Domböcker 1734.

 

161.

 

Åhr 1734 d: 25 Jan: och föl=

jande dagar, holtz ordin. Häradz Ting

med Almogen af NyCarleby Pastorat

i des Länsmans gård, närwaran=

de desse Ährlige män i

nämden.

Matz Knutz. Jacob Lassila.

Matz Sigfridz. Erich Skrifwars.

Måns Runt. Hans Skogzbyggar.

Carl Stubb. Anders Kojonen.

Joseph Nyby. och Johan Hariox.

Af hwilka bem:te Kojonen, Nyby och Hariox, nu giorde deras nämdemans och domare Ed.

 

Efter lyst Ting och Tingz frid uplästes, 1:o Kongl: Legohions stadgan af Åhr 1723. 2:o Kongl: Förordn: om barnamord. 3:o Sammandraget af Kongl: Förordningarne om Klädedrächter, tryckt 1733. och 4:o Kongl: Maij:tz d: 15 Aug: 1733. igenom dess och Riksens Höglofl: HofRät Kundgiorde förklarning ang:de förbudne Swågerskapz Grader til ächtenskap./.

 

Erich hanson ifrån Mono framlägger et, af gode män d: 9 Dec. 1724 uprättat Jnventarium och arfz Instrument, efter hans Fader framl: Hans Thomason i Pelat, til föllie hwaraf honom och hans medarfwingar näml: 2:ne bröder och 5 Systrar, eij mera än 3 D:r 12 /: Kmt: til arfz fallit, hwarpå sedermera intet Klander är giordt, som efter begäran protocollerades.

Läns=

 

162.

 

Länsmannen Lorentz Nordman angifwer: at Johan Romar i öfwerjepu d: 7 nästl. Octob: warit drucken uti Länsmans gården, hwarföre på honom plicht begiäras. Romar tilstår, at han ber:de tid på anmälta sät sig förbrutit, och har som almänt bekant är, länge waret på fylleri begifwen; Ty sakfälles han nu til 5 D:r S:mtz böter, efter Kongl: Förordn: om swalg och dryckenskap af d: 17 apr: 1733.

 

Bertil Bertilson ifrån Herflax insänder et af honom samt til witnes af Cnut Rörwik, Lars Larson i mono och Anders Äskelson i Herflax d. 3 Octob: 1733 undertecknat skrift hwaruti han förklarar: sig med sin hustrus samtycke hafwa lofwat sin måg Göstaf Bengtson, besitningz Rätten på halfwa Dahlkarls Cronoheman, samt hälften af sine löösören sedan de öfrige barnen, när de forsedde warda, deraf deras andeel niutit. Så skal ey hel:r Bertel Bertelson eller hans hustru i deras lifztid förskätne warda, som efter begiaran protocollerades.

 

Länsmannen Lorentz Nordman anklagar Jonas Kiärr i Kyrckioby för det han d: 20 nästl: Novemb:, Kom drucken ifrån Staden hwilket

 

163.

 

hwilket Kiärr utan giensäjelse tilstår; Ty sakfälles han derföre til 5 D:r S:mtz böter, efter Kongl: Förordn: om Swalg och dryckenskap af d: 17 apr: 1732 §: 2; men i brist af botum plichtar han med 4 dagars fängelse.

 

Matz Mickelson och hans medarfwingar ifrån wäxala, begiära Länsmannen Lorentz Nordman, samt nämdemännen Erich Skrifwars och Carl Stubb at hålla arfskifte efter deras Fader framl: Mickel Puttunen, som bewilliades efter det 15 Cap: Erfda B: ll.

 

Länsmannen Lorentz Nordman föreställer gifte Hindrich Thomason Romar ifrån Öfwerjepu och ogifte Karin Matzd:r ifrån Prästegården, hwilka af Hindrichs hustru blifwit för olofligit umgänge berychtade, hwarefter Karin Matzd:r nästl.ne höst böd Länsmannen 12 D:r Kmt: om han wille lämna detta mål opåtalt. Sedan de blefwo til Tingz stämde, hafwa de och sielfwa tilstådt sig med hwarandra otucht bedrifwit, hwarföre Länsmannen begiärar, at de med behörigt straf ansees må! Hindrich Thomason och Karin Matzd:r tilstå äfwen nu utan giensäjelse, at de uti 4 Åhrs tid med hwarandra i hordom lefwat, intil des Karin Matzdotter, 1732 om hösten utur

 

164.

 

utur den i 7 Åhrs tid, hoos honom hafda tiänst afträdde. Karin Matzdotter tilstår sig sökt förmå Länsmannen, at låta med detta måls föredragande bero, til detta Ting, och nekar sig någonsin waret med barn rådd. Rätten fant nödigt at låta henne af ährlige hustrurne Maria Pehrsd:r i Kyrckioby och Johan Romars hustru Anna Jacobzdotter undersökas, hwilka enhälligt berätta sig funnit, at hon hwarken förr warit el:r nu är rådder. Eij hel:r befinnes desse Personer tilförna wara med hoor el:r lägersmål beträdde.

Resolutio:

Emedan gifte Hindrich Thomason och ogifte Karin Matzd:r friwilligt tilstå och bekiänna at de uti 4 Åhrs tid med hwarandra Kiötzlig beblandelse haft; Ty sakfällas de för Änkelt hoor, Karlen til 80 D:r och Kånan 40 D:r S:mtz böter, efter Kongl: strafordn: af Åhr 1653. derhoos skola de stå 3 Söndagar hwardera på plichtepallen, samt undergå uppenbar skrift, efter det 9 Cap: §: 4 Kyrckiolagen.

För böterne plichta delinqventerne med Kroppen

 

Anders Erichson ifrån monäs, berättar at hans Swärfader Thomas Esaieson ägt först födzlorätten på 1 mantl: Böös i öfwerjepu by, hwilket heman 1709 för rest blef

 

165.

 

blef Crono, hwarefter hans Swärfader 1711 med döden afgick, och beboos nu hemanet af Thomas Esaiesons yngre broder Hindrich Esaieson och hans Syskone barn Mickel Böös; Ty begiärar Anders Erichson i förmågo af sin Swärfaders förstfödzlorät, at få bem:te heman fram för dem åter til Skatte inlösa. Swaranderne påminna deremoot, at de både under och efter Ryska wäldet, med stoor wedermöda ständigt bebodt detta heman, utan friheet och deras utlagor richtigt betalt, samt hemanet bebygt och förbättrat, hwilket alt af Läns= samt nämdemannen besannas, hwarföre de ehrbiuda sig sielfwa Skatterättigheten at inlösa, samt förmoda sig dertil närmare berättigad wara, än Anders Erichson. och blifwer Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb denna ansökning ödmiukel: heemstält.

 

Hindrich Jacobson ifrån Kyrckioby berättar at hans Swåger Simon Matzson, til en främmande Nils Matzson, för 50 D:r Kmt: uplåtit sin besithningz rät, på hälften af 1 Ml: Crono Mickelsbacka, som til 1/2 ml: är förmedlat, och af begges deras framl: Swärfader Pehr Sigfridson tilförna bebodt; Ty be

 

166.

 

begiärar nu Hindrich Jacobson miuta någon deel af berörde Kiöpskilling, eller fram för någon främmande om den åth Nils Matzson uplåtna besitningz rätten blifwa betrodd. Simon Matzson swarar: at han uptaget detta heman uhr Fiendtl:t ödes målet med egen bekostnad, hwarefter Pehr Sigfridsons Sona Måg Carl Anderson hälften emottagit, den andra hälften tilstår Simon Matzson sig lofwat bem:te Nils matzson för 50 D:r Kopmt:. Bemalte Carl Matzson framlägger nu 3 Specie ducater, dermed han söker inlösa Simon Matzsons sålde halfwa hemans deel, på det hemanet, som för des swaga lägenheter ingen Klyfning tåhl, el.r förmår 2:ne Åboar föda, må hållas tilhopa och ifrån olägenheet befrias. J anseende til desse Klander förklarar Simon Matzson: at han sielf wil behålla och beboo sin deel. Nils Matzson begiärar eij hel:r nu mera någon rättigheet til Mickelsbacka heman; utan uphäfwer sin med Simon Matzson der om begynta handel. Läns= och nämdemännen intyga enhälligt: at under detta hemman finnes god, men ringa och til en deel långt aflägse åker, swaga ängar, Knapt muhlbete samt ringa Skog och fiskewatn; Ty blifwer Högwälborne

 

167.

 

wälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb ödmiukel: heemstält, huruwida detta Crono heman må af 2:ne Åboar beboos, el:r hwilkendera det i annor händelse anförtros må.

 

Samtl: monäs boarne begiära genom en i Rätten inlagd skrift, at få af samfält muhlbete intaga något änges land, som de wid den, med tiden förwäntade Landtmätare refning och Skatlägning willia låta Skatskyldigt blifwa; men som de befinnes äga samfält utmark med Herflax och monobyar, som nu ostämde äro, så Kan Rätten sig öfwer deras begiäran eij utlåta, utan underwistes monäs boarne, at med de öfrige Jordäganderne derom rådgiöra och förenas.

 

Hindrich Pehrson Mietala ifrån Öfwerjepu Klagar: at hans grannar Hindrich och Matz Ruotzenkoski, samt Giöstaf och Olof Jungar, ibland hans gambla skogz häfder tilwälla sig tiäruwed, som han för 3 Åhr sedan med 6 dagzwärken qwistat, och hafwa des utan bortfört 36 lass tiäruwed, samt Timber och bräder til Salu huggit, hwarföre han påstår at blifwa wid sine gambla häfder

 

168.

 

häfder handhafd och för deras wåldsamheter befredad. Swaranderne påstå: at Mietala äger rundel: sin deel, af den samfälta Skogen, i proportion emot dem; Ty förordnades efter parternes begäran Länsmannen Lorentz Nordman, samt nämdemännen Erich Skrifwars och Hans Skogsbyggar, at syna och pröfwa, huruwida Kiäranden har sin skiäliga fylnad efter Skatten, emot sina wederparter, samt undersöka hwad han til äfwentyrs af dem i ofwanrörde måtto lidit, sökandes efter omständigheterne dem emellan skiäligen jämka hwad nödigt pröfwas.

 

Pehr Hindrichson Styrman ifrån Karby och Daniel Thomason Hämming ifrån Sochloot, med flere deras Jnteressenter, begiära Länsmannen Lorentz Nordman samt Nämdemännen Matz Matzson i Sochlot och Jacob Simonson i Kåfjåki at dela deras änges hägnad, efter Skrindtalet af ens och hwars Slotland innom Hägnaden omkring Herflax och angränsande ängar, som bewilliades efter det 26 Cap. Bygn: B: ll.

