till 40 sk.r Smt: bööter. Och restituerar till bemelte Elssa sine Creatur, skolandes gielden 6 D.r af hennes Målssägande Rätt, som 10 D.r K:mt: är Afrecknaas. Men för dedt Öfriga af böterne plichtade han medh Kråppen efter han är medelllöös ./.

 

Johan Jacobsson i öfwerieppu Kärde till sin Swåger Markus Mårthensson ibidem, hoos hwilken Jacobsson i 14 åhrs tijdh skall hafwa tient och ingen löhn bekommit, Begiärandes han nu dedt Retten wille påläggia Markus att ihogkomma sin Troogne Tienst medh een tillbörlig löön. Markus Förklarade sigh der medh att han gifwet johan för första åhret i Löhn 13 D.r Kmt:, Men sedan haar Johan tagit Mårthenssons Syster till Ächta, Och altså begynt bolagh medh honom. Johan regererade att fast dhee blifwet Swågrar, så haar ändoch han tillijka medh sin hustru warit Såsom Een drengh ell.r Tienare på gården, Och altså inttet böra lämnas uthan löön, Parterne föreentes sålunda att Markus gifwer åth sin Swåger Johan i et för alt 100 D.r K:mt: för des här tils giorde Tienst, hwilka penningar Markus efter det 8 Cap:l Kiöpmåhla Balken L: L: dömbdes till Johan att betahla. warandes hans

hustrus

 

61.

 

hustrus Arfsrätt dess uthan honom förbehållen, sampt wintter födan på hemmanet ./.

 

Till att skifta Arfwet Emellan Henrich Thomason i Moonääs, efter hans Sahl. hustru, Margareta Thomas dåtter Emellan honom och hans Swågrar, Mattz Och Haans Thomas Söner i Såchloot, Förordnades efter begiäran Jacob Knutzson i Munsala Och Erich Andersson i Såchloot, skolandes desse Männ först uthdeehla åth Margetas förra Mans Broder Mattz Larsson 2:ne deehlar, af alt dedt han Kan bewijsa sin Broor fört inn uthi Margetas boo, då han Trädde i andra gifto. Sedan deelas efter lagh och det 2 Cap:l Erfda B: L: L: dedt Öfrige Emellan ./.

 

Giöstaf Thomason i Wäxala som ett halft Mantals Crono hemman åboor, begiärtte häradz Rättens Ransaakningh och bewijs om hemmanetz ägors och Lägenheets beskafenheet, Insinuerades Landtmätarens der öfwer fattade Refnings bewijs och häradzskrifwarens å Cronones BefallningzManns wegnar där å fölgde Ransaachningh och besichtningz bewijs, Lydandes hwardera som här efter föllier:

A:o 1696 uti Maij Månad blef Giöstaf Thomasons

hemman

 

62.

 

hemman benembd Kassas i wexalaby Och Nycarleby Sochn, Reviderat till gladh Åker, Åkerlindor, Engiarne noga Ransaakades, sampt om skogh och uthmark, Muhlbeete Fiskiewattn, qwarnen Och des ställen etc. Uthsäde höölass

Tr Capp

Gammall åker af half godh jordh 6: 22: 31 1/2

Nyia Åkrar af sämbre jordhmån 1: 7:

Åkerlindorne Odugelige : 17:

Humblestängne 274.

Summa, 8: 14: 31 1/2

 

Engiarne af små hård starr wall medh swårt måsa tuwor Och deehls medh Ler. 2 af siländigt Små starr wäxt, 3 af hård wall, och stick Sälting Grääs wäxt 4 af jordhwall Medh Ahleskogh, 5 af siländigt hwijtmåsa medh Starrwäxt och små Biörk. 6 af Sanck hwijtmåsa medh starr och fräcknes wäxt. 7 Kiär medh swart måsa tuwor, starr grääs wäxt, skiönt Muhlbeete, goodh Timber, weedh, stafrar, gärdzle och annat dugel. wärkskogh, skiönt Fiskiewattn, ingen qwarn eller des Ställe Datum ut Supra

Thomas Lohm

Landtmätare.

 

Anno 1696 d. 3. Novemb: war Undertechnad iämpte Cronones Ländzman Hendrich Erichson, Nämbdemännerne Jacob Knutzson och Josep Erichson att besichta, Giöstaf Hellsingz i wexala Crono hemman om 1/2 Mantahls skatt, Och befanns efter Stångfällande Åkren till 8 Tunnor 12 Cappar, hwilken mycket Steenigh Och mesta dels swagh är, uti Backar Op=

=tagen

 

65.

 

=tagen. Engiarne Anbelangande, så Kunde dhee för mycken Sniöö fallet icke så Fullkombligen besichtas, uthan förslagzwijs pröfwades under bemelte Giöstafs hemman wara 30 lass Engh som mesta deehls äre af hwijtmåsa och Starrlandh, Således i sanningh wara befunnit Attestere

NyCarleby d- 4 Novemb: 1696

På Crono Befallningz wegnar

Carl Juniander

häradzskrifware.

 

Hwilket alt till een Tienlig efterrettelse om hemmanetz wilkor och Legenheet efter begiäran actis publicis insererades ./.

 

Dedt inskickade nu uthi Retten Sahl. H.r Lars Matilains Enckia Ehreborne och dygdesamme Matrona hustru Anna Fossman Een sin K. Broders Kyrkioheerdens Ährewördige och högwällärde H.r Johans Kiöpeskrift på Forsbacka hemman Lydande Ordh ifrån Ordh som föllier: Aldenstundh min K. Modher dygdesamme hustru Susanna Johans d.r Pictoria sielf icke mächtar föreståå Fårsbacka hemmanet, ähr och icke heller någon Af Arfwingarne som dedt wedertaga, Och der på Oplupne så Cronones som annan privat gield betahla will, Altså Opdrager Jagh her medh så min som min Broders Borgmestarens Carl Forsmans, Arfsrättigheet till bemelte hemmanet wår Swåger weördige och wällerde H.r Lars Matilain, Emedan det ändå i Läng=

den

 

64.

 

=den skulle falla uthi fremmandes händer, doch så wijda, att hwadh bemelte wärde/: sedan alle Löösören, öfwer hwilka Reedan Een behörligh Specification ähr Oprättadt, blifwer wälbemelte wår K.Moder till deelte:/ uthi dedt Fasta gielden öfwerskiuter, dedt iämwehl wår K: Moder, må, om så behöfwes tillställas, dedta bekräftar medh min handz underskrift NyCarleby d 26, Februarj 695.

Joh: Forsman.

 

Hwilket Kiöp A:o 1695 d- 25. Ferbruarj och 21 Augusti sampt Tridie gången A:o 1696 d- 21 Februarj Klanderlööst opbudit ähr, sampt alt här till ingen der å Klandrat, hwarför wählbemelte Enckia der å Laga fasta begiärte. Insinuerandes der iämpte sin K. Moders Commendantskans den Ähreborne och dygdesamme Matronas hustru Susanna Johans dåtters Stadhfestelse oppå samma Kiöp lydande Ordh ifrån Ordh som föllier:

Såsom Jagh sielf eij mechtar Oppehålla och föreståå Forsbacka hemmanet eij heller någon annan Af mine barn dedt i synnerheet uti denne swåre tijden, wedertaga wehlat ehuruwähl Jagh dedt dem Anbudit, Än min dåtter Anna Forsman; Altså och Emedan hoon hemmanet åtagit sigh att betala och dedt öfriga af des wärde, som ähr Afhandlat och uthsatt till Ett Tusende Sexhundrade D.r Kmt: efter andre Mine K. Barns samtyckio, försäckrat migh att tillställa. Fördenskuldh Afhänder Jagh dem bemelte hemmanet, Tillährkännandes berörde min K. dåtter mooth ber:de 1600 D.r Kmt: hwar oppå hoon hafwer att söökia laga skiötning

NyCarleby d- 19 Martij A:o 1696 Susanna Johans dåtter

Så emedan åfwanbemelte Kiöp lagbudit, Och näst Kommande

d 21

 

65.

 

d- 21. Februarij lagståndit är. Fördenskuldh så wijda som intra Fatalia der Emooth eij Klandrat blifwer, Tilldömmes wählbemelte hustru Anna Forsman och hennes Arfwingar bemelte Fårssbacka hemman 1 1/2 Mantahl medh alle der till lydande ägor i wåto och Tårro, Närby och fierran inttet Undantagandes af alt dedt som der till af ålder tillydt och legat haar, eller här efter medh lagh och doom tillwinnas Kan, att Niuta bruka och behålla såsom deras wäll och laghfångne egendoom, alt efter dedt 1. 2. och 10 Cap:l i Jorda Balken Landzlagen ./.

 

Kyrckioherden Ährewyrdige och Högwällärde H.r Johan Forsman gaf Tillkänna att Pehr Olufson i Kåfwijåkj som medh tiufnad beslagen, och derföre till dedta Tinget Citerad warit, är nu genom döden Afgången, begiärandes Fördenskuldh om hans begrafning Rättens omdömme: Slötz Lijkmätigt dedt 18 Cap:l Kyrkiolagen och 12 parag: att Emedan hann i sin

Missgierningh Straflöös genom döden Aflijdit, skall Kråppen uthan Klåckor, och Sång, och icke på något hedersRum i Kyrckiogården begrafwas ./.

 

Anders Jacobson i Ytterieppu som genom Nämbdeman Jacob Mattzson låtit Citera Mattz Andersson ibidem för Törfweedh, men warit weedh Tinget och uthan attt giöra Saaken Anhängig i Rätten feltes efter Nyia processen till 1 D.r Smt: bööter, Men Emedan mattz Andersson tillståår att dhee vice versa giordt åwärkan på hwars annars skogh, Ty För=

:Ordnades

 

66.

 

=ordnades Nämbdemannen Erich Andersson i Sochlot att Syna och Rätta dem emellan giörandes Rättenom relation der om.

 

Efter Anders Knutzsons och Anders Mattzsons begiäran i Wexala Förordnades Nämbdemännerne Carl Mårthensson Och Jacob Knutzson hwilka skola Rifwa och deehla boolaget dem Emellan, efter dedt 33 Cap:l Jorda Balken Landzlagen söökiandes parterne att föreena ./.

 

Dedt insinuerade i Rätten Een Nybyggiare Jöran Matzson ifrån wuoskåski ett Synebewijs af doomhafwanden uthgifwit åhr 695 d- 15 Junj, hwar uti Attesteres huru såsom Jöran Matzson på wuoskåski allmenningh och Östra sijdan om Åen uptagit ett gammalt Tårpställe Tynnila ben:d hwarest han och så medh wederbörandernes samtyckio hafwer huus bygt, sampt Åker och Engh till een deehl Optagit; hafwandes ännu bettre tillfälle till Åkers Engz och Kyttolandz upbrukande, efter som Emellan Kåjonens och Nuckala ägor är ungefehr 3/4 Mijhl, hwarest fuller den på westre sijdan om Åhen belägne bohlbyn haar någon Lijten häfdt Af Engiar uthi å bröstet, Men i skaatan ligger Obrukad Mark till Åker Ängh och Kyttolandh, Nyttigt för någre Nybyggiare som der satt sigh needh. Och uthmarken sigh emellan deehla, Och der efter skattläggias Kunna, uthan Boohlbyens pra´iudice, som på sin egen sijda haar öfwerflödiga ägor, hwilken laga Attest hans

Nåde

 

67.

 

Nåde Högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen d 11. Septemb: 695, haar weehlat högrättwijsligen Aggreera Och befalt att Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Lars Bruun så lagga skulle att bemelte Nybygge uthi Cronans Jordebook tillbörligen måtte blifwa annoterat, Och efter föregången Reefningh och besichtningh, uthi skattens pra´sterande behörigen Observerat. Jöran Matson upwijste och Landtmätarens Wälbetrodde Thomas Lohms Refningz attest, hwar uti upföres 24 Cappar Åkerlindor som tillförne skolat lydt under Tårpstället Tynnila, hwilka Åkerlindor Befallningzmannen uthi sin till hans Nåde H.r Landzhöfdingen giorde relation, förklarat till een under Michell Mårthenssons hemman i Wuoskåski, Lydande Ängh, som Omisteligen skulle Kunna skilias ifrån hemmanet, Fördenskuldh H.r Befallningzmannen af Michell Mårthensson förledd, haar uthwärkat hans Nådes H.r Landzhöfdingens Nådige resolution att bemelte Engh skulle Michell Mårthensson till ehrkännas, hwar öfwer Nybyggiaren åther sigh i ödmiukheet beswärat. Och ehrnådt hans Nådes höghRättwijsa resolution af NyCarleby d- 19 Januarj 697 att Saaken nu straxt af häradzRetten på NyCarleby Tingzställe skulle Uptagas och Ransaakas, Och sedan der om till hans Nåde relation införsända. Alt fördenskull till ödmiukt föllie der af blef Saaken uptagen och befaltes Simon Erichson i öfwerieppu och Länssmannen Henrich Erichson tillijka medh Crono Befallningzmann, om be=

=melte

 

68.