 

Råd= och Handelsmannen Daniel Kiempe och Länsmannen Lorentz Nordman, som i Kyrckioby sine Skatte heman äga, samt åthskillige Skatte= och Crono bönder dersammastädes, Klaga på egne och sine grannars wägnar: at NyCarleby Stadz inwå=

 

169.

 

inwånare, som uti Kyrckioby några afhysta heman äga, och fördenskuld härtils med dem uti Skog och mark warit samfälte, så wäl som det öfriga Borgarskapet, hwilka inga heman äga, hafwa en lång tid tibaka, til bränwed, gärdzle, och hwarjehanda andra nödtprfter, så oskonsamt uthugget samma Skog, at den nu mera til Byens merkeliga förfång och skada, i det närmaste är utödd, hwarföre de anhålla, at Stadsens skiäliga andeel, efter des underlagda hemans skatt, må utbrytas, afwittras och råläggas! Af Staden är i detta mål ingen stämd, el:r tilstädes, som sig häröfwer utlåta Kan; Ty underwisas Kyrckioby boarne, at på Almän Rådstugu dag, hoos Stadsens lofl:a magistrat och Borgarskap, denna begiäran föredraga, och med deras utlåtelse härom wid nästa Ting sig infinna, hwarefter Rätten wil sig uti Stadsens Fulmächtiges närwaro häröfwer närmare utlåta.

 

Råd= och Handelsmannen Daniel Kiempe i NyCarleby Stad, har d: 9 octob: 1732, inför denna Rät, af Jsak Matzson i monäs fordrat 12 D:r Kmt:, framl: Handelsman Johan Rysses honom Kiempe updragna skuld, då Jsak Matzson inwände, at hans faderbröder Anders Lilswart och Hans Flygar, jämte honom: böra deras framl: Faders Jsak Knus, hoos Johan Ryss giorda giäld betala

 

170.

 

tala, Ty äro de nu efter Rättens då giorda utslag instämde, och Kommo desse Swarander i

anseende til de på ömsesidor anbrachte omständigheter härom således öfwerens: at bem:te Jsaak Matzson af förmälta fordran 12 D:r, sielf betalar 6 D:r, samt hans Faderbröder Anders Lilswart och Hans Flygar hwarsine 3 D:r Kmt, hwilken skuld de hwarför sig dömas jämte hwarsine 2 D:r Dito m:ts expenser til Rådman Kiempe at betala efter det 8 Cap. Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådstugu B.

 

Daniel hemming ifrån Sochlot berättar: at han uti Karby, näst intil Raij heman äger en äng Herflax Kallad, der Thomas och Lars Raijes hästar, giort honom på gräswäxten skada til 4 skrindar höö, hwarför4 han af dem skadeståndz ersätning fordrar. Swaranderne tilstå at Hämming anmälta skada lidit; men föregifwa deremoot at hästarne igenom andras ogilda hägnad inkommit, så hafwa och Sundbys och andras boskap der betat. Hemming beropar sig til witnes Matz Johanson i Karby, som ojäfwad edel:n witnar: at han nästl: Pährs mässe dag, såg hästar gå uti Herflax äng, som illa war hägnad, så är och Hemmingz egen gierdes gård ogild befunnen; uti samma ängar har han och näst: Sommar sedt Sundby boskap; Ty finner Rätten wid så fatte

 

171.

 

fatte omständigheter skiäligt: at Kiäranden för detta sit skadestånd må tiltala dem, som igenom deras bristfälliga hägnad den samma befordrat, efter det 9 Cap: Bygn: B: ll.

 

Hindrich och Johan Bäck ifrån Kyrckioby Kiärande, samt Johan Sorfwist dersammastädes swarande, begiära Länsmannen Lorentz Nordman samt nämdemännen Erich Skrifwars och Hans Skogzbyggar, at syna och jämka deras omtwistade tiäruwedz skog, som bewilliades efter det 26 Cap: Bygn: B: ll.

 

Carl Stubb ifrån Herflax på egne och sine byemäns wägnar Kiärande, samt Johan Kråka och des interessenter ifrån Kantlax swarande, begiära Länsmannen Lorentz Nordman samt nämdemännen Erich Skrifwars och Måns Rundt, at syna deras Byeråar samt tiäruwedz twister, som bewilliades efter 26 Cap: B: B: ll.

 

Änkan hustru Karin Matzdotter ifrån NyCarleby Stad berättar. At hon äger uti Kyrckioby sin arfwejord, 1/8 ml: Kuddnis, som hennes mågar Besökaren Hindrich Thilgreen och Borgaren Eric Aspegreen några åhr häfdat och nu tänka at försälja; Ty har hon dem instämma låtet och begiärar, at sådant deras såt må dem wägras och förbiudas. Swaranderne påstå ingen=

 

172.

 

ingendera, någon sådan rättighet at sällia deras moders arfs heman i hennes lifztid; men framlägga hwarsine förteckningar, öfwer den förbättring de deruppå anlagt, hwarföre de ersätning fordra Så ingifwer och Thilgreen en förteckning på några sina införningar, til 321 D:r Kmt:, hwarmed han berättar sig tillika med sin Swärmoder, huset uti Staden understödt, ifrån Julii månad 1729, hwarföre han äfwen wedergiälning söker! Änkan inwänder deremoot, at hennes mågars upgifna förbättring på hemanet mehrendeels består af sådant arbete hwaraf de sielfwa fruchten åtnutit. och hwad Thilgreens införningar angår, så nekar hon sig deraf något nutit; utan skal han dem i sit serskilte matlag sielf nyttiat. Häröfwer afsades at

Hwad först Kuddnis heman angår, så emedan det är änkans arfwejord; Ty hafwa hennes mågar uti hennes lifztid deruti ingen ägaande rät, el:r må det samma emoot hennes willia försälja; utan lämnas det samma under hennes laga disposition efter 1 Cap: Jorda B: ll; men hwad deras sökta ersätning för anlagd melioration beträfar, så förordnas efter Paternes Kallelse, Länsmannen Lorentz Nordman samt nämdemännen Matz Sigfridz och Måns Rundt, sådan förbättring uti parternes närwaro, at inventera och werdera, hwarefter Rätten, när så begiäres wil sig deröfwer närmar utlåtta. Och hwad sidst Thilgreens

 

173.

 

greens talan på sine i Staden upgångne införningar widgår, så emedan det målet under NyCarleby Rådhuus Rätz Jurisdiction lyder; Ty Kan Tingz Rätten sig dermed intet befatta.

 

Huusmannen Matz Mårtenson ifrån Karby berättar, at han sedan 1713 haft en liten Åker täppa undan Styrmans heman, emedan han då skulle för samma heman til båtzman utgå, hwilket likwäl intet skiedde; men Klagar at Åboarne på detta heman, Pehr och Matz Styrman, nu willia samma giärda honom ifrån taga, hwarföre han begiärar än ytterligare derwid handhafd blifwa. Swaranderne willia intet längree bestå honom denna giärda, som är deras hemans gambla hampland, emedan han eij Kom för deras heman någon tiänst at giöra; Ty må han och låta sig nöija med det han allaredan en lång tid förmälta åker oförtiänt nutit, så framt han med bönderne icke annorledes öfwerens Kommer.

 

Daniel Hemming ifrån Sochlot Klagar at Anders Gästgifwar dersammastädes, nästl: höst en dag olofwandes nyttiat hans noot=tögar wid sin notdrächt, hwarföre Hemming på honom straf begiärar! han Kan doch intet säja tågen deraf någon serdeles skada ta=

 

176.

 

37 Cap: Bygn: B: ll: Kongl: Maij:tz bref af d: 2 Nov: 1694, samt Kongl. Resolution på Almogens almänne beswär gifwen d: 1 aug: 1727 §: 31. hwilket doch Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb ödmiukel: heemställes.

 

Samtl. munsala boarne Klaga igenom en i Rätten inlagd Skrift, at deras grannar Matz Buss

och Erich Ollant, uti bysens samfälta och wid lystiga ängar, länge bespara deras höbergning, hwar igenom Byssens boskap på det swaga muhlbetet lida nöd; Ty begiäres: at bem:te Buss och Ollant må tilhållas, berga sina tegar i ber:de ängar, så tidigt som andra byemän; men som de nu eij woro stämde el:r tilstädes; Ty lämnas Samtl: interessenterne härigenom den warning, at så mycket giörligit är och i det närmaste tillika på sådane samfalte ängar deras hööbergning anställa, på det en eller annans treska och försummelse eij må til de flästa interessenternes förfång lända. Skulle hädanefter annorledes skie, måga de som befinna sig deraf förolämpade efter föregången laga stämning giöra målet anhängigt.

 

Thomas Finne och hans Jnteressenter ifrån kofjoki, anmäla någon twist om tiäruwedz Skog, emot Matz Höwäg i Ytterjepu, som swarar: at han på wästerbackan har sin gambla

 

177.

 

gambla häfd deruti med honom flere Skatte och Crono bönder Jnteressera, af hwilka nu ingen annan än han är instämd, så finnas och ibland Kiäranderne Crono heman som på bägge sidor äro utan Crono Fulmächtige; Ty Kan Rätten sig härmed intet befatta, innan samtl: interessenterne på Swarandernes sida warda instämde och hörde, likmätigt det 15 Cap: Jorda B: ll: samt Crono hemane på begge sidor af Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb med wederbörlige Fulmächtige försedde, efter 1723 Åhrs Landzhöfdinge Jnstructions 42 §:

 

Lars och Jacob Räf ifrån Cantlax på ena, samt Johan Skyt dersammastädes på andra sidan, vice versa Kiärande och Swarande, anmäla någon twist om deras tiäruwedz barkning och begiära Nämdemännen Erich Skrifwars och Måns Rundt, at syna och jämka samma twist, som bewilliades efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:

 

Krögaren Jacob Mårtenson Jungar Klagar. At Nybyggaren Pehr Korp på Karkas Nybygge i Wuoskoski, nästl: Thomas Mässe tid borttagit en skrind höö, som han efter gambla wahnligheten på Stormåsan öster om Åen bergat, så Klagar och gambla Krögaren Knut Hindrichson, at Korp äfwen ifrån honom ta=

 

178.

 

tagit 1/2 skrind höö, på wargholmen eller Lilmåsan, wäster om Åen, som han undan grof skog uprödt, hwarföre de nu deras höö jämte expenser igenfordra. Korp upwisar Högwälb.ne H:r Barons och Landzhöfdingens Broor Rålambs d: 27 Junii nästl:t Åhr, utgifna Höggunstiga resolution, hwarmedelst Karkas nybygge är handhaft wid de ängar, som enliget Tingz ransakning af d: 19 Febr: 1732, äro af Länsmannen Lorentz Nordman och nämdemannen Hans Skogzbyggar derunder synade, och som sielfwa Syne Jntrumentet nu intet är wid handen, Ty intyga bem:te Synemän at så wäl wargholmen som någon äng på Stoormåsan blifwit nybygget tilehrkiände. J anledning hwaraf Korp tilstår sig hafwa förmälta höö på bägge ställen borttagit; men Jacob Mårtenson säjer at han bergat något på stoormåsan, som eij blifwit Nybygget underlagd; Ty förordnades nämdemännen Hans Skogzbyggar och Anders Kojonen at om sådant undersöka, hwarefter Rätten wil sig härom närmare utlåta, så frampt ingen förlikning emellan Kommer.

 

Erich Sorwist ifrån Kyrckioby Klagar: at Johan och Hindrich Bäck dersammastädes, d: 15 i denna månad, giorde någon åwärkan på den, närmast intil hans gård befindtl: Skog, derifrån han sökte dem at hindra, då Hindrich Bäck

 

179.

 

Bäck fattade honom i håret, och Johan Bäck hans yxa honom ifrån tog, samt med skaftet slog honom en blånad på armen, hwilken åkomma Länsmannen Lorentz nordman synat och nu derom intygar; Ty begiäras at de derföre med plicht ansees må! Swaranderne inwända at förmälta Skog är samfält, derifrån han wille dem hindra och bortdrifwa, samt deras Kiörredskap förderfwa; Ty tilstår Hindrich sig fattat honom i håret, hwarpå Johan, at förekomma skada hans yxa honom ifråntog. de Klaga derhoos efter vice versa utwärkad stämning: at han wid ber:de tilfälle Kallade dem tiufwar, hwarföre och de på honom straf begiära. Sorfwist Kan eij neka at Skogen af parterne samfält nyttias; men som de angrepo den honom närmaste skogen; Ty tilstår han sig Kallat dem tiufwar. Pigan Maria Josephsd:r afhördes utan jäf edel:n och witnar: at Sorfwist först Kallade Hindrich och Johan Bäck tiufwar, och sökte at sönderhugga deras redskap, hwarpå de fattade uti hwarandra, då blef hon så förskrächt, at hon eij såg hwad de hwarandra giorde; mera war härwid intet at påminna; Ty sakfällas parterne efter deras eget tilstående Näml: Sorfwist för det han Kallat sine 2:ne wederparter Tiufwar til 2 g:r 3 sk:r efter det 43 Cap: Tingm: B. Hindrich Bäck för hårdrag til 6 sk:r efter det 12 Cap: Sårm: B: med willia Stl: och Johan Bäck för en blånad som han Sorfwist tilfogat til 3 sk:r alt S:mt, efter det 10 Cap: Sårm: B: med wil: ll.

Daniel

 

180.

 

Daniel Thomason i Sochlot berättar: at Giästgifwarens Anders Andersons hustru Kierstin Markusdotter nästl: Septemb: månad, olofwandes tog hans häst i skiutz, til nästa gästgifware gård Sundby, och förde honom intet heem igen utan lämnade honom: på hiordewallen, och när han igenfans war han förderfwad och bogfallen, at Daniel Thomason nödgades döda honom; Ty begiärar han nu betalning för hästen och expenser. Hustru Kierstin Markusdotter swarar i sin mans närwaro: at hon nästl: Septemb: månad, under sin mans frånwaro til Stockholm, en afton fick bod, at H:r ÖfwerKrigz Commissarien Johan Nigrel skulle Komma och behöfde 3:ne skiutz hästar, då hennes Son Johan Anderson gick til Daniel Thomason, och begärte sampt fick lof på hans häst, som nästfölliande morgon sattes för H:r Öfwer Commissariens trås Kiärra; men hennes 2.ne hästar för hans wagn, hennes Son Kiörde Kiärran, och Kommo alt wäl fram 5/8 mihl til Sundby, derifrån hästen lop oskad, löös utan grima heem efter de andre hästarne; men när han Kom inpå Sochlot hiordwal och fick se byssens hästar, som han war wahn at föllia, blef han hoos dem qwar, alt frisk och färdig, hwilket straxt Kundgiordes Daniel Thomason, som der med war nögd. Til styrckio häraf framlägges Gästigifware hustruns

 

181.

 

struns Maria Johansdotters i Sundby, d: 20 i denna månad utgifna attest, lydande: at hon wid hästens framkomst til Sundby gaf acht på honom, och såg honom: intet feel hafwa, men war litet swettig. Sammaledes berättar H:r öfwer Commissariens betiänte Johan Markuson, igenom attest af d: 13 i denna månad, at på Kiärran eij war annan tråss, än et par kufertar, dem han nästan i sänder Kunnat bära en under hwar arm, och något annat småt pagagie, som med Kuferterne Knapt giorde et halft lass, hwilket hästen lättel:n drog, och så frisk och färdig tilbaka sändes som han emottogz, hwilket alt Johan Markuson beswärja wil. Daniel Thomason nekar: at hästen af honom begärtes; Ty afhördes Pigan Susanna Hindrichsdotter utan jäf edel:n, förklarandes Daniel Thomason: at han wäl wil tro, hwad hon på sin ed witnar, derpå berättar hon sig hafwa waret på Åkeren och skuret tillika med Johan Anderson, då bod Kom at Johan skulle hafwa hästar til H:r öfwer Commissariens ankomst, straxt gick han til Daniel Thomason, hwilken skar på sin åker et stycke derifrån, huru de taltes wid hörde hon intet; men påminner sig at Johan wid återkomsten sade sig hafwa fåt lof på hästen, hwilket Johan Anderson nu när=

 

182.

 

närwarande påstår sant wara; men Daniel Thomason nekar deremoot, och ständigt påminner, det hästen efter skiutzningen hadde bordt heemföras. Han wil eij heller gifwa de obesworne attesterne witzord; ty stadnar denna sak til des ber:de witnen inkomma och hörde blifwa.

 

Erich Jacobson ifrån Munsala berättar: at hans hustru Elisabet Knutzdotter när de 5 åhr sedan giftes tilsamman, för honom up tächte: det hennes Moderbroder Timbermannen i Giefle Anders Matzson, med hennes Förmyndare Matz Johanson i Cantlax, til denna Rät insändt et bref, med begäran: at bem: hustrus arfzdeel i mono gästgifware heman, eij skulle bortsällias, el:r på Fastabref gifwas, emedan han Anders Matzson, wille undsätta henne medel, til hemanetz och sin först födzlorätz handhafwande. Samma bref hafwer Matz Johanson intet til Rätten ingifwit utan är det i Erich Pehrsons och hans hustru Kierstin Johansd:rs närwaro, sampt deras gård, af Carl Hindrich Gunderlach upläset och alt sedan undandolt. warandes hustru Elisabet Cnutzdotters arfzrät til Erich Pehrson och hans hustru Kierstin Johansd:r bortsåldt, upbuden och igenom fastabref henne ifrån gången, hwaröfwer han låtet til förklarning instämma, Erich Pehrson, hwilken

 

183.

 

ken fullan intet Kan neka, at et sådant bref ankom och i bem:te gård uplästes, des innehåld mins han intet, el:r weet hwart det sedan Kom. Matz Johanson eftersändes och förklarar: at han i Giefle 1723 öfwertalte Anders Matzson, at til underskrefwen låta upsättia et bref, och begiära hinder uti Förmyndarnes hemans handel med Erich Pehrson, samt utfästa sig til 1000 d:rs undsätning, förr då warande Pigan och sin Systerdotter Elisabet Knutzdotter; men brefwet blef så obeskedeligen skrefwet, at Matz Johanson det intet torde för undertecknad upwisa, utan sielf det upbröt, och lät Gunderlachs hustru läsat, hwarefter han det sielf upbrände, och lät Erich Pehrson obehindrad med hemmans handelen lagfara, emedan Anders matzson war en medellöös man, och eij förmådde något efter brefwetz innehåld förskiuta. Samma Anders Matzson war här på orten blot och fattig, ifrån medsommars tiden 1731 til hösten 1732, då hwarken han el:r Erich Jacobson giorde något åtal på detta mål. Bem. Gunderlach afhördes utan jäf edel: och witnar at hans hust: Helena Andersd:r uppå hustru Kierstin Johansd:rs begiäran, 1723 om hösten, las et förr upbrutit, och til undertecknad, ifrån Anders Matzson, med Matz Johanson skrefwet bref, hwars innehåld

 

184.

 

=håld Gunderlach nu så långt efter åth eij wäl mins; men meningen war: at Elisabet Knutzdotters arfzrät eij skulle säljas, emedan hon hadde några medel sielf och skulle dertil

få hielp af honom, hwart brefwet widare Kom weet han intet. Erich Jacobson menar: at det än lärer wara behållet, och påminner: at Matz Johanson härutinnan emoot sin pupil orät handlat; Ty hadde brefwet ährligen frånkommet, så torde Rrätten eij til någon lagfart skridit. Matz Johanson tilbiuder sin Ed, at han upbrände brefwet, sedan det war som förmält är läset. Rätten hafwer nödigt at höra hwad Anders Matzson härwid hafwer at påminna; til hwilken ända Erich Jacobsson åligger, at hans Förklarning til nästa Ting infordra, så framt han icke sielf sig inställa Kan.

 

Erich Jacobson ifrån Munsala anmäler

 

185.

 

mälar skrifteligen: at Tingz Rätten d: 3 Septemb: 1733, uppå et d: 2 martii samma Åhr bewilliat första upbod, hafwer meddelt hans Swågrar Erich Pehrsson och Anders Johanson Fastabref på hans hustrus Elisabet Knutzdotters bördzrät uti gästgifware hemanet af Monoby, hwarom han Rättens förklarning begiärar! och underwisas han: at Rätten allaredan d: 8 Martii 1725 efter laga Kiöp, samt Klanderlösa upbod och stånd hafwer lämnat, Anders Johanson och hans Syster hustru Kierstin Johansd:r Fastabref på ber:de hemman, och Erich Jacobsons bem: hustrus deruti befindtliga arfzrät. Jcke des mindre hafwer Erich Jacobson under des sedermera med Elisabet Knutzd:r träffade Ächtenskap wid hwarjehanda tillfälle förbehållet sig hennes bördzrät, oachtat at han igenom förbättring på sin hustrus arf hafwer låtet sig afstilla. J anledning hwaraf Anders Johanson och hans bem: Systers man, Erich Pehrson d: 2 Martii 1733, begärt Erich Jacobsons upsäjelse på bördzrätten, der til han då eij wist swara Kunde; Ty hafwa Anders Johanson och Erich Pehrson af faldigheet

 

186.

 

digheet och onödigt åter begärt upbod, som Rätten bewilliade, icke påminnandes sig i hastighet at de tilförna med hemmanet lagfaret och Fastabref 8 Åhr tilförna erhållet, hwilket wid sidsta Ting d: 3 nästl: Sept: i anledning af Erich Jacobsons Käremåhl framwistes, och Erich Jacobsons widare Klander på sin hustrus bördzrät i förmågo deraf uphoofz; men intet nyt Fastabref utgafz, hwilket Erich Jacobson och Concipist af det Protocols extract som Erich Jacobson ginast utlöste, nogsamt hafwa se Kunnat. Och som Erich jacobson onödigt härmed framkommet, och qwalt sidst berörde af Tingz Rätten giorda slut; Ty saakfälles han efter det 39 Cap: Tingm: B: til 3 sk.r S:mts böter.