 

=melte Nybygges lägenheeter in Loco undersöökt, att dhee dher om nu wille i Rätten sin relation giöra, dhee bekände Eenhälleligen att Crono bonden Michell Mårthensson långt ifrån sin bohlstadh på andre sijdan af åån hade Een uthjordh eller Een Lijten Enges Teegh weedh å bröstet, uthi hwilkens skaatha Emooth allmenningen een huusman förr dedta bygdt huus Och Upbrukat Åker, men sedan lämnat Tårpstället öde, der huusen Afhyste, Och Åkerstycken äre fallne i linda, dem Michel Mårthensson under hööslagh brukat, Men ligger inn till Ofwanbemelte sammastädes excolerade Nybygges huus Knuth, Och som bemelte åkerlinda för Nybygget Omisteelig, så är dedt och der under till skatt Reefwad. Och bemelte Michell Mårthensson som ett gått Crono hemman af Ringa skatt och så myckla ägor brukar, att han icke allenast Een stoor hoop medh booskap föder, uthan och föruthan dedt han skall till 20 lass ängh uthlagt, iämwehl höö sällia Kunnat, som Troowärdigt berettes. Fördenskuldh i betrachtande 1:o af sielfwa Situationen och Lägligheeten, Så Oanseedt Thedh ligger i Crono hemmanetz Engesskaata, är thedh doch långt ifrån sielfwa boohlstaden på andre sijdan af älfwen såsom Een uthjordh på allmenningen, Och der emooth om till Nybyggiarens huus Knuth belägit. 2:o Anbelangande häfden, Så haar den twistige åkerlindan warit Een på allmenningen Obrukat jordh, af huusfålk förr dedta uptagen, Och Michell Mårthenssons häfdh warit allenast ett lijtet stycke weedh å bröstet 3:o hwadh weedh Kommer begge parternes tarf och Angelägenheet i dedtaa måhl, Så är den Nybygget tillerfwade åkerlindan, weedh des

huusknuth

 

69.

 

huus Knuth belägen, aldeles Omisteligh der ifrån, Men Crono hemmanet som af Ringa skatt beståår, der Emooth af så myckla ägor som åfwan förmäles. Altså Synes Oförgrijpeligen att Michell Mårthensson icke allenast böör afståå åkerlindan som han icke Upbrukat, uthan och wähl Kunna Umbära till Nybygget den lilla Enges bijten och uthjorden som han i å bröstet brukar, efter som han eij skattar mera än som för 3/4 Mantahl, Och Nybyggiaren lärer icke heller medh tijden Ringa skattlaagd blifwa. Crono Befallningzmannen Meentte att dedt inttet ähr låfligit att taga någre Ägor ifrån Crono hemman och läggia under Nybyggen, honom Förehöltz dedt som Reedan intygat ähr att Åkerlindorne äro för Nybygget Omistelige, Men boohlbyen hafwa ändå sine ägor flere än dhee Kunna behöfwa och hinna bruka och Kongl. Maij:ttz höga Interesse fordra, såsom thedh och des allernådigste placat af d- 14. July A:o 690. Lijkmätigt ähr, att dedt hemman som omtwistige ägor bäst behöfwer må dhem till sigh winna, hwilket alt i ödmiukheet hans Nådes högwelborne H.r Barons och Landzhöfdingens högrättwijsa resolution och omdömme wijdare i ödmiukheet heemställes ./.

 

Crono Befallningzmannen Wälbetrodde Lars Bruun, giorde i Retten påminnelse om Gabriel Knutzsons hemman i Såchloot, hwilket Reedan 691 widh ordinarie Häradz wintter Tinget, så wähl för Cronans rest, som för RådhMannens i NyCarleby wälbet:de Niels Scheppers

private

 

70.

 

private skuldfordran, 3:die Reesan skall wara Opbudit. Begiärandes nu Befallningzmannen, att Cronans rest, som efter ingifwen Rächning af d- 19, Januarij 697 bestiger sigh till 419 D.r Kmt:, måtte Af gårdzens fasta betahlas, efter löösören icke Kunna tillreckia. Wählbemelte H.r Rådhmannen Anmoodade och så att så snart Cronan fått sin fyllnad, honom då måtte tillehrkännas, aft dedt öfriga dhee 93 D.r Kmt: som Gabriel Knutzson efter Een i Rätten skieedd Liqvidation Och der på Afsagd doom d- 3 Septemb: 696 till RådhMannen blifwit skylldig. Häradzskrifwaren Welbetrodde Carl Juniander, som på Befallningzmans wegnar, d- 26. octob:s 696 tillijka medh Länssmannen Henrich Erichson, och NämbdeMännerne Jacob Knutzson, och Joseph Erichson ofwanskrefne hemman Inventerat och werderat, upwijste i Rätten werderingz Instrumentet, af hwilket ähr

att see dedt åftabemelte Gabriel Knutzsons hemman i Såchlooth om 1/2 Mantahl, är werderat i löst och Fast för 495 D.r 18 :s: Kmt: och åfwanbemelte gielden således stiger till 26 D.r 14 :s. Kmt: öfwer egendoomen både af lööst och fast. Fördenskulld Kann denne Egendoomen efter dedt 27 Cap:l Tingh Måhla B: ställas till wärkelig Execution, doch så att Cronans rest blifwer först betalt. Och sedan uthsöökie H.r Rådhman Niels Schepper, fram för andre Creditorer sine tilldömbde 93 D.r Kmt: efter han i sin Saak lagligen hafwer vigilerat. Crono Befallningzmann gaf och tillkänna att Gabriel Knutzson som hähr till hemmanet beboodt, skall ware Een Ofijtigh

försummelig

 

71.

 

Försummelig Och odugelig Karll uthi hwilkens disposition, han inttet säckert skall Kunna hemmanet betroo, Men Angaf Een annan bonde i Wäxalaby, Anders Knutzson ben:d, som skall wara Een förmögen, flijtig och Reedelig Mann, hwilken och skall willia hemmanet till sigh Löösa, Och Crono resten sampt annor gield så mycket betahla som egendoomen förslåår. Hwilket alt heemställes i ödmiukheet hans Nådes Högwälborne H.r Barons och Landzhöfdingens, högrättwijsa och Nådige disposition ./.

 

Johan Johanson i Moonääs medh sine Interessenter Kiärde till Anders Erichson i Hirflax medh des Consorter, för dedt dhee Hirflaxboor skola låta Upbeeta deras Ängiar på Långhnääs Udden; Men dhee Hirflaxboor förklarade sigh att dhee ooch hafwa på långnääs udden sitt Muhlbeete, beklagandes och sigh öfwer dhee Moonääs booar, som skola för sin Eenskylte nytta skuld, satt een Twwärgerdzgårdh emellan begge Siööstrandene, Twert öfwer udden, så att deras booskap inttet Kann Komma på deras Muhlbeete som emellan Angiarne är, Moonääs boorne tillstodo att dhee så hafwa giordt efter dedt elliest skulle falla dem alt för swårt att hegna omkringh sine Ängiar som dhee på begge sijdor widh Stranden äga påståendes att Muhlbeetet som dhee Hirflax booar pra´tendera på är ganska Lijtet, Så att dhee Hirflaxbooars booskap om Sommaren, dedt Lätteligen Kan Umbära, hwarföre och dhee i månge tijder tillbaaka den åfwannembde Twergerdzgården Oklandrat fåått hålla. Nämbde=

Männerne

 

72.

 

=Männerne Jacob Knutzson i Munsala och Joseph Erichson ibm som in Loco giordt sigh underrettadt om Orthens beskafenheet berettade så i sanningh wara som dhee Moonääs booar beretta. Nämbl. att der inttet skall synas till något Lijknelse, att om Kring deras Engiar, långz åth Stranderne, skall hafwa warit någon Gierdzgårdh, och att dedt Muhlbeete som dhee Hirflax boor pra´tendera på bemelte Udd är af inttet wärde, uthan ähr Een lijten Steenbacka, medh Trokbiörkskogh öfwerlupen, Emellan Engiarne, hwilke och större wara skola ähnn den der inneliggiande lilla skogzbackan. Hirflax booarne tillstodo att om Kringh Moonääs Engiar, fullar inttet finns något Tecke, till någon Gierdzgård, Men Orsaaken där till är denna att Skogzelden som för 20 åhr sedan gådt öfwer hållman, lärer Gierdzgårdarne aldeles hafwa upbränt, Men dhee sade sigh ingalunda twifla, att dheer icke i förne tijder warit gierdzgårdh. En gammall Nämbdeman Erich Larsson i Munsala wittnade, att då han för 20 åhr sedan, waar medh denn tijdh warande haubtMannen i Grefweskapet Johan Forsman, att Syhna på Åfta bemelte udd Emellan dhee Moonääs och Hirflax booar, så hafwer då Reedan den nu Omtalte Twergerdzgården, waret på dedt ställe han nu ståår, iämwähl gammalt gårdz måhl der synt wordet, så att haubtmannen befalt den hållas weedh macht. Rätten öfwerlade Saaken, och pröfwade Rättmätigt, Att Emedan det 1:o skulle falla dhee Moonääs boor mycket swårt att hålla Gierdzgården om Kringh begge sine Ängiar, på både sijdor om udden uth medh Stranderne 2:o dhee Hirflaxbooar uthan

någon

 

73.

 

någon sin skada, Kunna Umbära ett så Ringa Muhlbeete, som dhee der pra´tendera, hwarför och så 3 dhee Moonääs bor på deras Twergerdzgård så lång häfd, Oklandrat niutit. Så i betrachtande af alt dedta måste och dhee Moonääsbooaar, för dhee Hirflax boor otilltalte wara och sin Twergierdzgårdh, så här efter som här tills, Obehindrad weedh Macht hålla ./.

 

Johan Hendersson i Kåfwiiåkj som genom NämbdeMannen Mårthen Danielson i Såchloot war Citerat att swara Sacellanen i NyCarleby wördige och wällärde H.r Claes Juniander för Präst Ränttor, Fältes efter Kongl: förordningh om Rättegånger, för absentien till 1 D.r Smt: böter, Och såsom H.r Häradzskrifwaren, Wälbet:de Carl Juniander, genom Nämbdemans Mårthen Danielsons intygande ehrhölt, att Johan Hendrichson sielf tillstådt, dedt han wore skylldigh till åfwan nembde Sacellanum H.r Claes Juniander, 300 st. Näfwer. Ty dömbdes och så efter dedt 8 Cap:l Kiöpmåhla B: L: L: sampt dedt 16 Cap:l Rådstugu Balken samma skuldh, medh 3 sk. Smt: Rättegångz expenser att betahla, dedt han för Nämbdemann Tillstådt ./.

 

Simon Erichson i öfwerieppu, befullmechtigad af Henrich Mårthensson ibidem, Kiärde till Erich Hansson i ytterieppu,

hwilken

 

74.

 

hwilken skall hafwa förleden höst, Kommit efter sin Broorson, att beeboo ett Crono hemman i ytterieppu, Och sedan bårtRåånt 1 skrinda höö, som des broorsohn emooth een

Kappa Korn gifwit Henrich Mårthensson, låf att berga på hemmanetz ägor. Erich Hanson tillstoodh sigh funnit wedh sin Ankompst till 1 Skrinda höö, som Hendrich bergat, Men som der på hemmanet warit Lijtet höö bergat, Ty haar han giordt Ansöökningh hoos Cronones Befallningzmann, om tillstånd att behålla hööet weedh gården, hwilket och Häradzskrifwaren tillstoodh, BefallningzMannen, till Crono hemmanetz Conservation hafwa giordt, dömbdes Fördenskuldh Lijkmätigt huuseSyhns Ordningen, Erich Haanson för Henrich Mårthenssons Wijdare tilltahl frij, Kännandes Henrich söökia förra åboon om refusion, för sin Uthlänte Kappa Korn, det bästa han Kan och gitter ./.

 

Bårgaren i NyCarleby wähl. Jsaach Haansson Bröms, Kom för Retta, gifwandes tillkänna det han förledet åhr weedh Sommar Tinget, är fält för Stämbningz Försittiande efter Kongl: Förordningh om widlyftigheetens afskafande i Rättegångor, af åhr 695 till 1 D.r S:mt: böter,

Jämwehl och hans Sohn, som tillijka medh bonden Mattz larsson i Kyrkioby, Olåfwandes tagit Een bååth, ifrån Jöns Erichson i wexala, Och den samma bårt Rooddt, hwarför han och är felt till 3 sk. Smt:s böter. Begiärandes nu H.r handelsmannen Brööms, att få niutaa högstbemelte Kongl: Förordningh till godo, och wijsa icke allenast Orsaakene till sin Absentia, weedh berörde Tingh,

uthan

 

75.

 

uthan och Skiäligen befrija sin Sohn ifrån bemelte böter, Andragandes altså till dedt förra, Nämbl. att Uhrsechta sitt utheblifwande ifrån Tinget 1:o Att han incompetenter war Citerad uthaf een Nämbdeman, der han Lijkwehl såsom Een Bårgare genom Magistraten Och des betiente hade boort citeras. Sedhan war han 2:o Tillijka medh sin Sohn den tijden han blef Citerad Segellfärdigh att Reesa till Stockholm, Kunnandes altså intet för ett så Lijtet Ährende Skuld, låta sin Reesa Studza. Men hwad dedt andra Angåår Nämbl. att befrija sin Sohn ifrån dhee pålagde bötterne, så bekände han att Sonen inttet woro öfwer sine 12 åhr, hwilken hade blifwit Anförd, Och förledd, uthaf åfwanbemelte Mattz Larsson, Allena ährläggia åfwannembde Häradzdooms innehåldh, nämbl. den Tijdspillan som Jöns Erichson i 3:ne dagar haft till sin bååtz upsöökiande, medh 2 D.r 8 :s. Kmt: sampt för dedt han Rånt Jönsses båth, böta efter dedt 41 Cap:l Edzöres Balken L: L: 3 sk. Smt:

 

HandelsMannen wehl. Jsaach Brömss, läth 3:die Reesan lagligen Opbiuda, Erich Jacobssons hemman i Munsala. Häradzskrifwaren wälbet:de H.r Carl Juniander, sade hemmanet häfta för Stoor Crono rest, doch att Een goodh åboo alt betala Kunde, hwilket alt här medh ad notam togs ./.