 

Erich Jsakson Skrifwar, Carl Stubb, Johan Erichson Harjox och Joseph Nyby ifrån Munsala Capel, påminna så mundtl: som genom en i Rätten framlagd skrift, på egne och sammtl: Capelboarnes wägnar: at de wid deras Kyrckia i Munsala, nu många Åhr tilbaka, eij haft någon ständig Präst, utan hafwa begge Capellanerne och med hielparen til=

 

187.

 

tillika med Kyrckioheerden bodt här när omkring Moderkyrkian och måste af Capelboarne skiutzas fram och tilbaka om Sommartid, då Gudztiänst alla Sön= och högtidz dagar wid Capellet skier, hwarjempte Capellanerne i långliga tider af hwart heman i Capel giäldet åhrl. Upburit 1 D:r Kmt: för Kläd slet på det och dädan resorne, utom deras wahnliga rättigheter, lika goda som de i Moderkyrkiolänet utgifwas. Och emedan de ytterste gårdarne i Pensala by hafwa 1 3/4 mihl, Mono oc de flere der i nägden belägna byar 2 1/4 mihl, de aflägnaste bönder i Wäxala by om Sommaren och då meenföre är 1 3/4 Mil, til moderkyrckian, och deras Prästerskap, som på så långa wägar eij så haastigt Kunna Caapel boarne til barnchristningar och de siukas besökning upwachta, som nödwändigheten ofta fordrar, skolandes Kunna bewisa: at barn under wägen til Prästerskapet ochristnade aflidit. Ty anhålla Capel boarne ödmiukel: at få den nyligen hitkomne hielpe Prästen Johan Rimahl, til deras ständiga Siälasörjare wid

 

188.

 

wid Capellet, der de willia försee honom med huus, heem och nödigt underhäld, hwaremot de Kunna slippa berörde skiutz och utgift för Capellanernes Klädsleet med mera, der efter som Capellanernes arbete härigenom lindras. J forna tider har 1/2 ml: Crono Nissas Kallat i Wäxala by waret boställe för en Capellan wid Munsala; Men är wid pass 40 Åhr sedan, under sedermera framl: Capellanens H:r Claudii Junianders tid utbydt emot 2/3 Mantl: Jsakas i Kyrkioby, och beboos bem:te Nissas heman nu för tiden af bonden Elias Pyntar, något långt afsides ifrån Capel Kyrkian, hwarföre Capel boarne förmoda sig så hemman för deras tilkommande Präst, närmare Kyrckian uti Munsalaby. detta har Rätten eij Kunnat undgå, at uppå Capelboarnes trägna begäran til protocols föra och har för öfrigit med samma, under det högwördige doom Capitletz rätwisa Disposition lydande mål intet at befatta.

 

Bertel Bertelson ifrån Herflax förklarar, uti en af honom, samt til witnes af Knut

 

189.

 

Cnut Rörwik, Lars Larson i Mono och Anders Äskelson i Herflax, d: 3 Octobris 1733 undertecknad och nu upwist skrift: at han med sin hustrus samtycke, lofwat sin måg Lars Bengtson, besitningz rätten på halfwa Dahlkarls heman, samt hälften af sine Löösören, sedan de öfrige barnen när de försedde warda, deraf deras andeel nutit. Så skal eij hel:r Bertel Bertelson el:r hans hustru i deras lifztid förskutna warda.

 

Änkan hust: Margetta Snåre i Sochlot, fördrar af Anders Rank dersammastädes, 18 D:r, och af Johan Smed 6 D:r Kopm:t, som deras företrädare på Rank heman, Anders Anderson och på Smedz heman Knut Jsakson i begynnelsen af Ryska wäldet till Låns bekommit. Anders Rank swarar: at han såsom främmande, af öde uptagit Anders Andersons Crono heman, derpå han inga löösören bekommit; men Johan Smed befinnes hafwa nutit någon ringa Knut jsaksons egendoom til 4 D:r 16 /: Km:ts wärde. Bem:te Anders Andersons Son Erich Anderson är äfwen inkallad och ne=

 

190.

 

nekar sig hafwa något efter sin Fader ärft, han är och utfattig. J anseende til alt sådant Kommo nu parterne härom således friwilligt öfwerens: at Anders Rank och Erich Anderson, til änkan betala 6 D:r Kopm:t, sådane 6 D:r lofwar Erich Anderson sig afbörda med arbete på Änkans Stugubygnad, då han af hennes Måg Matz Larson niuter Kost. Så betalar och Johan Smed til henne de 4 D:r 16 /: Kop:mt som han hafwer utfäst, deremot änkan al widare talan i detta mål uphäfwer. hwilken förlikning med doom stadfästes efter 1695 Åhrs Rättegångz Förordningz 23 §.

 

Qwins Personen Karin Matzdotter i Kyrckioby fordrar af drängen Erich Jacobson i Sochlot, underhåld åth deras sammanaflade och nästl: medsommars tid framfödda oächta barn, hwaremot Erich Jacobson intet hafwer at inwända, förutan det han beklagar sig wara utfattig. Karin Matzdotter finnes äfwen wara oförmögen, at allena underhålla barnet; Ty skal Erich Jacobson för et Åhrs föda ttil henne betala 9 D:r Kopm:t helften nu straxt och den andra helften näst Kommande medsommars tid, sedan lofwar

 

191.

 

war han hoos sin moder beställa skiötzel och underhåld för barnet, det han och dömes at efterkomma, el:r i annor händelse betala 9 D:r K:mt åhrl:n til des det sig sielft Födan förtiäna Kan, i förmågo af det 18 Cap: Erfda B: ll: och Kongl. Maijtz bref af den 5 Febr: 1697./.

 

Cronobonden Hindrich Pehrson Metala berättar at hans företrädare på hemanet Hindrich Metala, som Åhr 1697 med döden afgick, för Krögaren Knut Hindrichson Jungar, hadde i häl skutit en Koo, derföre han i förlikning gifwit honom et ängges stycke på Holmändan, som Krögaren sedan til åker upgiordt, och Hindrich Pehrson nu igen fordrar. Knut Hindrichson swarar: at denna Holmända warit en steenbacka, som under Krogen blifwit til Kalfhaga nyttiad, och han sedermera til åker upgräftat; men som han i detta mål befinnes wara stämd allenast 8 dagar för Tinget Och för Metala Crono heman eij ännu någon Ffulmächtig förordnad är, Ty Kan Rätten sig härmed intet befatta, innan Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb

 

192.

 

lamb förordnat behörig Crono Fulmächtig efter 1723 Åhrs landzhöfdinge Jnstructions 42 §: och laga stämning föregådt.

 

Erich Carlson ifrån Jepu anmäler sig, at få blifwa Sadelmakare i denna Sochn, och intygar nämden samt Tingz Almogen enhälligt: at han med åtskillige prof bewist sig hafwa lärt detta handtwerke, hwarmed Almogen behöfwer som oftast blifwa betiänt. Och fördenskuld begiärar: at han til deras tiänst, med nådigt tilstånd och beskydd försees må! hwilket Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb ödmiukel: heemställes.

 

Länsmannen Lorentz Nordman angifwer at Mårten Kampinen i Öfwerjepu d. 18 nästl: Octob:, Kom mycket drucken ifrån Staden, hwilket Kampinen utan giensäijelse tilstår; Ty sakfälles han til 5 D:r Smtz böter efter Kongl. Förordn: om Swalg och dryckenskap af d: 17 Aprilis 1733. derföre han plichtar med 4 dagars fängelse.

 

Wid sidsta Ting d: 3 nästl: Septembris, har Crono=

 

193.

 

Cronobonden Jacob Kieppo Klagat: det Cronobonden Markus Gunnar slagit några hans änges uddar och med sin höbergning ey fölgt bäcken såsom rätta Råskilnad uti Tomi äng, då Gunnar förklarat sig nögd at hålla bäcken för Råskilnad, hwilket Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen är heemstält; men nu har Gunnar låtit bem:te Kieppo instämma, och berättar at hela den deel af Tomi äng, som under Kieppo heman häfdas, först Kommit undan Gunnars hemman, hwarföre han nu hela ängen tilbaka begiärar. Med detta twistiga mål Crono hemanen emellan Kan Tingz Rätten sig emot 1723 Åhrs Landzhöfdinge Jnstructions 42 §: intet befatta; utan blifwer Högbem: H:r Baron och Landzhöfdinge detta mål ödmiukel: heemstält./.

 

För detta Rådmannen Henric Wesman i NyCarleby Stad, fordrar igenom sin Son Gustaff Wesman, af Matz Larson Snåre i Sochlot 47 D:r K:mt, för den melioration han efter ingifwen förteckning, anwändt på

 

194.

 

på Snåre skatte heman den tid han det ifrån 1719 bebodde. detta mål är wid pas 4 Åhr sedan wid Tingz Rätten anmält, då Wesmans föregifna melioration är under Syn och werderning utstält, som ännu eij skiedt; Ty förordnades nu Länsmannen Lorentz Nordman sampt Nämdemannen Matz Matzson at syna och werdera denna förbättring, så wida den nu efter så lång tid Kan bewisas. Sedan Klagar Matz Larson: at Wesman upbrändt Kiällar taket och en änges lada på Snåre heman den tid han det bebodde, hwilket Wesman nekar; Ty hafwer Matz Larson härom at påminna när Synen skier, då Synemännen äfwen härom hafwa at undersöka.

 

Huusqwinnan hust: Sophia Jöransd:r ifrån Öfwerjepu, har låtit instämma Mårten Kamp dersammastädes, för något på henne öfwat Slagzmål. Och förmäla parterne: at dee härom förlikte blifwit; doch berättar hust: Sophia Jöransdotter efter befalning, det skadediur nästl: Sommar

 

195.

 

mar i häl refwo hennes moders hustru Maria Erichsdotters Koo, deraf han wille hafwa Kiöt åt sin hund, men fick intet; Ty slog han henne med yxskaftet, hwaraf hon efter Länsmannens Lorentz Nordmans samt nämdemannens Hans Skogzbyggars besichtning och intygande, haft 2:ne blånader på wänstra armen, hwilket alt Kamp utan giensäjelse tilstår; Ty Sakfälles han derföre til 2 g:r 3 sk:r S:mtz böter efter det 10 Cap: Sårm: B: m: wil: ll: derhoos plichtar han för et försummat uproop 1 D:r S:mt.

 

Högwälb:ne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb, har uti höggunstig resolution af d: 16 i denne Måånad förordnat Länsmannen härstädes Lorentz Nordman, at wid detta Ting wara Fulmächtig för Lilkiäld Crono hemman i Pädersöre Sochn och Ytterpurmo by, uti en af Åboen dersammastädes Hans Erichson, emot bördebonden Jacob Jacobson Peet i Kofjåki by af detta Tingelag, anmält änges twist, och berättar nu bem:te Hans Kiäld uti Länsmannens närrwaro: at Jacob Jacobson i denna Winter, bortfört 5 skrindar höö, af hans äng på Purmo måsan

 

196.

 

san om 9 skrindland, hwilken äng Peet sig äfwen tilägna wil; Ty begiärar Kiäld derwid handhafd warda, och igenfordrar sit höö samt expenser. Peet swarar at han för fiendtl: tiden, brede wid Kiäldz äng på Purmo måsan ägt 6 skrindl: äng, som han under och efter Ryska wäldet eij hunnit häfda; men nästl: Sommar ärnade han sieelf der berga, då den fantz Kiäranden förut wara Slagen, hwarföre han 5 skrindar höö i förwar tog. Kiäld beropar sig til witnes Anders Gun och Hindrich Pellinen ifrån Ytterpurmo, hwilka utan jäf edel: och särskilt afhördes, berättandes först Gun: at denna Hans Erichsons Fader Erich Larson Kiäld, wid pass 28 Åhr sedan lät honom för lega berga någon sin äng til 5 skrindland, som han sielf utwiste på Öster norra sidan af Purmomåsan, des utan hadde Kiäld, efter des egen wid samma tilfälle skiedde utwisning, wid pas 5 el:r 6 skrindland äng der brede wid, på östra sidan af måsan, som han sielf förut hadde bergat; men ängarne på Wästra sidan af måsan berättade

 

197.

 

de Erich Larson de Kofjåki boar tilhöra. Hindrich Pellinens edeliga utsagu är: at han Åhr 1713 om Sommaren, med bem: Erich Larson Kiäldz lof och efter des anwisning, bergade 6 el:r 7 skrindl:d äng på Öster norra sidan af Purmo måsan, han weet och at Kofjåki boarne på samma måsa sina ängar äga. Nämdemannen Jacob Simonson ifrån Kofjåki afhördes ojäfwad edel: och witnar: at han weet, det Peetz hemman af Ålder haft 2:ne lodställen wäster Norr om Kiäldz hemans äng på Purmomåsan, der äfwen flere Kofjåki boar ängar hafwa. Til närmare uplysning i detta mål, förordnades efter parternes Kallelse, likmätigt det 26 Cap: Bygn: B: ll: Nämdemännen Erich Skrifwars och Påhl Joskit, at uti parternes samt Crono Fulmächtigens och witnens närwaro, syna denna twist, då witnen uppå deras ed böra det närmaste som skie Kan, utwisa de orter, som desse deras witnes mål angå, hwarefter Rätten sig härom närmare utlåta wil, så framt ingen Förlikning emellan Kommer.

Råd

 

198.

 

Rådmannen Petter Giedda i NyCarleby begiärar på egne samt sine interessenters Poedagogi Johan Degermans och Alexander Foeders wägnar: at en deras enskylte äng, Ytterhagan Kallad, som de uti Kyrckioby äga, må ifrån byemännens wår= och höstbetande befredas, emedan ingen annan är deruti deelachtig. Härom hördes de närmast boande byemän och Kunde eij mera än någon af de öfrige närwarande byemän, begiära någon rättigheet at beta uti Ytterhagan, som Giedda och hans bem:te interessenter enskylt tilhörer; men förbehålla sig doch winterwäg igenom ängen efter wahnligheten, som eij hel:r wägras; Ty hafwa jordäganderne friheet, förmälta deras änges mulbetande höst och wår, enskylt at nyttia och måga til den ändan hålla ängen uti behörig stänzel, deruti ingen af grannarne, wid laga plicht tilgörandes, må dem något hinder tilfoga.

 

Kyrckioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus begiärar: at Almogen wille uti Prästegården upsättia en mältbadstugu

 

199.

 

gu som der ännu saknas; Ty efterspordes hwilka byelag af ålder bygt och hållet mältbadstugu i Prästegården, då derom ingen efterrättelse fantz. Gambla männen Matz Johanson i Cantlax och Mårten Mårtenson dersammastädes med flere neka enhälliget sig sådant weta el:r minnas; Fördenskuld Kom Tingz Almogen härom således öfwerens: at mältbadstugu af hela Sochnen til 5 f:r på långwäggen förstugun inberäknad, samt 3 1/2 f:r på bredden, med dubbla lafwar och annat tilbbehöör, förswarl:t, så snart det ske Kan uprättas.

 

Matz Jonason ifrån kyrckioby berättar: at hans granne på Kiärr hemman Johan Josephson, haft ogild hägnad til deras samfälta åkergiärda, der Matz Jonason fördenskuld lidit Skada til 1 tunna Råg, hwarföre han nu fordrar skadeståndz ersätning af Johan Josephson, som swarar: at äfwen Matz Jonasons gierdes gård war ogild och har han sammaledes anseenlig skada på sin säd lidit, hwilket deras grannar Matz Reenwach=

 

200.

 

wachtar och Anders Bro som skadan sedt nu intyga. Och Kiäranden eij hel:r neka Kan; Ty finner Rätten skiäligt at låta deras skada emot hwart annat upgå.

 

Matz Jonason och Johan Josephson som bebo hwarsin halfpart af Kiärr heman i Kyrckioby, anmäla vice versa twist om hwars andras förfång uti deras samfälta tiäruwed skog, så wäl som om hägnadens orichtigheet; Ty förordnades Länsmannen Lorentz Nordman sampt Nämdemännen Matz Knus och Måns Rundt sådant at syna och pröfwa som efter omständigheterne och billigheten parterne emellan at jämka Tiäruwedzskogen, samt dela deras åker och änges gerdz gårder, i förmågo af det 4, 6 och 26 Cap: Bygn: B: ll.

 

Länsmannen Lorentz Nordman berättar: at han både af Zigeuneren Pehr Korp sielf, och andra härr wistande Tartare, sedan sidsta extra ordin:e Ting härsammastädes d: 19 nästl: nov: hört, det han Korp uti Kymmene gårdz Lähn

 

201.

 

Lähn skal warit wigd wid en hustru, ifrån hwilken han intet Lagligen skal blifwit skild, och sedan låtet wiga sig wid en annan Karin Hindrichsdotter ben:d, med hwilken han nu här i Sochnen beboor Karkas Nybygge; Ty fordras häröfwer Pehr Korps förklarning, hwilken han efter trogen och alfwarsam förmaning til sanningen, således giör, näml: at han 2:ne Åhr för Finska armeens olyckeliga uthtog, til Kolkanpä, af Zigeuneren och Rusthållaren på Kannusjerfwi wid Friedrichshamn, Anders Anderson Bolström, twingades at taga des dotter Maria, med hwilken han straxt wigdes i Safwitaipale Sochn, wid pas 3 mihl ifrån Lapstrand, hwilken Präst wigningen förrättade mins han intet. 2:ne Åhr derefter försporde han, at samma hustru Maria Andersd:r under hans frånwaro wid armeen, hadde försedt sig igenom hordoomslast, med hwilken Kan han nu på tilfrågan intet säja. För samma brot öfwergaf han henne utan laga undersökning, tilstånd och skilnad som han ingenstädes begärte, han weet sig

 

202.

 

sig intet med henne barn aflat, så framt hon icke födt, sedan han henne öfwergaf. Nu 22 åhr sedan wigdes han uti Hofmans by, af H:r Probsten Nils Bark med Qwarteer mästarens på Lille Poitzela wid Friedrichshamn Hindrich Pilrootz dotter Karin, som med honom hafwer aflat 6 barn, af hwilka 5 ännu lefwa. Så har han och hört, dett förra hustrun Maria Andersd:r skal blefwet gift med Tattaren Esaias Matzson; om, eller hwilka förenämda Personer nu mera lefwa nekar han sig weta. Hans bem. Hust: Karin Hindrichsd:r tilstår, at hon en ung piga, på berörde tid och ort af H:r Probsten Bark med Pehr Korp wigdes, då hon intet för weste at han gift war; men sedan har hon under flychten uti Helsingeland råkat Korps förra hustru Maria Andersdotter, som då war bem: Esaias Matzsons hustru med en hoop barn, och under deras samtal tilstood sig förr haft Pehr Korp til Man, tilläggandes at han war hård emot henne. Widare berättar hust: Karin

 

203.

 

Karin Hindrichsdotter: at sedan hon et dygn allenast waret wigd med Korp, fick han weta at hans förra Swärfader Anders Anderson war på Högwälb:ne H:r General Armfeldz Hof Lilliendahl och gick dit med honom til tals, Korp tilstår at han så giorde, sampt wid samma tilfälle bad Anders Anderson Klandra hans senare giftermål, om han dertil skiäl hadde; men Anders Anderson blef ifrån hofwet bortdrefwen. Omsider påminner han sig endeels, at hust: Maria Andersdotter under sit med honom warande ächtenskap hadde sammanlag med sin senare man Esaias Matzson, samt en Tattare dräng Abel benämd. Pehrs Fader Giöstaf Korp tilstår utan giensäjelse: at bem:te Maria Andersd:r waret gift, förr med Pehr Korp, som henne för hennes hordomslast öfwergaf, der näst med en Tattare wid namn Abraham, som Fienden i hälslog, och sidst med bem:te Esaias Matzson, med hwilken han under flychten talte uti Ångermanland och nord

 

204.

 

nordmalingz Sochn, der hust: Maria Andersdotter med honom war, hwar de nu tilhålla el:r med hwem hustru Maria Andersd:r, under sit ächtenskap med Pehr Korpz Swåger och Systerman Otto Olufson, hwilken nästl: nov: månad för twegifte dömd, och nu mera likmätigt Kongl: Maij:tz och Riksens höglofl: Hof Rätz högrätwisa doom afstrafad är, berättar: at Och han weet, det Pehr Korp til hust: haft ofta bem:te Maria Andersdotter, som sedan blef gift med denna Otto Olofsons broderson Esaias Matzson hennes broder Ludwijk och Systers JLedwijkz man, Tattaren Abel, förmenar Otto Olufson wara hooss deras Swär= och Fader Anders Anderson på Kannusjerfwij Rusthåld. Länsmannen framkallar til witnes Borgaren ifrån NyCarleby Stad Mårten Wira, hwilken utan jäf edel: berättar, sig wara född i Wässmanland, der Esaias Matzson med sin hustru Maria Andersd:r, war 1722 om winteren och bytte hästar

 

205.