Esaias

 

76.

 

Esaias Erichson i wackurs, som war Stämbd genom Broofogden Jacob Bertilson, att swara Elisabeth Mårthens dåtter, Och Maria Knutz dåtter, för Tiufnad, fältes efter Kongl. Förordning af åhr 695 om Rättegånger för absentien, till 1 D.r Smt: böter skolandes han wijdare lagföras ./.

 

Anders Andersson i Monå, beklagade sigh för Retten, att han inttet Kann fåå tillbaakas, 3 wackar Spanmåhl, som han sade sigh länt, åth Hans Thomason ibm, begiärte Fördenskuldh der uthi Rettens Adsistence, Hans tillstoodh skulden, Ty dömbdes han efter dedt 8 Cap:l Kiöpmåhla balken landzlagen, Och 16 Cap:l Rådhst: B: att betahla till Anders Andersson Antingen 3 wackar Spanmåhl in natura, ell.r dess wärde medh 4 D.r 16 :s: Kmt: sampt 3 sk. Smt: Rettegångz expenser ./.

 

Nielss Nillson i Kyrkioby, Kiärde till Knuth Olufson ibidem, gifwandes tillkänna, huru såsom Olufson weedh Liqvidationen då dhee Rijfwet boolaget, blifwit honom Skylldigh 141 D.r 7 :s: Kmt: då honom på fört warit, 8 skrindar höö som han Af hemmanet uthleegt, Men bewijste sigh nu inttet hafwa fått, der af mer än 5 skrindar. Fördenskuld begiärte han dedt dhee 3 skrindar som han inttet åthniutit, eij måtte honom till last Komma, uthan des wärde Nämbl.n 6 D.r 24 :s: Kmt: gådt giöras. hwar till Swaranden eij heller Obenägen waar, så att dhee der widh aldeles föreentes. Och

således

 

77.

 

således blifwer Nillses fordran, Af Knuth 147 D.r 31öre Kmt: som hann dömmes efter dedt 8 Cap:l, Kiöpmåhla Balken Landzlagen, till Niels att betahla ./.

 

565.

 

Saaköres Lengd öfwer ÖsterBotns

Södre Häradz Wintter Tingz deehl Pro A:o 1697

 

566.

 

NyCarleby Sochn.

 

Huusman Jacob Jacobsson i Öfwerieppu

för wåldzwärkan emooth Elsa Lars dåtter

ibm Saaker 40 sk:r S:mt: Hwilken för

sin medelllöösheet plichtade medh gatulopp

 

Anders Jacobsson i öfwerieppu för Stämb=

ningz försittiande emooth Mattz An=

dersson ibm Saaker

 

Johan Hendersson i Kåfwijåkj för Stemb=

ningz försittiande Emooth Mattz Anders

Capellanen H.r Claes Juniander Saaker

 

Esaias Erichson i wackurs för Stämbningz

försittiande emooth Elisabeth Mårthens.

dåtter, och Maria Cnutz dåtter Saaker

 

256.

 

Anno 1697,, d- 14 etc Septem: Höltz Ordi=

=narie Häradz Sommar Tingh, medh allmogen af NyCarle=

=by Sochn, utj des Länssmans Gårdh, i Munsala, Närwara=

=de Cronones Befallningzmann, Wälbet:de Samuel Öster=

=beck, sampt efterskrefne ährlige och beskedelige Män som Såtho i

 

Nembden.

 

Simon Erichson i öf:r jeppu. Josep Erichson i Munsala.

Carl Mårthenson i wexala. Erich Andersson i Såchloot.

Jacob Mattzson i ytterieppu. Johan Jacobson i Hirflax.

Mattz Olufsson i öf.r ieppu Mattz Johansson i Kantlax.

Johan Michelson i Kyrkioby.

 

HandelsMannen i NyCarleby, Wähl: Niels Brask lät första gången uplysa 1/2 Mantahls hemman under bemelte Stadh, Och war ingen som der emooth Klandrade, hwilket ad notam tages ./.

 

Sammaledes lätt HandelsMannen Hans Michelson första gången upbiuda halfwa Kudnis hemmanet, som han sigh tillhandlat af Mattz Larson i Wexala. Hwar Emooth Crono BefallningzMannen Wälbet:de Samuel Österbeck Klandrade, Emedan hemmanet skall medh stoor Crono rest Graverat wara ./.

 

Anders Andersson i Pelat inlade uti Retten fölliande Testament, ell.r Afskeedh sigh och sin Mågh Anders

Hindeson

 

257

 

Hinderson i wäxala emellan: Såsom Jagh undertechnadt blifwer gammall och Trött, så att Jagh icke orkar föreståå mitt Börde hemman a 1/4 Mantahl, der till medh hafwer Jagh ingen Mans hielp att pålijta, uthan någre Små Omyndige barn, som ingen tingh Kan förwärfwa, hwar medh Cronones uthlagor skall betalas medh, des medelst och hemmanet allaredan ähr fördiupat i stoor rest, så till Cronan som annan privat geld. Och sådant i tijd att förebyggia, hafwer Jagh för Rådeliget funnit, att öfwertahla min Mågh Ehrlig och beskedelig Anders Hindersson ifrån Wexala, att Komma migh till hielp Och undsättningh på bemelte hemman, elliest fruchtar Jagh att det i Ödes måhl lämna Skulle, och på thedt han des Trognare och flijtigare wara må, så tillsäger Jagh honom Anders, halfwa hemmanet i löst och Fast, sampt Bördz Retten, fram för dhee andre mine barn att niutha, Och behålla för sigh sin hustru och barn, hwar emooth Jagh Hindrichson, förplichtar migh medh all Sonlig wördnat, gåå min K. SwärFader wähl tillhanda, såsom och wara hemmanet i all tingh Rätt Nådigh, Och åhrlige uthskylder så mycket som Nånsin Möijeliget ähr migh afbörda, så länge Gudh migh hellsan och lijfztijden förläner, Tienst Ödmiukeligest

bediandes högachtad H.r Häradzhöfdingen Tächtes dedta Actis Inserera och laga bewijs här å meddeehla. Datum Munsala d- 14. Septemb: A:o 1697:

Anders Andersson

i Pelat.

Och blef åfwanskrefne Förordning, efter begiäran således

actis

 

258.

 

actis publicis Insererad, och wederböranderne till efterrättelse extraderat ./.

 

Rådhmännerne i NyCarleby, Carl Jönsson, och Niels Schepper läto första gången upbiuda Mattz och Johan Mattz Söners hemman i Kyrkioby för gield, hwar Emooth Crono BefallningzMannen H.r Samuel Österbeck Klandrade för Cronans rest Skuld ./.

 

Anders Jacobsson ifrån ytterieppuby upwijste i Retten ett Köpe Contract af d- 4, Augustj 695: Angående Simon Pehrssons hemman på Hööwägen, ett Tridie deehls mantahl Börde, som Anders jacobsson uthaf bemelte Simon sigh tillhandlat, för Twåhundrade Siutton D.r, någre öhre K:mt:, hafwandes sedan bemelte hemman, 3:ne gångor blifwet Klanderlööst upbodet, Nämbl. d 21. Augusti 695:, d- 21. Februarj 696:, och d- 3, Sept: samma åhr. Ty såsom mer bemelte hemman, och så Klanderlööst lagståndit ähr, så begiäres der å laga Fasta, hwilket Retten icke förwägra Kan, uthan her medh afhänder, Simon Pehrson och des Arfwingar, åfta bemelte 1/3 deehls börde hemman på Höö wägen, tillehrkännandes det samma Anders jacobson, och des Anhörige att possidera, nytta och bruka till Ewärdelige tijder,

Såsom

 

259.

 

såsom sin lagfångne egendoom, inthedh der ifrån undantaget i huus och Jord, skogh och mark eller hwadh lägenheeter det wara må, som af äldre till hemmanet lydt eller här efteer lagligen där under läggias Kan, å hwilket alt, nu laga skiötningh och fasta her medh gifwes, Lijkmätigt dedt 1. 2. 4. och 10. Capp: Jord Balken landzlagen ./.

 

Handelsmannen i NyCarleby, wähl: Jsaack Hansson Bröms, förekom begiärandes nu laga Fasta, uppå skattehemmanet Smedzbacka om 2/3 Mantahl, hwilket han för Tålfhundrade D K:mt: ell.r 400 D Silf.r Myndt sigh tillhandlat uthaf häradzhöfdingen H.r Hindrich Cluvensich, hwars Aflinge hemman dedt warit. Fördenskuld Såsom bemelte hemman d- 21, Augustj 695, d, 21 Februarj 696, Och d 3. Septemb: Samma åhr lagl: är upbudet, Jämwähl sedan, Natt och åhr lagsståndit, Och ingen sigh nu Anbudne bemelte Köp att ddisputera; Ty meddeehls här medh, bemelte Jsaach Bröms, å Smedzbacka hemmanet, laga skiötning Och fasta lijkmätigt det 1. 2. 4. Och 10 Capp: Jorda Balken landzlagen, Att han det för sigh och sine Arfwingar till Ewärdeliga tijder possidera, nyttia och bruka må till alle des läggenheeter, Och der till af

ålder

 

260

 

ålder lydande ägor, uthi åker, ängh, skogh, Fiskiewattn, och uthmark, Jämpte alle dhee huus medh des behörige Jnnandöma som i sielfwa Kiöpe Contractet af d- 30 Marty 695 Specificerade ähro; Men dhee öfrige huusen, hwilka uthi bebemelte Contract, iinthedt ähro uthnembde, Sampt wisthuusen, ståå ännu efter Afskeedh, under Sälliarens disposition, dem att åthlega och skiöta, dedt bästa han Kan och gitter ./.

 

Rådhmannen ifrån NyCarleby Wälbet:de Johan Carllsson, berettade sigh om Wittings hemmans bruk uthi Kyrkioby 695. om hösten accorderat medh 2:ne st: Bröder Erich och Hans Olufsöner, Och Ehuruwähl bemt:e hemman, då medh 2:ne Tunnor Rågh besåådt war, hafwa lijkwähl bröderne, hösten der efter Nämbl.n 696, hemmanet afträdt, lemnandes efter sigh Allenast 6 fierdingar och 2 1/2 Cappa uthsäde, så att ännu 1 1/8 T:a Och 1/2 Capp.a restera skall. wijdare beklagade H.r RådMannen, att bemelte bröder, lemnat Een stoor deehl af Engiarne Oslagne, hwar öfwer han Een Specification up sätter, till 18 skrindlandh. Ty såsom Contractet dem Emellan d- 5, Novemb: 695: förmäler, att han Rådmannen Skall swara för Gårdzens uthlagor, Och bönderne drifwa Arbeetet, niuthandes der Emooth halfwa åhrs wexten, Så begiärte han dedt Erich Olufson, som ännu här å Orthen ähr, påläggias måtte

icke

 

261.

 

icke allenast dedt resterande uthsädet; uthan och halfparten af hööet som lämnat Oslaget Nämbl 9 skrindar betahla. Nämbdemannen Erich Andersson upsteegh, säijandes Erich Olufson tillståådt sigh wara skylldigh, till RådhMannen 5 Cap.r Rågh, hwadh mehra som Kunde twifllas om, haar han meent sigh inthedt wara plichtigh, att swara före, efter hans Broder ell.r boolagzMan, Hans Olufson inthedt Kommer till swars. RådhMannen, sade att han håller sigh weedh Erich, som tillstädes ähr efter hans boolagzman sigh undanhåller. Ty slötz att Erich Olufson, som här å Orthen finnes, Skall swara för hwadh som Rådhmannen, honom hemmanet Angående Kan hafwa att tilltahla, efter dedt 17 Cap:l i Rådstugu Balken, sampt betahla 1 1/8 T:a och 1/2 Capp.a Spanmåhl, Och 2 skrindar höö in natura ell.r des wärde efter Mätismanna Ordom, doch ståår honom frijt weedh näste Tingh att återwinna, sedan dedta sluuth honom till Känna gifwet ähr, lijkmätigt Kongl: resolution om Rättegånger ./.

 

Jacob Hindrichson i Kåfjåkj, berettade sigh till föllie, Af häradzdoomen af d- 25. Februarj 695, låtit genom Nämbdemännerne Jacob Knutzson, och Erich Andersson, besichta dhee 3:ne

Engesstycken

 

262.