 

hästar med hans Fader uti Skinskatbergz S:n derifrån Kom Wira under des påstående Krigztiänst til Finland, och berörde Åhr om hösten, uti en gård emellan Elimäki och Walkiala Sochnar, blef bekant med Pehr Korp och hans nu warande hustru Karin Hindrichzdotter. 1723 och 1724 war han på Lapstrandz Marknad til tals med Esaias matzsons Swärfader Anders Anderson, hwilken ibland annat sade sin dotter Maria förr hafwa waret Pehr Korpz hustru, mera denna sak til uplysning weet han intet, eij hel:r står här närmare underrättelse, detta mål angående, at ehrhålla; Ty slötz enhälligt som föllier:

Jnnan ändtligen om anmälta brotmål Kan resolveras, är nödigt, at i anledning af föregående ransakning undersoka: 1:mo Om, af hwem och på hwad sät Pehr Korp är twungen at ehrkänna Maria Andersd:r för sin hustru. 2:o om de werkel:n blefwit wigde. 3:o om och med hwilken samma hustru under sit Ächtenskap med Korp, hoor bedrifwet. 4:o om hon derföre blefwit lagförd el:r ifrån

 

206.

 

ifrån Korp wederbörl: skild, innan de någondera trädde i annat gifte, hwarom H:r Probsten Bark, så framt han ännu lefwer 5:o Kommer at höras. Äfwen så fordras 6:o hust: Karin Hindrichsdotters giftomans och närmaste anhörigas förklarning: om de el:r sidstnämde hustru weste, el:r lättel:n kunde weta, det Korp efter sin nu giorda bekännelse, i anseende til sit förra gifter mål, hadde ifrån det senare eftertryckel: bordt hindras, förutan åthskillige flere omständigheter, som hwarken Kunna wid denna Rät utletas el:r hit höra; Fördenskuld blifwer hwad här således är undersökt, Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Broor Rålamb ödmiukel: tilskickat, med lika wördsam böön: at Högbem.te Herre behagade denna ransakning, det wällofl: Landzhöfdinge Ämbetet i Kymmenegårdz Lähn tilsända, samt foga den anstalt at Pehr Korp och hans hustru Karin Hindrichsdotter samt Pehrs Fader Gustaf Korp och swåger Otto Olufson, hwilka senare igenom

 

207.

 

igenom dölliande och stilla tigande synas hafwa giordt sig i de förras brot deelachtige, ofördröjel: under säker wacht ifrån nyCarleby må blifwa befordrade til bemälte Kymmenegårdz Lähn, der de med Tattaren Anders Anderson, hans Måg Esaias Matzson och dotter Maria Andersdotter tillika med flere som detta mål angår, inför wederbörande doomstohl uti foro delictorum, närmare ransakning och ändtligit slut Komma at afwachta.

 

Gästgifwaren Anders Anderson ifrån Sochlot, som är Daniel Hämmingz dersammastädes omyndige barns måls man, berättar: at hans bem:te pupiller efter Jnventarium af d: 27 nov: 17729, äga hoos deras Fader innestående 50 D:r 18 /: Kopmt: möderne efter framl: hustru Kierstin Jacobzdotter; Ty frågar nu Förmyndaren: om han får samma arf uttaga och disponera el:r om det utan hans answar får hoos Fadren innestå. Rätten har sig nogsamt bekant: at Daniel Thomason är en beskiedeli Och något wällmående bonde; Ty finner Rätten skiäligt sampt med

 

208.

 

med Kongl. Testamentz ordningen enligit at betro honom Daniel Thomason sine barns arf uti hans lifstid, el:r til deras myndige Åhr.

 

Cnut Hanson Kifwihuchta ifrån Naras Luoma by, fordrar på egne samt sine 3.ne Systrars hustru Maria, dito hustu Margreta och hustru Sophia Hansdöttrars wägnar doch utan deras Fulmacht, af Elias Ekola i wuoskoski 30 D:r Kopmt:, som deras framl: broder Matz Hanson, lånt deras andra äfwen framl: broder och Ekolas företrädare på hemmanet Johan Hanson. Swaranden undandrager sig at betala denna skuld emedan han af Johan hansons arfwingar kiöpt hemmanet; men Cnut Hanson påminner: det Swaranden äfwen åtagit sig at betala al hemmanetz gield hwarom nu ingen efterrättelse fantz medan Kiöpebrefwet eij war wid handen; Ty ålligger honom det til nästa Ting at inskaffa, i medlertid bör och Cnut Hanson sig med sine Syskons Fulmacht til detta måls utförande försee./.

Jacob

 

209.

 

Jacob Hindrichson ifrån Sochlot angifwer: at hans granne Matz pehrson Biörn, Åhr 1732 försummat Gudztiänsten 3:ne Stoorbönedagar och 1733 en Bönedag, samt nästl: Nyåhrs dag om aftonen, så wäl som den 8 i denna månad, slagit sin hustru, hwarföre Jacob Hindrichson låtit honom til laga answar instämma. Matz Pehrson förklarar först, hwad Gudztiänstens försummelse på bönedagarne angår: at hans hustru Elisabet Johansd:r är Finsk och som i denna Försambling altid hålles Swänsk Gudztiänst, hwaremot Finsk Gudztiänst skier allenast på Högtidz= och Stoorbönedagar, samt wissa Söndagar, så tilstår han sig låtit sin hustru med deras äldre omyndige dotter berörde Bönedagar resa til Kyrckian, och han blifwit hemma med sin yngre dotter, som då waret 6 å 7 Åhr gammal, det samma berättar äfwen hans bemälte hustru, hwaremot eij hel: Jacob Hindrichson hafwer något at inwända. Angående förmälta slagzmål berättar Jacob Hindrichson: at hust: Elisabet

 

210

 

Elisabet Johansdotter nästl: Nyåhrs dag om Aftonen, Kom til hans gård, med sönderrifwen öfwerdeel och hadde omkring sig swepat en Fäld samt för hust: Maria Hindrichsd:r på Finska, som Jacob Hindrichson sielf intet förstår, Klagade: at hennes man henne slagit; Ty berättar nu hustru Elisabet Johansdotter: at Matz Pehrson nästl. Nyåhrs afton begiärte, at hon skulle bära deras Säng Kläder uti stugun i badstugun och för bättre wärma skuld, dem derstädes sängrum bereda hwilket hon intet wille; Ty blef han der öfwer wred och sade sig skola skiöllia henne med watn, och som han är af hastigt och ororigt sinne, så fruchtade hon at han skulle henne skada, hwarföre hon i hastigheet swepte Fälden omkring sig och lop til grangården med 2:ne sina döttrar, som henne siefmant fölgde, hon tilbiuder och nu sin ed, at hennes man henne då, på intet sät rörde, det samma påstår äfwen Matz Pehrson; men deremot tillika med hustrun tilstår: at han

 

211.

 

han henne slog d: 8 Jan. För det hon eij skyndade sig på arbetet. Bemälte hustru Maria Hindrichsdotter afhördes utan jäf edeligen och witnar: at hustru Elisabet Johansdotter barfotad med en fäld omkring sig, jemte sine 2:ne döttrar, Kom Nyåhrs Aftonen til Jacob Hindrichsons gård, sedan folket lagt sig och på Finska til henne sade: den elaka Gubben jagar mig, men nämde intet at han henne slagit. Så nekat och witnet på sin ed, sig någon sin sedt henne hafwa några åkommor af sin mans slag. Upsyningzmannen Erich Jacobson witnar efter aflagd ojäfwad ed: at hustru Elisabet Johansdotter d: 8 i denne månad, om morgonen, med nakot Krop intil Midian, Kom til honom och Klagade: at hennes man henne slagit, sampt wiste honom 4 blånader på sine armar och Bröst; men nämde intet för hwad orsak han henne slagit. Här

 

212.

 

Häröfwer resolverades enhälligt som följer:

Emedan Matz Pehrson eij äger mehra folk än sin hustru och 2:ne omyndiga döttrar af hwilka den ena med den Finska modren om Bönedagarne då Finsk Gudztiänst hållets, warit til Kyrckian; Ty står han Matz Pehrson, som oftare får sig af Swänsk Gudztiänst betiäna, at uhrsächta, för det han blifwit heema wid huset de bönedagar som hustrun warit til Kyrckian.

Och hwad Slagzmålet angår, så är intet bewisligit at han om Nyåhrs dagen sin hustru slagit; Ty dömes han ifrån tiltal i den delen frij efter det 13 Cap: Sårm: B: med wilja ll; men för de 4 blånader han Matz Pehrson d: 8 i nu löpande månad sin hustru slagit, Saakfälles han efter det 10 Cap: berörde Balk til 4 gångor 3 sk:r Sm:t, hwilka böter i förmågo af det 19 Cap: merberörde B: ligga i Tweböter.

Matz

 

213.

 

Matz Anderson ifrån Munsala Kiärande och Matz Jacobson dersammastädes Swarande, begiära Länsmannen Lorentz Nordman samt Nämdemännen Erich Skrifwars och Carl Stubb at syna dela och jämka deras gårdz tompt på Gästgifware hemmanet, som bewilliades efter det 4 och 26 Cap: Bygn: B: ll.

 

Tul Besökaren Carl Matzson ifrån NyCarleby Staad berättar: at hans moder äger deel, uti et, Staden underlagt och afhyst heman, och som samma hemman med Kyrckioby samfält skog äger, så tog han deels til ängesladubygnad, deels til sin uti Staden upsatta egen stugu bygnad 300 st: näfwer utur Kyrckiobys samfälta Skog, hwilket näfwer Länsmannen Lorentz Nordman borttog; Ty begiärar nu Carl Matzson sit näfwer tilbaka. Länsmanen

 

214.

 

Länsmannen swarar: at Jacob Josephson Sorfwist kundgiorde honom denne Carl matzsons näfwertächt, och sade honom ingen hemmans deel äga. Sorfwist så wäl som Länsmannen tilstå doch nu at Carl Matzsons Moder äger uti et Stadsens afhysta hemman; Ty finner Rätten skiäligt: det bör Länsmannen ofördröjel: återställa Carl Matzson des fråntagna näfwer, efter det 8 Cap: Bygn: B: ll.

 

Anders Kif ifrån Pensala Klagar: at hans granne Hans Jussila d: 20 sidstl: Decemb:s på deras samfälta tiärudahl, nedkastade något af hans framkiörda tiäruwedz hög; Ty gick Kif sådant at hindra då jussila gaf honom 6 små blodsår i ansichtet, så blef han och slagen och hårdragen af Jussilas Piga Margreta Josephsdotter och hans broders hustru Margreta Carlsd:r, hwilken sidstnämde, jämwäl Kallade honom Satan, med

 

215.