 

Engesstycken i Kaatznääset, som han medh Mattz Markuson, Och Erich Michelsson i Kyrkioby twistat om, Och efter jacob Knutzson, nu Redan genom döden afgången ähr, befaltes Erich Andersson, giöra sin relation om bemelte Engars beskafenheet. Och bekände han att dhee omtwistade Engiarne uthi Kaatznääset som åhrligen Kunna Kasta uthaf sigh 8 ell.r 9 skrindar höö, ähr inthedt fyllest 1/4 deehls mijhl belägen ifrån Jacobs hemman som ähr Crono; Men ifrån Kyrkiobyn ähro dhee öfwer Een Mijhl liggiande och uthom dess Råår, skolandes Jacobs hemman, som af 3/4 delar beståår, wara medh Ringa Ängiar förseedt, hwar af 6 laduland Skall wara så Sijdländt, och medh wattn Ofwerflöda, att det inthedt öfwer hwar fembte, ell.r hwar Siette åhr bergas Kan, der emooth bemelte Kyrckby boar, äro medh goda Ängiar försedde, skolandes dhee nu uti 24 åhrs tijd, een sin ängh sielfwe inthedt behöft att berga, uthan till Borgare i staden uthleegt. Swaranderne Mattz och Erich Kunde inthedt necka till dedt som Anfördt är, om Engiarnes Situation, och andre beskafenheeter, Men sade sigh inthedt waret tillsagde, då syhnen Anstältes, beroopandes sigh för det öfriga, uppå Knuth Knutsons Eedeliga wittne, att Ängiarne i forna

tijder

 

263.

 

tijder äro ifrån Kyrkioby abalienerade. Men Jacob Hindrichsson bewijste sigh i Rättan tijdh dem tillsagdt, Och dhee inthedt weelat Komma tillstädes, sade och att dhee desse Engiar, honom ifrån dömmas, måste han Antingen hemmanet ödeläggia, ell.r söökia sigh någon förmedlingh. Nämbden sade att Mattz Markusson, Och Erich Michelson desse Engiar, Kunna umbära, hwilka ähro för Jacob Omistandes. Ty resolverades, Att aldenstundh uthi Ransaakningen bewijst ähr 1:o att dhee 3:ne st: Engiar, uthi Kaatznääset ähro till Jacob Hinderssons hemman, Närmare beläget, än som till dhee Kyrkiobyboor, 2:o inthedt innom deras Råår begrepne, 3:o För Jacobs Crono hemman Omistandes, 4. dhee Kyrkiobybooar dem wähl Kunna umbära. Så skall och Jacob Hindrichsson, åfta bemelte Engiar behålla, lijkmätigt Kongl: Resolution af d- 14,, Augustj 690:

 

Sacellanus, Wördige och wällärde H.r Claudius Juniander förekom berettandes, att Mattz Michelson i Kyrkioby, förleden Sommar tagit uthaf honom 4 D.r K:mt:, Och uthaf Rectore Schola´, wällärde H.r Anders Lundell 4 D.r 16 s: Dito Myndt, för hwil=

:ke

 

264.

 

=ke penningar han uti Waasa skulle upköp åth dem, något af Cronans Spanmåhl; Men beklagade, att han ell.r H.r Anders hwarken Kan penningar Säckar ell.r Spanmåhl igen bekomma. Mattz Michelson sade sigh på Reesan blefwet Siuk, Och Fördenskuld gifwet åth Larss Johanson i ytterieppu 7 D.r 16 s: K:mt: af wählbemelte Prästmäns penningar, medh begiäran han wille, dedt sigh Committerade ährandet, uthrätta, bekännandes sigh sielf 1 D.r Kmt: behållit, som han nu betahla will. Johansson Nu Närwarande, tillstoodh sigh af Michelson 7 D.r 16 s: K:mt: bekommit, hwarföre han och så af Cronans Spanmåhl Kiöpt, een half Tunna Korn och 1/2 T:a hafwa, Som han strax burit i bååten, derest Mattz låg Siuk, då han och budet honom der efter sielf om bemelte Spanmåhl försårgh draga; Men Mattz Neckade högeligen der till, Säijandes sigh warit så hårdt Siuk, att fast ähn Larss til äfwentyrs, hade Kunnat Spanmåhlen, till bååtz förskafa, hade han Mattz dedt Omöijeligen Kunnat weetha, mindre der om een skiäligh försårgh draga, hwilket och Nämbdemännerne, Jacob Mattzson Och Mattz Olofsson, hwilka uti samma bååth

:lagh

 

265.

 

=lagh warit Interesserade wittnade sant wara, berettandes dhee på sin Nämbdemans Eedh, att dhee hwarken sielfwa seedt ell.r hördt dedt Larss Kärandenes Spanmåhl, till bååten förskafat, eller hört någon annan der om, hafwa någon underrättelse, Menandes att han denne Spanmåhlen inthedt uthtaget; Men Larss påstoodh eenständigt, dedt han Spanmåhlen 1/2 T:a Korn, Och 1/2 Tunna hafwa uthtaget, till bååten fört, Och der om Mattz notificerat, Mattz aflade sin Edh, medh Finger å book, att han inthedt weeth, den Spanmåhlen Kommit till bååten, Och att han der af inthedt niutet, ell.r bekommit föruthan 1 D.r K:mt:, som han i förstone, som Reedan förmält ähr, hoos sigh behölt, Johanson tillspordes, hwem uthi bååten warit, och påseett enär han sin Spanmåhl uthtaget, Och bårrt fördt, hann sade det warit NämbdeMannen Mattss Olufson, han Neckade sigh warsse blefwet, Enär Larss uthtaget sin Spanmåhl. Ty resolverades, att Larss Johansson, som sielf tillstådt dedt han Kiöpt åth H.r Claes Juniander, Och H.r Anders Lundell 1/2 T:a Korn och 1/2 T:a hafwa, Men inthedt Kan bewijsa, att han bemelte Spanmåhl ifrån sigh Lefwererat, skall den samma lijkmätigt, dedt

Cap:l

 

266.

 

9 Capitel Köpmåhla Balken landzlagen efter då warande Markgångh, och Säckarne medh 24 öhre K:mt: hwarden, sampt 3 sk.r S:mt: expenser betahla. Efter samma lagh och Capitel, skall och Mattz Michelsson betala 1 D.r K:mt:, han bekänner sigh ännu innehålla ./.

 

Jöran Mattzson i wuoskåski, beswärade sigh öfwer Johan Göstafson ibidem, hwilken Skall willia drifwa honom, och hans Modher Sophia Anders dåtter uhr gården, Oanseedt Een stoor deehl, till 100 D.r K:mt:, ännu af hennes Arf skall Jnneståå. Johan förklarade sigh, säijandes att hans SwärModer, ähr Sophias äldre Syster, som efter lagh fåår hemmanet besittia, sedan dhee inthedt Kunna Annorledes Komma öfwerEens. Men Mentte thedt Jöran, inthedt så mycket Skulle hafwa att fordra. Och efter som dhee ingen dera hade sådane skiähl, och documenter weedh handen, som till Saaksens endtliga sluuth, woro nödige, Så begiärte dhee å begge sijdor, att doomhafwanden sielf dem Emellan weedh tillfälle Liqvidera wille, hwilket och bewilliat blef, som ad notam tages.

 

Markus Erichson i Öfwerieppu, begiärte NämbdeMännerne Simon Erichson och Mattz Olufson, att hålla Arfskifte efter Sahl. hustru Brijta Hindrichz dåtter

ibidem

 

267

 

ibidem, hwilket af Rätten bewilliades medh befallning, att dhee om sedan Rettenom beskeedh göres ./.

 

Maria Erichz dåtter i Öfwerieppu, beklagade att hennes Man genom döden afgådt, och hoon lemnat medh någre Små barn, Och som Jämwähl hennes Swär moder, Carin Pehrs dåtter dödh blefwet, Så begiärte hoon, efter bemelte sin Swär Moder Arfskifte, hwar emooth SwärFadren, Hans bertilson inthedt disputera Kunde, Ty Förordnades efter begiäran, Nämbdemännerne Simon Erichson och Mattz Olufson bemelte Arfskifte att förretta, hwar om sedan Rettenom refereras skall

 

Jöran Johansson i Kåfjåki, Kärde till Anna Mattz dåtter ibidem, för dedt hoon Skall låtit hööberga ett stycke Ängh som han Oprödt. NämbdeMannen Erich Andersson, såsom bemelte hustrus Fullmechtige, sade att twisten om ängen, intet Kan uthan Syn slijtas. skolandes och så hoon Anna, hafwa mycket Annat medh Käraanden att Liqvidera, hwar till han begiärte, ett paar Män af Nämbden. Käranden Samtyckte Aldeles der till; Ty Förordnades bemelte Erich Andersson och Simon Möllnar, samma ährender att expediera till nästa Tingh, då Rettenom besked giöras skall, och wijdare uthslagh falla ./.

Opå

 

268.

 

Opå Mattz Erichsons i öfwerieppu wegnar, Kom Bårgaren Hindrich Erichson i NyCarleby, Såsom Fullmechtigh, för Retten, gifwandes tillkänna, att bemelte Mattz medh sin Broders barne barn, äger och beboor 1 Mantahl Börde hemman, Men som dhee längre inthedt kunna, såsom Boolagzmän Komma öfwerens, Så begiär han att fåå Klyfwa hemmanet. Hwar Emooth Anders Erichson, Såsom een Interessent på hemmanet, Och Linea deseendenti Kommen, uthaf Mattz Erichzsons äldsta Broder, disputerade, säijandes hemmanet wara uthaf Ringa lägenheeter, serdeles till äng, att det ingen Klyfningh tåla kan. Och mycket mera, som han Gästgifwerijet föreståår, Och för dee Reesande, mycket höö åhrligen behöfwer, Nämbden Jntygade Jämwähl, att hemmanet ingen Klyfningh tåla Kan, Meentte och att thedt woro bättre om någondera Komma öfwerens. Gamble Mannens Mågh Erich Markuson sade sigh så wähl, som SwärFadren Mattz Erichson, der medh wara förnögde, att dhee blifwa uthlööste uhr gården, begiärandes Så wähl han, som Anders Erichson, att doomhafwanden, tillijka medh Nämbdemännerne, Simon Möllnare och Mattz Olufson wille boolagzrifningen förretta, då dhee och wijdare

fåå

 

269.

 

fåå sigh Omhugsa, hwilkendera den andre uthlöösa skall, Ty Såsom deras begiäran ähr lagh uti dedt 33 Cap:l Jorrda Balken landzlagen, lijkmätigt, så blifwer den och af Retten bewilliad, Och Skall wid tillfälle af dem der till eskade förrettas ./.

 

Carl Mårthensson i wexala, och Michell Simonson ibidem, beswärade sigh Öfwer Michell Jönsson ibidem, hwilken förleden Sommar dem skall huar sitt fåår ifrånstulit. Michell nu Närwarande, tillstoodh uthan någon Jnwendningh sin Syndh, hwilken han och nu, syntes mycket ångra, begiärandes det Rätten, wille honom lindrigt handtera, serdeles efter han uti stoor hungers nödh, medh sin hustru och barn stadd, nödgas Grijpa till sådane medell som

skeedt ähr. Ty slötz att Michell Jönson betahlar Fååren a 2 D.r K:mt: stycket, Och plichtar medh sk.r Smt: böter, efter dedt 11 Cap.l Tiuf Balken L: L: för böterne plichtade han medh Kråppen ./.

 

Mattss Thomason i Sochloot, Kärde till Anders Knutzson ibim, om een humblegårdz Tompt, till hwilken dhee begge skola wara ägande, Men Anders först den upstakat, förleden wåras, lemnandes allenast åth honom 20 stenger, hwilka han Omsijder, äfwen och Opstakat. Anders Knutzson bewijste, att Mattz

som

 

270.

 

som tillförne fullan, med honom Anders på Een tompt boodt, Men nu haar der i byen, sitt Serdeles booställe, Således haar Contraherat, att han uthaf halfwe humblegården, skulle sine Rötter bårt föra, och på sin egen Tompt planter, Men som han dedt inthedt efterkommit, haar han Anders heller weelat, humblegården upstaka, Och nu humblen up plåcka, ähn att halfwa humblegården, medh Röttren skulle dedta åhret ståå Ofruchtsam, hafwandes han nu all den humblen som wuxet på halfwa humblegården ell.r af Kärandens Rötter, in Seqvestro lämnat, till lagliget uthslagh. Mattz Kunde här Emooth inthedt disputera, uthan begiärte allenast een portion, af dhen af hans Rötter wuxna humblen. Anders låfwaade honom, der uthaf Een halfpart, efter som Jorden är hans, hwar medh parterne för Retten förlijktes, Och pålades Samma Förlijkningh, å både sijdor, weedh laga booth, Oryggelig hålla ./.

 

Erich och Knuth Thomas Söner i Kyrkioby, begiärte att doomhafwanden, tillijka medh Nämbdemännerne Erich Andersson och Johan Michelson, wille Arfskifte efter deras Sahl. Fader Thomas Mattzson, hwilket och af Retten bewilliades ./.

Enckian

 

271.

 

Enkian Brijta Påfwels dåtter i Wexala, bewijste medh Arfskiftz längden, af åhr 694 d- 20 octobris, att Erich Bertilson i Mono, ännu henne ähr skyldig 48 D.r 8 s: Kmt: på hennes Sahl. Manns Mattz larsons Arf, efter des Sahl. föräldrar, Och som Erich resten tillstood, Så dömes han och bemälte 48 D.r 8 s: medh 3 sk.r Smt. expenser att betahla.

 

Såldat hustrun, Elssa Mårthens dåtter i ieppu, fordrar uthaf Erich Bertilson i Mono, 33 D.r Kmt: rest uthaf hennes Sahl. Manns, Jacob Haanssons Soldate leega. Erich nu Närwarande, tillstoodh gelden. Ty dömes han Lijkmätigt det 8 Cap:l Köpmåhla Balken och 16 Cap:l Rådhstugu B: bemelte 33 D.r medh 2 sk.r S:mt: expenser att betahla ./.

 

LänssMannen Wählachtad Mathias Crichou, Angaf nu å Nyio, drengen ifrån Munsalaby Jacob Jacobson Och hans Moder Karin Adams dåtter, hwilka förledet wintter Tingh, d- 18. Januarj innewarande åhr, uthaf hans Swärfader, nu mera Sahl. Hendrich Erichson, Angifne

woro som skulle dhee 14 dagar för Juhl honom Erichson ifrån Stulit, Kött flesk och andre maathwaror, Och som uthi Swarandenes huus, äro weedh Ransaackningen, någre Swijnbeen fundne, som dhee inthedt Kunnat bewijsa hwadan dhee Kommit, uthan föregifwet

det

 

272.

 

det 2:ne Wöråboor bemelte been uti stugun lemnat som Ransaackningen af åfwanskrefne dato, wijdlyftigare Indigiterar Jacob och hans Moder förehades och examinerades, hwardera serskildt, Och förmantes till bekännelse; Men dhee sade ännu, och påstodo att Mårthen Mattzson ifrån Kåfjåkj och wörå Sochn, sampt Peht Simonson ibm, uti Reesan warit inne i deras huus, då dhee till äfwentyrs lämnat Swijnbeenen. Mårthen och Pehr nu Närwarande aflade uthan iäf sin Edh medh Finger å book, bekännandes sedan, att dhee fullar wedh Anders messotijden, Reesandes inne warit hoos Karin Adams dåtter. Men då inthedt Swijnkött ätit eller någre sådane been lämnat efter sigh, som af förra Ransaakningen föregifwes; uthan hafwa dhee då haft, Allenast ett bogstycke Nööt Kött. Jacob sågh sigh nu wijdare ingen uthwägh hafwa, Ty bekände han sigh tillijka, medh sin Stiuf fader Anders Mattzson, som nu död är Och drengen Johan Jacobson i samma by, om Nattetijdh, Sahl. länssmans bod dör medh Een yxa Opbrutit, och der uthtaget 4 tto Fläsk, som nu werderades å 5 D.r giör 20 D.r 5 st: Ostar å 12 s: giör 1 D.r 28. 3 st: Kårfoar tillsammans för 1 D.r, 1 tto Kött 2 D.r 16 :s Så att Tiufnaden in alles

blifwer

 

273.

 

blifwer 25 D.r 28 s: K:mt: bekännandes att Modren tillijka medh Stiuf fadren af Tiufnaden warit deehlachtig. länssmannen påstoodh fuller ännu, att mera Kött, uhr booden skulle den Natten wara bårt stulit, hwar på han doch ingen wiss Räckning hade, Men ehuru man beflijtade sigh, om Sanningen att uthleeta, så wähl af Jacob, som hans Stiufmoder, Neckade dhee lijkwähl eenständigt, sigh något mera Antingen Kött, ell.r andre perzelar, den gången stulit. bemelte Johan Jacobson, som ähr tillförne medh tiufnad beslagen haar nu Emooth Tinget, begifwet sigh åth Gamble Carleby. Hustru karin bekände, att Jämwähl hoon uthaf Tiufnaden nutit, sedan hennes Man och Sohn, sampt Johan jacobson, den sigh Emellan deelt; mera war nu inthedt, att påminna, uthan länssmannen protesterade på expenser, säijandes sigh till 8 a 10 D.r Så till Tiufwarnes, som skiähl och wittnens lagförande ehrlagt, Ty resolverades att drengen jacob Jacobsson, som bekänner sigh tillijka medh sin Stiuffader Anders Matzson Och En drengh Johan Jacobson stulit ifrån Ländzmannen Sahl. Hindrich Erichson till 25 D.r 22 s: K:mt: wärde uthi Maathwaror, hwar af Jacobs Moder, Karin Adams d:r Och så giordt sigh deehlachtigh skall tillijka medh Modren, hwar sin fierde deehl ell.r 6 D.r 15 s: K:mt: Af Tiufnaden restituera, sampt plichta Treedubbelt medh hwar sine

19 D.r

 

274.

 

19 D.r 13 s: K:mt:, lijkmätigt Kongl: Strafordningen af åhr 653,, Kunnandes och, af Anders Mattzsons qwarlåtenskap, äfwen och fierdedeehl af Tiufnaden, ell.r 6 D.r 15. s: uthmätas; Men Johan Jacobson Skall till nästa Tingh lagföras, och dömas Expenserne betahla delinqventerne tillsamman 8 D.r K:mt:

 

Pastor Loci, Ehrewyrdige och Högwällärde H.r Johan Forsman, kom för retten gifwandes tillkänna, att Munsala Capelbooar, förledet åhr till Stockholm een sin Fullmechtig uthfärdat, att förskafa uthsäde i denne Swåre tijden, då samptel.e Capellbooarne, uthaf Kyrkian taget tilläns 47 D.r 16 s: K:mt:, medh hwilka penningars återställande, een stoor deehl tergiversera. Capelbooarne tillstoodo sigh, så mycket af deras Kyrkia tilläns bekommit, säijandes Somblige, att dhee sin portion till Kyrkiowärden betalt, som och Kyrkiowärden bekände. Ty slötz att Kyrkiowärden, medh Nattbohlsmännerne Skola dhee ännu uthestående medell, fordeligast uthfordra Och i kyrkians Kista incassera, lijkmätigt det 8 Cap:l Kiöpmåhla Balken Landzlagen, Och 16 Cap:l Rådhstugu Balken, skolandes Ländzmannen Mathias Crichou, hwars SwärFader Hindrich Erichsonför penningarne caverat, iämwehl om penningarnes Richtiga inkomst sigh beflyta ./.

Wijdare

 

275.

 

Wijdare beswärade sigh, wähl bemelte Kyrkioherde, om sine åhörares Trögheet och försummelse, att hålla Prästgårdz huusen weedh macht, beklagandes att på Prästgården, inthedt finns någon boodh, hwar uti han 1 cappa Spanmåhl förwara Kan. dedt Och Sochnemännerne tillståå måste, Ty begärte han wisse upsyningzmänn i hwart Nattboohl, som om Prästgårdz huusen, handhålla Skulle. Och att Crono Befallningzmannen, efter sitt Embeetz plicht, Jämwähl sigh der om wille wårda låta, att Prästegården weedh macht hållas. Ty slötz att Kyrkiones Sexmän hwar i sitt Nattbohl, alfwarligen sine Interessenter tillhålla Skola, att samhälleligen Prästgårdzhuusen, som dee sigh påtaget reparera Och hwar så behöfwes, å Nyiå upbyggia, lijkmätigt dedt 2, Cap:l Kyrkiobalken Stadzlagen och 32 punct af huuse Syhns Ordningen, hwilket alt och så Crono befallningzMannen efter åfwanskrefne lagh på alt möijeliget sätt befordra låfwade ./.

 

Ähn gaf mer bemelte H.r Kyrkioherde, för Retten tillkänna, att då Munsala Capellbooarne, för sin långa Och beswärliga wägh Skuld, till sielfwa Moderkyrkian, Gudz tiensten och Capellet, här i Munsala bewilliat blef, hafwa dhee Eenhälleligen uthfäst och bewilliat, att hwar Sön= eller heligdagh, Enär Gudztiensten här sammastädes hållas skulle, wille dhee hwar sin gångh Prästen medh skiutzhäst till och ifrån Capellet försee. Hwilket dhee

och

 

276.

 

Och tämmeligh Richtigt förflutne tijder hållit hafwa; Men beklagade att förleden Sommar, 2:ne gångor sådant af Bönderne blefwet försummat, Nämbl. d- 16 May ell.r Dominica Exaudi, då så wähl ottesången, som Catechismi förhöör, opsatt blefwet. Och Prästen som sielf den gången förskafat sigh häst, lijkwähl till Evangeli Predikan hunnit, Sedhan på dhen sidsta stoore bööndagen som inföll d- 6, Augustj Sidstleden, haar äfwen och Gudztiensten, långt uth på dagen upskuten blefwet, för böndernes försummelse Skuldh; Men som dhee, hwilka här till warit skylldige, för H.r Kyrkioherden eij warit rätt Angifne och Fördenskuld denne gången inthedt wore Citerade, Ty Kunde i denne Saak, nu inthedt sluuth göras, uthan till näste Tingh upskiötz. Capelboarne, efter H.r Pastoris Anleedning, samsatte sigh, Och föreentes således, att Nattbohls männerne, som uthi hwar by åhrligen förordnas, skola, wara skiutzrättare, Och dem i tijd tillsäija, som Prästen om Sönd= ell.r heligdagen skiutza Skola. Och der sedan någon sigh försummar, skall han af Skiutzrättaren lagföras och plichta. skolandes Och så, hwar nattbohls man ell.r skiutzrättare, när skåttet uti hans by Kring gådt, den näste Nattbohls Mannen ell.r skiutzrättaren der sammastädes tijdigt Kungiöra, att Ordningen då honom tillkommer på thedh Gudztiensten här efter till stoor förargelsse icke upsättias må som här till skedt ähr ./.

Broofogden

 

277.

 

Brofogden Jacob Bertilson, bewijste sigh lagl: till detta Tingh, för Olaga wägar citera låtit Anders Gabrielson i Staden, Jacob Sigfredzson i Kyrkioby, sampt Mattz Påhlson Och Nils Mårthensson i Munsala, hwilka sigh uthan att gifwa något beskeedh, om laga förfall sigh absentera. beklagandes Broofogden högeligen, deras Olydna, att deras wägar aldeles förfallne ähro, dedt och af Tingzlaget sannades, Ty blefwo dhee för absentien, Saakfälte till

hwar sin D.r S:mt:, lijkmätigt Kongl: Förordningh af åhr 695: om Rättegångor, sampt för sine Olaglige wäägar, till hwar sine 3 sk.r S:mt:, efter dedt 2 Capitel Byggninga Balken landzlagen. Sammaledes Matss Thomason i Sochloot för Olaga wägh och Olydna, hwar till bemelte Matss nu Närwarande, eij necka Kunde, Ty böör han efter åfwanskrefne lag, och Capitel plichta medh 3 sk.r S:mt: Och tillijka medh dhee förra sin wägh förbettra: Nämbden och Tingzlaget beklagade Enhälligt, att Landzwägen som löper långz uth medh ååen genom Kyrkioby Åkrar, ähr mycket uti bemelte ÅÅ needfallen så att ingen uthan stoor

fara der fram Komma Kan. efter åbackan ähr mycket brant Och hög, Och åhrligen Nedfalle, hwarföre dhee begiärte att Landzwägen måtte läggas längre upp igenom hannuses dhee som Således sine åkrar uppe i skatan mista, sin fylnad neder i bröstet igen

bekomma.

Fördenskuld

 

278.

 

Fördenskuldh såsom ingen, emooth een sådan begiäran nu disputerar, den och i sigh sielf ähr aldeles skiälig, så blifwer den och af Retten bijfallen, medh förmaning, att wägen görs förswarlig och efter lagh 10 al.r bred ./.

 

Jacob Hindersson i Kåfjåki, begiärte Nämbdemännerne Erich Andersson och Simon Erichson, att hålla boolagz Rifning emellan honom, Och hans Swåger Mattz Christphersson, Ty som deres upsååth ähr, medh lagh uti dedt 33 Cap:l Jorda Balken landzlagen lijkformig, så blifwer och Åfwanstående begiäran af Rätten bewilliad, Medh befallning, att dhee till Bolagz Rifningen eskade, efter beställningen Rettenom relation giöra ./.

 

Malin Hans dåtter i wuoskåski, refererade att af hennes Sahl. Mans, Knuth Mattzsons Arf, efter sin Sahl. Fader Matz Simonsson skall ännu 10 Tunnor Tiera inneståå hoos Johan Göstafson ibm som hoon nu på sin, och sine barns wegnar Af honom fordrar, Göstaf neckade, inthedt heller der till, ty dömbdes han bemelte Tiera ifrån sigh till Malin att lefwerera efter dedt 1 Cap:l Erfda Balken landzlagen. Wijdare beswärar hoon sigh öfwer

Johan

 

279.

 

Johan Göstafson att han icke allenast slaget och hööbergat 2:ne looställe Af des Ängh uthan och will sigh tillägna een hoop medh Törfweed som hennes Sahl man barkat. Göstafson sade Ängen liggia uth medh hans Fäätåå Och Malins man warit een Nybyggiare, som inthedt Kan fåå, bemelte Engh, Bohlbyen till praiudice behålla, hwar Emooth hoon disputerade, hafwandes ingen dera skiähl ell.r wittne, Ty slötz att så Ländzmannen Mathias Crichou, Och Nämbdemannen Simon Mölnare skola så wähl Engen, som Törfwed, hygget besichta, Och sedan Rettenom relation giöra. Då wijdare uthslagh fällia Skall. J medler tijdh blif.e hööet, som Göstafson bergat in Seqvestro stelt ./.

 

Göstaf Erichson i wuoskåski, begiärar Länssmannen wähl: Mathias Crichou, Och Nämbdemannen Simon Erichson att hålla Arfskifte, efter hans Sahl. Fahr Fader, Mårthen Mattzson i öfwerieppu, hwilket efter det 15 Capitel Erfda B: L: L: bewilliades, medh befallning, att dhee till Arfskiftet eskade, efter beställningen Rettenom relation giöra ./.