 

med mera som han intet mins. Han har nu låtit dem derföre instämma, och begiärar: at de med straf ansees må! Jussila swarar: at han förde kifz weed allenast litet undan sig, då Kif Kom och derföre sig på honom förförde; doch nekar han ig slagit honom. Så neka äfwen pigan Margreta Josephsdotter och hustru Margreta Carlsdotter, at de honom slagit, hårdragit el:r med ord förolämpat, utan allenast under slagzmålet sökt Kif och Jussil at åtskillia. Pigan Anna Jacobzsd:r afhördes utan jäf edel: och witnar: at Jussil wid pas en foot långt undan sig förde Kifz tiäruweed, då Kif Kallade honom tiuf och Skiälm säjandes: at han stulet des tiäruweed, hwarpå de hwarandra handgrepo, hwilkendera den andra först anföll såg hon intet; men Jussil Kom under och hölt Kif i håret, när Kif upsteeg war han blodig uti ansichtet; men huru många sår han hadde weet hon intet, eij hel:r Syntes Margreta Josephsd:r och Margreta Carlsd:r giöra honom någon skada, utan sökte allenast at skillia honom ifrån Jussila. Nämdemannen Matz Jacobson intygar, sig samma dag som detta slagzmål skiedde, synat Kif och uti hans ansichte funnit 6 små sår

 

216.

 

sår. Kif tilstår sig jämwäl efter witnetz utsagu Kallat honom Jussil Tiuf och Skiälm, samt förebär, at han uti Skogen borthuggit någon des tiäruwed, som Kif doch intet sökt at bewisa el:r honom derföre Lagfört. mera war härwid intet at påminna.

Resolutio.

Emedan Anders Kif, af det i föregående ransakning nämde slagzmåhl, haft 6 åkommor; Ty saakfälles Hans Jussil derföre til 6 g:r 3 sk:r S:mtz böter efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll:, deremot plichtar Kif för det han ohemult Kallat Jussil Tiuf och Skiälm, 2 g:r 3 sk:r S:mt efter det 43 Cap: Tingm: B:, Men Pigan Margreta Josephsd:r och hustru Margreta Carlsdotter, som emot deras nekande eij Kunna öfwertygas, at hafwa Kif på något sät förolämpat, dömas ifrån widare tiltal i detta mål frij./.

 

Matz bertelson Höwäg ifrån Ytterjepu Klagar: at Thomas Finne d: 7 i denna Månad under deras twist om någon tiäruweed, som

 

217.

 

som han huggit på Wästerbackan, der han sin häfd äger, Kallade honom Tiuf och Röfware, hwarföre han på Finne straf begiärar. Swaranden tilstår utan giensäjelse, at han Kallat Kiäranden anmälta oqwädens ord. Och som Höwäg har ährligit witzord; Ty saakfälles Finne för anmälta 2:ne oqwädens ord til 2 g:r 3 sk:r S:mtz böter efter det 43 Cap: Tingm: B./.

 

Cronobonden Anders Rank ifrån Sochlot berättar: at han eij wist weet om en liten åkerlinda i Mat åkeren är Rank el:r Nickonens Cronoheman i samma by tilhörigt, hwarföre han nu begiärar, at en huusman Sigfrid Nickonen, som förr bebodt Nickonens hemman, uti des nu warande Åboens Pehr Pehrsons närwaro, edel: må gifwa wid handen, under hwilketdera hemanet lindan förr blifwit häfdad; men som denna twist likmätigt 1723 åhrs Landzhöfdinge Jnstructions 42 §: lyder under Höwälb:ne H:r Barons och Landzhöfdingens Broor Rålambs högrätwisa skiärskådande; Ty Kan

 

218.

 

Kan Tingz Rätten sig dermed intet befatta.

 

Johan och Erich Nybond ifrån Sochlotby, begiära Länsmannen Lorentz Nordman samt Nämdemannen Matz Matzson, at uti witnens Jacob Hins och Hans Örjas närwaro, utsyna skilnaden emellan deras och Daniel Hämmingz dersammastädes tiäruwedz twist, dertil Hämming samtycker; Ty blef och sådant af Rätten bewilliat, efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:

 

Hans Jussila ifrån Pensala berättar: at han och Anders Simonson Kif, bebo et Klufwit heman och härintils sedan Fred blef, hållit en skilliegård emellan deras på ena samt Matz Fleens och Matz Trötz i Munsala på andra sidan, sammanstötande ängar, hwilken skiljegård Jussila nu för onödig anseer, och begiärar ifrån des wid macht hållande befriad blifwa. Anders Simonson påstår at denna skilliegård är nödig, i anseende til den ofred, som för Munsala byss swaga

 

219.

 

swaga änges hägnad, äfwen de på sina ängar lida. Så tilstår och Kiäranden: at de på sina ängar lida skada, så länge munsala änges hägnad efter wahnligheten altid är ogild, hwilket jämwäl Länsmannen Lorentz Nordman samt nämdemännen Erich Skrifwars och Carl Stubb, som skilliegården synat och parterne eemellan fördelt, nu besanna; Ty finner Rätten skiäligt: det bör Jussila halfwa skilliegården wid macht hålla, efter det 26 Cap: Bygn: B: ll./.

 

564. 565.

 

Saakörs Längd utdragen af 1734 Åhrs Win=

ter Tings Protocoll uti Österbottns Södre Härad

 

Korsholms NorraFögderije

 

566. 567.

 

Gifte Hindrich Romar i Öfwerjepu och ogifte Karin

Matzdotter i Prästegården för änkelt hoor, Karlen 80 D

och Kånan 40 D:r hwarföre de plichtade med Kroppen

 

Johan Romar i Öfwerjäpo för dryckenskap

 

Jonas Kiärr i Kyrckioby för dito derföre han plichtade i fängelse

 

Daniel Heming och Anders Giästgifwar i Sochloth för

wälde Hwarsine 3 sk:r

 

568 569.

 

Erich Sorfwist i Kyrckioby för 2:ne oqwädens ord 2 g:r 3 sk:r

 

Hindrich och Johan Bäck ibm den förra för hårdrag 6 sk:r

och den senare för slagzmål 3 sk:r

 

Erich Jacobson i Munsala för Slagzmåhl 4 g:r 3 sk:r som

liggia i twe böter

 

Hans Jussila i Pensala för Slagzmåhl 6 g:r 3 sk:r

 

Anders Kijf ibm: för oqwädens ord 2 g:r 3 sk:r

 

Mårten Kampinen i öfwerjäpu för dryckenskap 5 D:r der=

före han plichtade i fängelse. och för Slagzmåhl 2 g 3 sk:r

 

791.

 

Åhr 1734 d:n 7 Septembris och föllian=

de dagar, höltz ordinarie Häradz Ting

med Almogen af Nycarleby Pastorat

och Länsmans gård. Näwarande

Crono Befalningzmannen Wählbetrod=

de Andreas Zephrin och desse ährlige

män i

Nämden

Matz Knutz. Jacob Lassila.

Matz Sigfridz. Erich Skrifwars.

Måns Runt. Hans Skogzbyggar.

Carl Stubb. Anders Kojonen.

Joseph Nyby. Johan Harjox.

 

Efter lyst Ting och Tingzfrid uplästes 1:o Kongl: Förordn: om barnamord af Åhr 1684. 2:o Kongl. Maij:tz bref af d:n 10 octob: 1699. om lägersmåhl i första Swågerskapz graden. 3:o Kongl: Förordn:

 

792.

 

Förordn: om Skogzeldars släckande af Åhr 1690. 4:o 1723 Förnyade Kongl: legohions stadga, och 5:o Kongl: Maij:tz förbud af d:n 17 Novemb: 1686 at Påikar eij måga brukas til Walgång.

 

Länsmannen Lorentz Nordman föreställer en löös Karl Johan Ryssell som skal wara född uti Nycarleby Stad; men under och efter Ryska öfwerwäldet wistatz uti Swerige, och nästledne Junii Månad ifrån Stockholm anländt til Sochlot by af detta Tingelag i föllie med en qwins persohn som Kallar sig Elisabet Ferneliia den han i början föregifwit wara sin hustru; men har doch sedermera tilståt sig med henne aldrig blifwit wigd; uthan skal hans rätta laggifta hustru wistas i Swerige, och som han denne Fernelia alt sedan åhr 1732 werkeligen skal omgåtz såssom hon rätteligen wore hans hustru samt äfwen med henne barn aflat; Ty har Länsmannen til answar derföre låtit inkalla så wähl dem, som Ryssels Moder Änkan hustru Anna Pehrsdotter Baii, hwilken under hela deras sammanlefnad warit uti deras följe och deras Skadeliga omgänge med stilla tigande så länge tilstadt. Ryssell berättar sig nu wara 38 åhr gammal, och befinnes så wähl efter Nämdens som några NyCarleby Stadz närwa=

 

793.

 

warande Jnwånares och fleres intygan wara född i bemälte Stad, der ifrån han 1714, en Yngling, med sine anhörige på Flychten undkommit och sedermera här eij syntz, förr än nästledne Sommar. På tilfrågan huru med detta angifna måhl föreweter, berättar Ryssell, så mundtel:n, som uti en ingifwen widlyftig Skrift: at han warit Borgare uti Westeråhs Stad och åhr 1723 derstädes blifwit gift med en Christina Klint ben:d samt uti Ächtenskapet med henne samman aflat en dotter Rebecka nu 9 åhr gl: som med honom är i föllie; men hustru Klint har 1729 i Martii Månad uti Westeråhs med döden afgåt, hwar efter han 1730 uti octobris månad på Hiulsta gård 3 mihl ifrån Westeråhs trädde i annat gifte med en Brita Höök hwilken honom straxt öfwergaf och i föllie med en Jungfru af Tysk nation Maria Elisabet Vogten ben:d reste til Stockholm der de efter hans ord, som hustru och Man sammanlefde, warandes han i anseende til bem:te Vogtens förmärkta upförande, i den tanken at hon war en Mans persohn eller åth minstone af blandade Man= och qwinlige naturer. Jfrån Stockholm anlände han med sin hustru och Vogten 1731 om Sommaren til

 

794.

 

til Wasa Stad och någon tijd hade qwarter uti Borgaren Thomas Granbergs huus, der hustru Höök och den så Kallade Jungfrun öfwade al emellan hustru och Man anständig wänskap och Kiärlek, hwar emot han af sin hustru med hwarjehanda neeslige ord och annat föracht bemöttes samt skildes ifrån hennes Sängelag, som hustrun med bem.te Jungfru ständigt åtnyttiade. Hwar efter så wähl hoos Sahl: Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen von Essen som hoos Borgmästaren H:r Elias Gritzel han på ena och hans hustru med Jungfrun på andra sidan emot hwar andra Klagomåhl yttrade, som förmådde: at han Ryssell af Högbem:te H:r Landzhöfdinge genom en betiänte ifrån Cancelliet eller Korsholms residence, den han intet Kiänner, blef antydd at ofördröijeligen allena begifwa sig der ifrån, men dem lämnades friheet at blifwa Qwar så länge de wille, och skal hans hustru sedermera 1732 om winteren uti Was födt et barn, det han så mycket mindre wil wedkännas som han nekar sig med henne någon gång haft Kiötzlig omgänge. Efter den undfångna antydan förmäler han sig 1731 uti octobris månad rest ifrån Wasa på Rådman Barthold Granbergs fahrtyg til Giefle och widare til We=

 

795.