 

Matz Michelson i ytterieppu, Kärde till Jacob Jacobsson Sylwast, om Een Ängh gammall hagan ben:d som Mattz säger i forna tijder, ifrån

hans

 

280.

 

hans hemman abalienerad wara, upwijsandes een Hans Jacobssons doom, af d- 23, Augustj 1607: som förmäler att gamble man Pehr Frantzson ben:d, som då bodt på bemelte Mattz Michelssons hemman, gifwet åth Een, som heet Mattz Nillson, hwilken då bebodde Sylwast hemman. En Ödes platz, som berörde Mattz Nillsons hustru Skulle för Fasta Arf beräcknas. Jacob Sylwast, Meente ingen skulle disputera honom, Een så gammall och lagfången Egendoom. Nämbden påminte, att den generale skattlaggningen Och Johan Ottessons Reefningh Skedde 608: Och lärer på det Sättet, den Omtwistade Engen, wara skattlagd under Sylwastens, och inthedt under Kärandens hemman, hwar emooth Mattz Michelson icke heller disputera Kunde. Ty slötz att Aldenstund Engen gammall haga ben:d, Reedan förr ähn Landet här å Orthen Reefwat, och skattlagdt blef, igenom Arf är ifrån Mattz Michelsons hemman till Och under Sylwestens gårdh abalienerat, Och begge hemman uti een bohlby belägen ähre, Så Kan dedt inthedt efter 677 åhrs Placat, om skattskylldigh Jordz deehlning, tillbaka dömas, uthan behåller acob Sylwast, åfta bemelte Engh, såsom sin wählfångne egendoom, Lijkmätigt dedt 1 Cap:l Jorda Balken Landzlagen ./.

Enckian

 

281.

 

Enckian Maria Mårthens dåtter i Öfwereppu beswärade sigh Öfwer sin SwärFader Hans Bertilson ibm som skall henne, sedan hoon Enckia blef ifrån taget, Sädes wexten efter 2 Cappar uthsäde som hoon sådt på hemmanet så länge Mannen lefde Swarandens Måg Bårgaren i NyCarleby Erich Haanson, sade SwärFaderen taget Sädes wäxten för hennes Pehrsone penningar som han betala måste. Maria sade sigh någre åhr warit, som Een pijga hållen, på hemmanet iämwähl och dedta åhret in på wår tijden, hafwandes hoon sedan ingen serdeles löön, bekommit, Ty meente hoon, dedt nogsampt wara billigt, att SwärFadren betalar Persone penningarne uthan att förhålla henne den lilla Sädeswext som hoon tänckt till sitt Uppehälle få Niuta. Bårgaren sade henne infört een Kalf och 1 Koo igen bekommit, hwar på han förbettring begiärte: des uthan sade han henne bårttaget Een blåå Tröija 1 st: Kista, 1 st: yxa, 1 st: Lija, 1 st: Skiära, 1 st: Räfsa, 1 st: dryckes tunna, 1 st:

Mårdrumpmyssa, 1 st: hööskrind, 1 st: Tagelband, 1 st: Toobaakz doosa Och Klohammar, 1 st: Glaas Potell, 1 Psalmbook, 1 st: Bark Knif. Maria tillstoodh sigh taget något större Koo uth, än som hoon infördt, begiärte doch, att henne så mycket måtte efterlåtas, för sitt Arbeete på hemmanet. Tröijan tillstoodh hoon sigh sålt, åth sin Swärmoder, den hoon låfwade gifwa ifrån sigh. Kistan bewijste hoon sigh sielf Köpt. hööskrindan sade hoon sigh

haft

 

282.

 

haft låf, uthaf Swärfadrens Tårpare att berga, Men Borgaren bewijste, att Tårparen i winttras blefwet dödh, Och Swär Fadren sielf hööet bergat, dhee öfrige upräcknade Pertzelar, bewijste Maria warit hennes Mans, eenskylte Saaker, hwilka han henne på sitt yttersta, Testamenteradt, som sågz Af Sacellanen, H.r Gabriel Rislachii Attest de dato d- 15, Augustii 697: Ty resolverades, att Maria Mårthens dåtter, fåår sin Sädes wext, efter dhee 2:ne Cappar behålla, som Hans Bertilson, efter Mätes manna, Ordom restituera böör. Oachtat han Pehrsone penningarne, för henne betahlar, såsom till wederkendzla efter dedt 16 Cap:l Rådhstugu Balken för hennes, på hemmanet giorde Tienst. Men Tröijan

Och hööskrindan, böör hoon gifwa ifrån sigh, dhee öfrige upförde Saaker, som doch Ringa äro, och warit Sal. Matss Haanssons egna, hwar om han efter dedet 9 Cap:l JordaBalken landzlagen, haft een frij disposition, behåller Maria i förmågo, af sin Sahl. Mans giorde Testament. Och i stellet för Koon Skall hoon åthnöijas med sådant Ung Nööth som hoon infört ./.

 

Carl Mårthensson i wexala, fordrade uthaf Erich Bertelson i Mono 20 D.r K:mt: som Erichz Fader, Bertill larsson sigh uppå taget, att betala till Mårthensons SwärFader, Thomas Jönsson i wexala, på sin Broders

Matz

 

283.

 

Mattz larssons wegnar, för 10 wackar Spanmåhl som Sal. Matz larsson till läns taget. Erich waar nu tillstädes, bekännandes uthan någon exception, sin Sahl. Fader således låfwat och uthfäst, för sin Broder matz larsson hwars Arf ännu till een deehl, Obetalt ähr, Ty dömmes Erich, som sin Faders gårdh och hemman tillträdt, bem: 20 D.r K:mt: att betahla, efter dedt 8. och 12 Capp:l Kiöpmåhla Balken landzlagen ./.

 

Efter Liqvidation som i Retten Skedde, blef Enckian margeta Erichz dåtter i Carby, ännu skyldig till Thomas Johanson i Kåfiåki 5 D.r 16 s: K:mt: penningar, och En gammall Järngryta, och ett Ståcklååss på hans Mors Swärmoders, Malin Mattz dåtters Arf, som hoon dömes, till honom att betahla, sedan äre dhee ifrån hwar annan Skilda ./.

 

Joseph Bertilson i Kantlax, medh sine Interessenter, berettade sigh uthi lång Kärret, hafwa någre Engestycken, som höst och wåhr alt förmycket, uthaf deras grannars Booskap upklöfwas, hwarföre han begiärte Rettens tillståndh, samma ängiar att inhegna, hwar Emooth nu ingen protesterade; Ty Kunde honom, hans begiäran inthedt Afslås, uthan gifwes ho=

nom

 

284.

 

=nom, Och Consorter tillståndh, sine ängiar att inhegna, dedt bästa dhee Kunna och gitta, så frampt deras grannar medh Skiähl framdeles sådant dhem inthedt disputera gitta ./.

 

Mattz Thomason i ytterieppu, beswärade sigh Öfwer Een huusman, Hindrich Markusson ibidem att han skall hafwa forleden Sommar hööbergat, ett Thomasons Engesstycke, på Körf Kangmåssan. Hendrichz Stiufdåtter Sara Hans dåtter tillstoodh att han uthaf Nämbdemanen, Jacob Mattzson ähr Citerad, men inwände att han skulle wara Siuk, hwilket hoon doch medh Eedh inthedt verificera tordes, uthan berettade Grannarne, dedt han desse dagar warit Frisk och gått i sitt fulla Arbete. Matz sade sigh på det, Af huusmannen bergade Engesstycket, hafwa sin gammall häfd. Ty slötz att Mattz Thomason behåller hööet, efter det 16 cap:l Byggninga Balken landzlagen och Hendrich Markuson plichtar för absentien medh 1 D.r Smt: lijkmätigt, Kongl: förOrdningen om Rettegånger, af åhr 695 in Julio medh 3 sk.r S:mt: expenser.

 

Lijsa Johans dåtter i öfwerieppu, upwise i retten sin Systers, Margeta Johans dåtters Testament, giordt på hennes yttersta, då hoon uti hustru Brijta Hindrigz dåtters Närwaru, tillsagt och Testamenterat denn lijsa, all

sin

 

285.

 

sin Ringa egendoom efter sin dödh, undantagandes En Rödh Kiortell, som hoon åth sin Syster Susanna låfwat, sampt 2 al.r walmar, och någre alnar leerft, som hoon tillsagt sin Brors Eliases barn. Hustru Brijtha Hindrichz dåtter, war nu tillstädes och tillböödh medh sin Edh, att ehrhålla, dedt som om Sahl. Margetas Testament refererat ähr. Pehr Sigfredzson i Kyrkioby, berettade att bemelte Margeta, waret hans StiufSwärmoder, Och att Arfwet efter hans SwärFader, Mattz Andersson ännu Skall inneståå, Lijsa sade honom Matss, ingen tingh haft till bästa, wijd sitt inträde i giftermåhlet, medh hennes Syster Margeta, Ty protesterade hoon och Emooth hans Arfwingar, att dhee heller inthedt af booet skulle fåå Ärfwa. Sigfredzson lämnade sådant, uthi Rettens skärskodan. Ty resolverades, att Sahl. Mattz Andersson och hustruns Margeta Johans dått.rs egendoom, skall läggias tillsamman, der af fåår Matzses barn och Arfwingar 2:ne låttar och hustruns Arfwingar den Tridie lijkmätigt dedt 17 Cap:l giftmåhla Balken Landzlagen, doch såsom Sahl. Margeta i sin lijfztijdh till Systren Lijsa testamenterat all sin egendoom, undantagandes den Röda Kiortelen, 2:ne al.r walmar, och någre al.r lerft; Så blifwer nu bemelte Testament Confirmerat, och Stadfäst efter dedt 9 Cap:l Jorda Balken Landzlagen, Och Testament Ordningen, Så att hwar får det dem låfwat ähr.

skolandes

 

286.

 

Skolandes Nämbdemännerne Simon Möllnare och johan Jacobsson Arfskiftet förretta, och der om sedan Rettenom referera. Pehr Sigfredzson och Lijsa Johans dåtter, giorde sin Eedh, att dhee Skulle ingen tingh undandöllia, som böör tillskiftes Komma, uthan alt uprichtigt framgifwa, hwilket ad notam togs ./.

 

Lijsa Matz dåtter i Kaarby, begiärte Arfskifte efter sin Fader, Mattz Gabrielson och sin Moder, som begge döde ähre, hennes Suåger Anders Andersson ibm, Samtyckte fuller till Arfskiftet; Men påminte om sine införningar, som han af Oskifto begiärte. Ty blefwo efter begiäran NämbdeMännerne, Simon Möllnare och Erich Anderson, att deehla Arfwingarne Emellan förordnade, efter dedt 15. Cap:l erfda Balken Landzlagen, hwilka skola Lijkmätigt, det 9 Cap:l Köpmåhla Balken Landzlagen, af oskifto åth Mågen Anders sine införningar uthgifwa, hwar om Rettenom sedan relation giörs ./.

 

Påfwel Andersson i Såchloot, upbiuder stii bördehemman ett Mantahl till Köpz, om någon will sigh dedt tillhandla, efter som hann eij förmåår dedt föreståå ./.

 

Cronones Ländzman Wählachtat Mathias Crichou, beklagade att honom, och hans Grannar forleden wåh=

ren

 

287.

 

ren stoor Skaada hendt, i dedt 4 st: wattuqwarnar för dem igenom een häftigh wådEld äro i aska lagde, berettandes han, att Jöns Erichson i Munsala, på hans Länssmannens qwarn, haft mäld då Elden först der uthi löös sluppet Och sedan dhee andre itändt, giörandes een sådan skada, som nu efter Mätis manna Ordom till 312 D.r 8 s: werderad ähr.

Nämbl.n för.

LänssMannen Mathias Crichou halfwwa qwarnen 40 D.r

4 1/2 t:a Stamp 27:-

Mårthen Sigfredzson 1/4 uthaf qwarnen 20:-

Margeta Enckia 1/4 af watuqwarnen 20:-

14 wackar Stampmiöhl 10:16

Sigfred Mattzson 1/2 parten af watuqwarnen 25:-

10 uackar Stampmiöhl 3:24

Jacob Knutzson lijder skada till 34:24

Josep Erichson 1/2 parten at wattuqwarnen 20:-

Jöns Erichson 1/4 part 10:

15 wackar Stampmiöhl 11:8

Erich Jacobson 1/4 part 10:-

Johan Michelson 1/3 deehl af qwarnen 26:21 1/3

Jacob Michelson 1/3 26:21 1/3

Margeta Påhls dåtter 1/6 deehl 13:10 2/3

Mattz Erichson 1/6 deehl 13:10 2/3

Summa D 312:8.

Jöns Erichsson förekallades, hwilken berettade, att qwarnen något seent på aftonen begynt att läka, att han nöd=

:gast

 

288.

 

=gast wedh Eeldliuus bussa henne, då Johan Pehrsson i samma by lyst honom medh Pertstickor, Kunnandes han inthedt weetha, om då uthaf bemelte Eeldh, någon Gnista löös sluppet Och fassnat uthi Stampmiöhlet, som lätteligen Kan brinna. Giorde doch både Johan, och Jöns efter parternes begiäran, sin Eedh medh finger å book, att dhee så noga Achtat Eelden, Och sådan Sårgfelligheet draget, att han inthedt skulle löösslippa, som dhee någon sin Kunnat, Och Een Ostenfelig försichtigheet eskar, Nämbden meente att qwarnen nogsampt, uthaf sigh sielf Kunde slå Eeldh, Emedan dedt Swaga Stampmiöhlet, som förmält ähr, mycket snart Kan begynna att brinna. Länssmannen medh sine Interessenter, Kunde inthedt beskylla Jöns Erichson, såsom wållande till skadan, uthan begiärte, dedt dem måtte till hielp, någon Brandstudh Af Sochnen bewillias, hwar till Tingzlaget efter sin formågo, nogsampt willige funnos, bewilliandes Af hwar Röök 1 D.r K:mt: hwilket fuller inthedt Kan emooth skadan upstiga, Lätt lijkwähl Retten för denne Swåra tijden skull der medh beroo. påläggiandes Allmogen sin låfwen goodhwilligt, att fullgiöra lijkmätigt dedt 37 Cap:l Byggninga Balken landz L: hwilken Brandstudh deelas skall pro qvota emellan dem som skadan lijdet hafwa, skolandes Jöns Erichson sigh dedt beswäret påtaga, att infordra bemelte brandstudh ./.

Jöns

 

289.

 

Jöns Erichson i Munsala begiärte Länssmannen Eähl: mathias crichou, Och NämbdeMannen Simon Erichson att hålla Arfskifte, efter hans Sahl. SuärFader Mattz Erichson i ytteieppu, hwilket af retten bewilliades, medh förmaningh, att dhee till skiftet eskade, der om sedan rettenom relation giöra ./.

 

Capellane wördige och wällärde H.r Claes Juniander, Kärde till Erich Mårthensson i Mono, mattz Larssons Enckia ibm, Mårthen Erichsson i hirflax, Och Grels Hansson i Mono, hwilka tillijka medh flere hans åhörare, d- 31. januarj innewarande åhr, Skola medh hans wördigheet Contraherat, och sigh påtaget att förr des PrästeRänttor för åhr 696, upbyggia Een badstugu, på sätt och wijs som Contractet, af ofwansagde dato förmäler. Men beklagade nu, att desse åfwanstående sin låfwan inthedt fullfölgdt, hwarföre werket studzat, Och han medh egen bekåstnad, det samma måst fullborda, Ty begiärte han nu een skiälig refusion, för hwadh han af sitt eget der till Kan hafwa Anwändt, Swaranderne, undantagandes Erich Mårthensson i Mono, wore nu tillstädes bekännandes och beklagandes det dhee, deels för sin Siukdoom, deehls och för sin fattigdoom, wärket inthedt fullföllia Kunnat, yttrandes ännu sin willia, efter förmågon, Hans wördigheetz skada och expenser att ehrsättia. Hwarföre parterne efter Rettens förslagh, trädde till Een

Wenligh

 

290.

 

Wenligh förlijkningh, hwilken Länssmannen Wähl: Mathias Crichou, på parternas wegnar, sedan i Retten Insinuerade, lydandes sielfwa Transactionen som föllie: Efterskrefne bönder af NyCarleby Sochn, hafwa medh Ehrewyrdige Och wällärde H.r Claes Juniander, om badstugu Byggningen, som dhee försummat hafwa att Opsättia, på fölliande sätt låfwat förlijka Nämbl Grels Haansson i Monåby låfwade föra wedh första åkeföret 3 st: Tälda Tillior a 4 fambnars längd, Och 1 Bårgarskrind höö. Larss Mattzson ibm, låfwat 6 st: Tillior och Een lagom bårgarskrind höö. Erich Bertilson ibm 3 st: Tälda gålf tillior a 4 fambnars längd, sampt 50 st: Näfwer, Och hwadh som brister låfwade medh något annat betahla. Johan Skytt ifrån Kanttlax, låfwade föra 2 st: Tillior a 4 fambnars längd. Mårthen Erichson ifrån Hirflax låfwade 8 st: Tälda Tillior, Erich Mårthensson i Monääs ähr äfwen Interesserat. Men eij sigh infunnit weedh Tinget, denne förlijkningen wara således, uthi åfwanskrefnes Närwaru uprättat, som dhee sielf uthfäst hafwa, hwilket här medh attesteres af Munsala d 17 Septemb: 1697

Mathias Crichou

Cronones Länssman

Och Aldenstundh Ofwanskrefne föreeeningh, synes wara skiäligh, så blifwer den, parterne till efterrettelse, annoterat och extraderat, medh befallningh, dhee den, wijder laga boot efterlefwa och fullgiöra. Efter tillfrågan, om Erich Mårthensson woro Citerad, berättade LänssMannen honom fuller Stämbd; Men nu för tijden liggia siuk att han inthedt Comparera Kan ./.

Länssmannen

 

291.

 

LänssMannen Whlachtad Mathias Crichou, beklagade att här uthi Sochnen, intet ähr någon Rättare, som lijkwähl nödigt behöfwes, både till Executioners förrettande, som åfta hoopetals Concurrera, som serdeles till Fångars förwarande, då dhee här widh stoora Landzwägen, af och till föras, berättandes, att förra Ländzmannen hans SwärFader, för detta Af Sochnen upburet Rättare Capparne, Och till Tiensten brukat sin drengh; Men nu föreslåår bemelte Crichou, een dugelig Karll Chritiern Johanson ifrån Kantlax, som han till Rättare begiärer, medh Anmoodan, att han Christiern till sitt Uppehälle och Lööhn, efter wanligheeten åhrligen måtte fåå niutha 1 Cap:a Spanmåhl Af Rööken. Fördenskuldh Såsom Ländzmannen nödwendigt, Een Rättare behöfwer, det och i andra Sochnar, här å Orthen ähr brukeliget, att Rättaren af huar Röök 1 Capp:a Spanmåhl i löön åhrligen niuther, så Kan Rätten des Anförde begiäran inthedt Afslåå; Uthan honom Christiern Johanson, hoos hans Nåde Högwälborne H.r Baron och Landzhöfdingen i ödmiukheet recommenderar, der han om een nådig resolution i ödmiukheet Kan Ansöökning giöra ./.

 

Crono BefallningzMannen, Wälbetrodde Samuel Österbeck, Upwiste högwälborne H.r Barons Och Landzhöfdingens, Johan Ehrenschiöldz Substituters befallningh, af d- 23,, Augustj Jnnewarande åhr, som honom pålägger till Jacobstadz Rådhstugu Rätt,

Citera

 

292.

 

citera låta skepparen ifrån Stockholm, Niels Bengtzson medh sitt Skepzfålk, på dedt att noga Ransaakas må, om Orsaaken der till, att Faarkåsten, hwilken medh Cronans hijth till Orthen Öfwerskickade Spanmåhl, weedh anlendandet Olyckeligen strandat, berettandes Befallningzmannen, att han till Ödmiukt föllie, af bemelte Ordres, uthaf Rådhstugu Retten taget Citation, på bemelte Niels Bengtzson Och des Skuutfålk till d- 8, Septemb: Sidstleden, Men som skepparen till berörde tijdh allenast Een bonde, ifrån Mustasaarj Sochn här i Österbåttn, hwilken på Faarkåsten under Reesan Tient för bååtzman till RådhstuguRetten upsändt, Ty haar den gången Ringa uthi Saaken Kunnat uthrettas; hwarföre han så mycket skiäligare, waret förorsaakat, till detta påstående HäradzTingh, bemelte skeppare åter å Nyiå låta citera, som skadan här i Sochnen skedd ähr, Och Kongl: Maij:tz höga här weedh verferande Interesse, inga Oskiälige Undflychter tåla Kann. Fördenskull Såsom bemelte skeppare, Niels Bengtzson medh Styremannen Pehr Erichson

Och Båtzmännerne Erich Mattzson, Anders Kruus, Och Mårthen Hindersson efter föregången citation, Närwarande woro, Så förestälte Befallningzmannen Österbeck een sådan frågan: Antingen Faarkåsten lidit skada, uthaf något häftigt Stormwäder, ell.r Styrmannens Okunnigheet, wårdzlöösheet ell.r annat förseende, eller uthaf Reedarenes förwållande, att dhee lastet

Faarkåsten

 

293.

 

Faarkåsten diupare ähn han till denne orthen säkert Anlända Kunde? hwar till skepparen swarade, att d- 20, Augustj då Olyckan hendt, fullar waret något Starkt wäder, doch icke så hårdt, att han dedt, såsom någon serdeles Orsaak inwenda gitter, skall eij heller Kunna bewijsas, att hans Redare, H.r Cammareraren Titterström, Och H.r Comissarien Helding/: hwilkas egne Nampn han sade sigh nu inthedt minnas:/ i någon måtto till Een sådan skada wållande warit, berettandes skepparen, att på Faarkåsten warit 1300 T:r Spanmåhl och 100 T:rr Salt, som Kongl: Maij:t, wår allernådigste Konungh, till dee fattigas uppehälle och uthsäde, Allernådigst behagat hijt till Orthen försända, des uthan hafwa Reedarne tillsamman, Öfwersändt till Salu 200 Tunnor Spanmåhl, som Befallningzmannen sade sigh,

genom H.r Commissarien Heldingz bref, beordrat wara att försällia. dedt spordes huru diupt Faarkåsten waret lastad?, skepparen tillijka medh bååtzmännerne, sade honom waret laastad till 11 1/4 footh. Och att han nogsampt draget så wähl i åhr, som tillförne så stoor Last, på andre Orther, och att han nu denne gången, Kunnat bära mehra ähn den inlastad waar. BefallningzMannen sade, att så diupt lastad fahrkåst Kan weedh ingen stadh här å Ortten inn eller uthgåå, Nämbden berettade, att weedh ådhöön, mehra ähn 1 Mijhl ifrån Jacobstadh hade

skutan

 

294

 

Skutan medh den lasten Kunnat fåå Ankare Redd, om StyMannen på fahrwattnet Kunnigh warit. Omsijder Kommer skepparen der till, att han heelt och hållit gifwer skulden, och Orsaaken uppå Styrmannen Pehr Erichson här ifrån Österbåttn, Och Uhleå Stadh, hwilken hoos Redaren Helldingen sigh uthlåtit, som skulle han på Siööfarten hijt till NyCarleby, ell.r Jacobstadh wara heehl wähl förfaren, hafwandes han och tillförna, låtit bruka sigh uthaf H.r Commissarien Heeldings för Styrmannen på åthskillige Reesor då dedt alt gådt lyckeligen och wähl, Fördenskull sedan Faarkåsten warit på 3:ie wekan lastad, och reesan studzat, af Orsaak att dhee inthedt fåått någon Styrman som Kunnat sigh denne Reesan påtaga, haar Commissarien Heldingen, nödgast bemelte Pehr Erichson Antaga. H.r Befallningzmannen sade sigh uthi ehrfarenheet Kommit dedt een Styrman ifrån GambleCarleby Tuika ben:d som ähr på både Oster= och wästerbåtns Siööfarten wähl kunnigh, Och haar om sigh ett gådt berööm, fram för någon annan här i Landet, sigh till denne Faarkåst Anbudet, Men blefwet förkastat, Jämwähl skall een annan Styrman, Mattz Olufsson Skratare ben:d här ifrån Ortten af Wörå Soch, warit den tijdh i Stockholm till fångs, hwilken på Österbåttns sijdan wähl

Kunnig

 

295.

 

Kunnig ähr. skepparen swarade att bemelte Tuika, fuller warit uthi Consideration, och någre gångor Anmoodad, Men haar der i Stockholm, dag från dag gått heehl drucken Och Obeskedelig, att man inthedt Kunnat med honom något Contract uprätta, uthan hallet betänckeliget så mycket godz och sitt lijf honom Anförtroo, hafwandes och han Twika uthlåtit sigh dedt han inthedt wille denna Reesan sigh uppåtaga så frampt honom först icke

betalt, blefwo för dedt han tillförne Styrt hafwer. Befallningzmannen regererade, att nogsampt Kunnigt ähr, det Twika så länge han ähr på Landet, till fyllerij ähr mycket benägen, Men Achtar sigh Lijkwähl till Siöös, att ingen ännu Kunnat, för Oförsichtigheet honom beskylla. skepparen Itererade, ännu, att han i Stockholm aldrigh fanns Nychter, så länge Mann medh honom Contrahera Kunnat. Och Angående skratarna, förklarade skepparen, att han inthedt fördristat sigh emoottaga fahrkåsten efter som han diupare warit lastad, ähn att han på Österbåttns sijdan säkert till hambns gåå Kunde. des föruthan Skall Och bemelte skratare, till een Spanmåhls skutas Strandade, i förledet åhr wållande wara för medelst sin Säkerheet, Gifwandes skepparen, denne Pehrr Erichson dedt witzordh, att han på Reesan warit Achtsam, och så länge dhee fölgde wästerbåttns sijdan, heehl Kunnig, till des dhee d 20.

Augustj

 

296.

 

Augustj Sidstleden ginge Öfwer hijt till Österbåttn, ärnandes sigh till Jacobs stadh, då dhee

i hafwet, fåått Kenning af twenne Kyrkiotorn, af hwillke dedt Södre warit NyCarleby Och dedt Nårre warit Pederssöre Sochns kyrkiotorrn, der jacobs stadh belägen ähr, Men StyrMannen sagt dedt Södre tornet wara Pedersöres och det Nårre Gamble Carleby Kyrkiotorn, Och således taget sin Koosa Söder om Pedersöre, Och Jacobstadh Och anlendt till NyCarleby Sochn, och enär dhee Kommit till ett Land Torsöö benembd, hwarest Siööfartten ähr på Södre sijdan, hade doch Styrmannen begifwet sigh på Nårre sijdan, som ähr full medh lönngrund, då enär hafswågarne Syntes bryta på Grunnen, hade Skepparen weelat wenda till Siöös, Men StyrMannen Neckat der till säijandes sigh wara wiss Oppå godh hambn Och inlån. Men Enär dhee ett lijtet stycke Seglat ibland Brenningarne hade Farkåsten stött uppå ett Grund doch icke stadnat der weedh uthan fått Skada på Kiölen, så att Fahrkåsten begynt läka, då hade han satt anckare och begynt Pumppa Och försöokia om han Kunde hålla länss, Men som han dedt eij Kunnat, Och wattnet waar 7 fambnar diupt, så att Fahrkåsten der aldeles Needsiuncka Kunnat, haar han Nödgast låta anckar steegen uthlöpa och låta Fahrkåsten gåå på Grundh, der han eij Nedhsiuncka Kunde. hafwandes Rååkat

på

 

297

 

på een släth sand där fahrkåsten stadnat, då StyrMannen blefwet tillspord, hwarest dhee woro?, han sagdt den waret Emellan Jacobstad och gamble Carleby, der dhee lijkwähl som färmält ähr, woro 1 Mijhl Söder om Jacobs stadh uthi NyCarleby Sochn, Och fem Mijhl ifrån Gamble Carleby. styrmannen Pehr Erichson förehöltz alt dedta, hwar till han inthedt necka Kunde, uthan beklagade högeligen sin Olycka, berettandes sigh åthskillige gångor styrt icke allenast wählbemelte H.r Commissariens Häldingens Faarkåster, uthan och åthskillige andres, doch aldrigh någon Skada skeedt, uti hwilket Anseende, och H.r Commissarien denne gången sielf honom till Styrman betingat, hwilket han så mycket säkrare Kunnat sigh påtaga, som han warit heel Kunnig i alle hambnar på wästerbåttn, som och weetha beskeedh om Land Känningarne på Österbåttn, efter som hann färdast emellan Uhlå Och Räfwell, skepparen så wähl, som BefallningzMannen påminte, att fast ähn han medh små fahrtygh som Jachter och Stoora båthar haar färdast Emellan Uhlå och Räfwell, doch dhee som medh stoora skuthor ifrån Uhlå fara, hafwa sin Ordinarie Siööfart på Wästre sijdan, Och fast ähn han någon gångh, medh småt fahrtygh weedh Östre sijdan Seglat haar, Så borde han lijkwähl weetha, hwadh åthskildnad dedt ähr, att Reesa medh smått fahrtygh, Och een så stoor faarkåst som

honom

 

298.

 

honom nu blefwet Anförtrodd, twiflandes dhee uppå Om han någon sin waret i Någon hambn på denne Orten, efter som han hwarken landet ell.r Pedersöre och Nyie Carleby Kyrkiotornar Kändt, der doch i synnerheet Pedersöre Kyrkiotorn weedh Jacobstad belägit, är så högt, att Mann dedt Långt i hafwet see Kan, förr ähn Mann någon Kenning af Landet fåår. StyrMannen påstoodh, sigh fullar tillförne här Reest; Men beklagade att så snart han begynte fåå see Kenningarne, uthaf ett och annat ställe här i Österbåtn, haar han blefwet heel yhr i hufwudet, Och dedt Kommet lijka som een Röök ell.r dimba för hans Ögon, så att han inthedt weetat hwarest han waar. Och före bar han, att sedan han Kom innom Grunnen, Och brenningarne, Och han Sågh sigh taget een Orätt Kosa, hade han weelat Kasta Anckare, så länge han något lijtet fåått hogsa sigh om, Men skepparen sådant förmeent. skepparen och Bååtzmännerne Samptel.e förklarade sigh, säijandes honom sådant tillbudet, Men som dhee då på alle sijdor om sigh hade steengrund, Och brenningar, så att dedt heelt Osäkert waar der iblandh för een hafswågh Anckar Kasta, der dhee Om Lijf och godz Osäkre wore, dy waar dem högst Af nödhen, ibland brenningarne der dhee sågo

hwarest

 

299.

 

hwarest wågorne bröto på Grunnen att letha sigh der igenom, till att komma någonstädes i Lää. Och stillare wattn. skepparen sade sigh weelat gådt uth till Siöös, när dhee såge att brenningarne, och faran för handen waar; Men Styrmannen sådant wedersaakat, dedt och Styrmannen tilståå måste, Men beklagade, att han inthedt är dedt Swänska språåket wähl mechtig, att han om ett och annat som sigh bordt, medh dhem Rååslåå Kunnat. Thedh will och Styrmannen förebära, att om fahrkåsten warit 2 footh mindree lastad hade ingen skada skeedt, hwar emooth skepparen inthedt necka Kunde. Wijdare berettar skepparen att han ifrån Sanden der Faarkåsten som förmält ähr blefwet liggiande, begifwet sigh upp till Een by Kaarby ben:d, hwar ifrån han uthfärdat breef till Befallningzmannen Österbeck, medh begiäran han wille snart komma och Aflasta Cronans Spanmåhl, då BefallningzMannen Om lögerdags Middagen medh någre bååtar Ankommit, Och 84, Tunnor behållen Spanmåhl Afhemptat. Sedhan haar H.r Befallningzmannen icke efter sin låfwen d- 22 ell.r Söndag aftonen igenkommit; uthan först d- 24. ell.r S:t Bartholoma´i dagh då han sedan

hela

 

300.

 

hela weekan Spanmåhlen Aflastat, Men beklagar att Söndagen der näst påfölliande ell.r d- 28 Aug: Kommit ett Starckt Nordan wäder som drefwet Faarkåsten längre uppå Sanden, så att han nu twiflar om des reparation, hwarföre han så wähl Mundtel., ssom genom een i Retten inlagd skrift, hårdt protesterar emooth Befallningzmannen Österbeck, på alt hinder Och Skadeståndh, så wähl Spanmålen Angående, som sielfwa Faarkåsten, Säijandes att Om Befallningzmannen Söndagz aftonen, Måndagz Och Tijsdags Mårgonen medh större flijt låtit uplasta, förr ähn flödhwattnet upsteegh, hade Spanmåhlen mindre skada uti wattnet ledit, Jämwähl och, till äfwentyrs Faarkåsten af Sanden, förr ähn dedt Starka Nordan wädret påkom, förskafas, hwilken protest, han begiärte endtel.n ad notam tagas. BefallningzMannen Förklarade sigh, bewijsandes att så snart, han om Faarkåstens Olyckeliga Strandande uti förfahrenheet Kom haar han i största hast Colligerat så månge bååtar att 84 Tunnor som förmält ähr om lögerdagen bärgade blefwet. Sedhan haar han om Sondagen uthaf Predikestohlen lysa låtit, att Allmogen medh flijt och samhälligt Skulle tillstädes Komma Spanmåhlen att Afhempta; Men som skepparen inge Ordres hade, Antingen Spanmålen Skulle Sällias, skiänckas, länas ell.r på

hwad

 

301.

 

hwadt sätt han uthdeelas Skulle, Och Om alle ell.r någre besynnerlige bönder den bekomma skulle, warandes eij heller han hijt till dhee Nårre städer uthan till Waasa förpassad, hwarföre han inthedt Uthan behörlig notification, till H.r Landzhöfdingens Substituter, Och deras swar och resolution, sigh medh Spanmåhlens uplastande befatta Kunnat, dy till Wasa een Expre uthfärrdat, hwilken så snart han om Måndagz aftonen tillbaaka Kom, haar BefallningzMannen medh allmogen heela weekan Spanmålen uplastadt. skepparen Meente dedt inthedt giordz behof för Ordres skull, som wänttades ifrån Cancelliet hela 2:ne dagar medh Spamåhls lasten upskiuta, när nöden som ingen lagh hafwer, förhanden war. BefallningzMannen sade sigh ingalunda sin plicht, Skolat tillbaaka sättia, om han något Rådh weetat, huru han sigh åthbära skulle, Ty föruthan dedt att han inge Ordres hade felttes Och honom Afnemare af böndder, som Spanmåhlen Emoottaga och Tårka Kunde. Elliest om han medh dedt Mannskap, som i begynnelsen förhanden waar, hade uplastadt Spanmåhlen, så hade han Omöijeligen fåått huus och Ruum der så stoor qvantitet Tårkas Kunde, uthan den skolat aldeles

Sammanbrunnit

 

302.

 

samman brunnit, Och förderfwatz Om han till något qvantum, uthan Afnemare uplastat blifwet, der emooth Spanmåhlen, hölt sigh bettre i wattnet, till des bönderne ifrån Aflegste Sochnar Anlende, och den Afhemptade, till att Tårkas. J synnerheet sade BefallningzMannen sigh befarat, dedt att som han i förmågo, af sin Instruction uthi alle sine Embeetz beställningar ståår under sin Landzhöfdinges lydna, så hade dedt Kunnat hända, att Om hann andre Ordres fåått, ähn han förmoodat, och Spanmåhlen warit wijdt förskingrat, då hade dedt på hans hårde Answahr stadnat, skepparen berettade, att han uti Befallningzmannens frånwaru, d- 23. Augustj eller om Måndagen, haar Uplastat och insatt hoos Nämbdemannen Erich Andersson af det som Reedarne Öfwerskieppat 95 1/2 T:a Spanmåhl, hwar af han sade sigh Een deehl behöfwa till Faarkåstens reparation att Anwenda, Och een deehl till sitt fålks Uppehälle. Item åth bönder som kommit till Faarkåsten, sade han sigh 37 Tunnor lefwererat, hwilket han nödgatz således uthgifwa, förr än alt uti wattnet förderfwades. BefallningzMannen tillstoodh samma Spanmåhl, wara honom tillhanda kommen, doch medh minne Mååth, hwar om han nu inthedt beskeedh hade. Skepparen tillhöltz, att Upwijsa sitt Siööpass Och certepartie Öfwer sin befrachtning, hann sade sigh inthedt

certepartie

 

303.

 

certepaartie hafwa, uthan allenast ett skrifteliget bewijs ifrån Höglåfl: Kongl: Cammar Collegio på 1300 Tunnor Spanmåhl som här å Ortten skulle Tullfrij wara. Men af Reedarne, sade han sigh hafwa een Memorial Om 200 T:r Spanmåhl, som af dem till Salu Öfwerskieppat, Och till befallningzMannen recommenderad waar. Siööpasset sade han, fuller wara uthgifwet på Wasa, Men defeinen warit, af höglåfl. Kongl: Cammar Collegio förendrat till Pedersöre. han tillhölts att Upwijsa, sådane skriftelige Documenta, som honom medhgifne woro, Men han sade sigh dem eij meedh handen hafwa. Sedan togs i betänckiande, uti hwadh måtto denne retten sigh wijdare i saaken uthlåta Kunde. Så, Ändoch att Retten sigh icke yttra Kunde, uti dedt som i Stockholm passerat Angående StyrManns betingande och antagande, sampt Fahrkåstens lastande. Uthan sådant till Forum Competens, behörligen heemställes, doch såsom uthaf den Anstälte Ransaackningen, Om Siööskadan som på denne Orthen tijmat, befinns den wara förorsaakat af StyrMannens Okunnigheet på denne Östrebåttns sijdan, der han hambn taga skulle, Men om Landh Kenningarne, Alss inthedt beskeedh hade, som Ransaackningen wijdare förmäler, Och Kongl: Maij.tz höga Interese, der uti verserar, dy pröfwes skiäligt, att Styr mannen i arrest settes, på Korsholm till wijdare beskieedh ifrån höglåfl Kongl. Cammar Collegio ./.

 

1183.

 

Saaköres lengd Öfwer Österbotens Södre Hä=

radz Sommar Tingz deehl pro A:o 1697:

 

1193.

 

NyCarleby Sochn.

 

Michell Jönson i wexala för Fåårtiufnad

af Carl Mårthenson och Michell Simonson

ibm Sakker 3 sk.r S:mt:

 

Jacob Jacoson Och Karin Adams dåtter

i Munsala för begången tiufnad af

lansmannen der sammastädes plichtar hwar

sine 6 D.r 15 s: Smt: hwilka begge strax

för bötterne plichtade medh Kråppen

 

Och som Anders Mattzson ibm waar

Interesserat i samma tiufsaak, böter han

äfwen som dhee andra 6 D.r 15 s: Smt:

 

Anders Gabrielson i NyCarleby, Jacob Sigfred

=son i Kyrkioby, sampt Mattz Påhlson och Nils

Mårthenson i Munsala för Stämbningz

försittiande emooth Broofogden Jacob

Bertilson Saaker hwar sin 1 D.r S:mt:

 

Ähn Anders Gabrelson i NyCarleby stad

Jacob Sigfredzson i Kyrkioby, Mattz Påhlson

Och Nills Mårthensson i Munsala, sampt

Mattz Thomason i Sochloot, Emoot bemelte

Broofogde plichtar för olag gill wägar

hwar sine 3 sk.r Smt:

Hendrich

 

1194.

 

Hendrich Markuson i ytterieppu för=

Stämbningz försittiande emooth Mattz

Thomason ibm Saaker