 

Westeråhs, der han 1732 om hösten under sin och sin bem:te Moders påstående hetziga Siukdoom med bemälte Stadz Magistratz tilstånd för sit huusskiötzel antog denna närwarande Elisabet Fernelia med hwilken han alt sedan och här in tils i alla delar såssom med en ächta hustru umgåtz samt henne i Westeråhs med barn rådt och gifwit henne skriftelig försäkran at han skulle henne ächta så framt han ifrån hustru Höök Kunde winna skilnad, hwilken försäkran han doch sedermera berättar sig sielf upbrändt, 1733 om Sommaren reste han med doom probstens Högährewördige H:r Mag: Petri Tilla´i af d: 23 Julii sidstnämde åhr lämnade attest om hans förhållande jämte Frenelia samt hans Moder och dotter til Stockholm der hans hustru Höök tillika med hennes Syster, Besökarens wid Små Tullarne derstädes Evert Kroms hustru Margareta Höök honom på et Westeråhs Fahrtyg besökte och begiärte penningar; men wägrade sig at med honom någon sin lefwa i ächtenskap; uthan förmälte sig wara sinnad at resa bort och wille som hans ord lyda, giöra heemgång eller sielftächt på hans egendoom och jämwähl öfwade ordwäxling med Fernelia, då de Kallat hwar andra horor, hwar efter han eij sedt sin hustru

 

796.

 

hustru eller weet hwar hon nu in= eller utrikes wistas. Jfrån Stockholm reste han den gången med sit föllie til Härnösand och sedermera nästledne winter någon tid wistades uti en By när in til Sundzvaldz Stad der Fernelia födde en dotter som der döptes och Kallades Anna Regina, hwar efter Fernelia såssom hans hustru blef Kyrcktagen. Sedan begofwo de sig åter der ifrån til Hernösand samt widare nästledne wår til Stockholm der barnet dödde och wid Cathrina Kyrkia blef begrafwit. der ifrån Kommo de nästledne Junii månad hijt på NyCarleby Stadz Fahrtyg, försedde med Högwälborne H:r Öfwer Ståthållarens sedermera förlorade resepass, der uti Ryssell tilstår sig hafwa låtet införa Fernelia såssom sin hustru, och dess uthan allestädes der han efter dess sidsta afresa ifrån Westeråhs wistatz henne för sin hustru angifwit, Men som hela hans förbrytelse i detta måhl skiedt uppå hennes listiga intalan och förledande, hwarjämte hon skal wara af mycket argt sinne, så önskar han at blifwa ifrån henne ledig, så wähl som och ifrån sin förra hustru skild. Fernelia berättar at hon är född uti Fernebo Sochn samt uti Westeråhs warit förlofwad med en Peruqve makare gesäl Anders Lindroot som och henne häfdat, hwar på han efter begånget

 

797.

 

get dråp, rymt uthur Rijket; Ty är hon såssom Lindroots hustru intagen. Widare tilstår hon sig til alla delar således som anfört är, Kommet i omgänge med Ryssell och warit honom fölliachtig, emedan han altijd för henne sagt sig hwarken wara gift eller ogift och lofwat henne ächta, samt i Westeråhs rådde henne med det foster hon wid Sundzvald framfödt, och hafwa de ifrån första början såsom ächta folk i Säng och annat omgänge sammanlefwat in til 14 dagar för detta Ting, då hon för Länsman Nordman uptäkte hela detta måls beskafenheet, hwar efter hon sig ifrån honom afhållit, nekandes sig ännu förstådt om hon til äfwentyrs nyligen blifwit rådder. Ytterligare berättar hon sig 1733 om Sommaren uti Stockholm på et Westeråhs Fahrtyg sedt 2:ne Qwinspersoner af hwilka den ena sades wara hans hustru och den andra, hennes Syster; Ty förestälte hon honom huru illa han henne bedragit, samt begiärte honom öfwergifwa; men han sade sig eij Kunna för sit lif ifrån henne skillias. Sedermera har hon äfwen af annat folk hördt det han wore gift; men som han altid påstådt sig hwarken wara gift eller ogift och der öfwer ingen närma=

 

798.

 

mare förklarning giordt; Ty har hon til widare förnögt sig wid sådan sin der om erhåldna osäkerheet; uthan at giöra sig underrättad, hwad der af sant wore. Ryssell wedgår at han sagt sig hwarken wara gift eller ogift; men påstår der hoos at Fernelia nogsamt wetat det han haft hustru, och skal i synnerheet under ordwäxlingen med hustru Höök på Fahrtyget i Stockholm, fulleligen rächt det hon wiste henne Höök wara hans rätta hustru, hwar om Skiepparen på samma Fahrtyg Jonas Wågman samt Båtzmännerne Eric Fräck och Nils Bergman i Westeråhs skola Kunna intyga. Ryssels moder änkan hustru Anna Pehrsdotter hwars man Elias Elia´son warit Skräddare och inwånare uti NyCarleby Stad, tilstår at hon under sin Sons och Fernelias hela sammanlefnad, hoos dem wistatz och nogsamt wetat deras Syndiga omgänge samt huru Fernelia af honom blifwit rådder, födt barn och äfwen sedermera på slika sät fortfarit; uthan at hon Kan säija sig Kundgiort Fernelia det Sonen wore gift eller på något sät sökt deras synd at förekomma eeller deras omgängelse hindra, beklagandes sin enfalligheet, hwar af sådan hennes skyldigheetz efterlå

 

799.

 

låtande skal herrört; Men Fernelia, säijer at när hon i Stockholm bedit Ryssel giöra sluut och antingen afskeda henne eller befordra sin lofwan til fulbordan genom wigsel, har Modren sagt at de ju Kunde lefwa som de begynt, emedan ingen Kiände Fernelia eller skulle annat weta än at de woro wigde och ächta folk. Hwilka ord hustru Anna Pehrsdotter nekar sig minnas. Och som här eij war något mera at påminna; Ty stadnade Rätten här öfwer wid fölliande Sluut:

Til Saaksens närmare lius och nödig efterrättelse wid dess ändtel:a afslutande, pröfwar Rätten nödigt: at 1:o uti Wasa Stad bör undersökas hwad sammanlefnad Ryssel der fört med sin hustru? Huru wida eller för hwad orsaak han der blifwit, efter sit föregifwande ifrån

henne afwijst? Huru hustrun der omgåtz med den så Kallade Jungfru Vogten? och hwad underrättelse til äfwentyrs om Jungfruns Naturliga egenskaper der står at erhållas? om hwilket alt Borgaren Thomas Granberg och dess huusfolk, samt wid efterfrågan jämwähl flere torde Kunna intyga. 2:o Synes nödigt at uti wederbörligit Foro i Stockholm TulBesökaren Kroms Hustru Margareta Höök bör höras

 

800.

 

höras och så wida henne witterligit är, tilhållas at wid handen gifwa: hwarest hennes Syster Ryssels hustru Brita Höök tillika med bem:te Jungfru Vogten nu wistas, hwilka der de på sådant eller annat sät Kunna ehrtappas, äfwen synas böra här öfwer uti de dem rörande omständigheter wederbörligen höras Så tiänar äfwen, til förekommande af al misstanka, der af wederbörande Prästerskap wid S: Catharina´ Försambling at efterfrågas: om något desse angifnes sammanaflade barn, efter föregifwande der wardet nästledne Sommar begrafwet? När detta uti Ryssels och Fernelias närwaro wunnit fulbordan, pröfwas och 3:o nödigt: at de, jämte Ryssells moder hustru Anna Pehrsdotter, til Westeråhs förskafas, derstädes, såssom hwarest deras Bråt börjatz, at undfå behörigt sluut sedan deras öfriga Frägd der å orten är utfårskad samt Skiepparen Wågman jämte Båtzmännerne Fräck och Bergman föruth witnat om Ryssells och hans hustrus 1732 på Fahrtyget uti Stockholm hafda samtaal och den senares med Fernelia förelupne ordwäxlingen samt wid handen gifwit huru wida af deras utlåtelser eller andra omständigheter til äfwen

 

801.

 

wentyrs Kunnat skönjas om Fernelia ägt någon säker öfwertygelse det Ryssell werkeligen warit gift. Med mera hwar til undersökningarne på en eller annan ort torde gifwa anledning. Til befordran af alt sådant, skola de angifne persohner under behörigt förwar med tiänlige medel öfordröijeligen til Wasa afsändas och Höga Landzhöfdinge Ämbetet uti Wördsamt bref jämte meddelning af denna ransakning och sluut samt Ryssells ingifna skrift, der hoos anmodas at genom Correspondence först med Wasa Stadz Lofl: Magistrat och sedan med Högwälborne, H:r ÖfwerStåthållaren i Ståckholm om desse undersökningar, de Bråtzliges fortskafande och et ändtliget utslag behörigen föranstalta.

 

Thomas Jönson ifrån Cantlax berättar, at hans Son Simon nästledne winter honom owitterligen tog Soldat Städzel; Ty nödgades Fadren uplåta honom hälften af sit åboande Crono hemman 3/4 Mtl: Spåra der sammastädes, såssom til et medel at draga honom ifrån Soldatz Tiänsten, och som Fadren är til den ålder Kommen, at han sielf eij förmådde allena uppehålla den andra hälften; Ty nödgades han äfwen afstå den samma til en

 

802.

 

en främmande Jsak Markuson; men som ingendera af desse synas Kunna der med utkommo och Jsaak Markuson der hoos eij wwijst nöijachtigt prof på de 4 st:n hemman der han förr warit; Ty begiärar Thomas Jönson som är en Sachtmodig och enfaldig man, samt hemmanet wähl förestådt: At bemälte Jsaak Markuson må ifrån den honom uplåtna hälften afsäijas, hwarefter han tilsammans med sin bemälte Son och Broder Son Johan Erichson som godt witzord äger, wil hemmanet beboo. Klagandes at han i hastigheet och obetänkt under Sorg af sin Son antagna Soldatz Tiänst detta giort. Jsaak Markuson har här emot eij annat at inwända än det han beropar sig på sit med Thomas Jönson ingångna skrifteliga Contract, der uti honom lofwas halfwa hemmanet emot någon Sytningzdehl i åker och äng samt 30 D:r K:mt som Jsaak Markuson ännu intet betalt. Och som denna twist om Crono hemmanetz besitning lyder under Höga Landzhöfdinge Ämbetetz Skiärskådan och afgiörande; Ty Kan Tingz Rätten sig der med intet närmare befatta

 

Matz Bertilson Nääs och Hindrich Strömming ifrån Monäs by Klaga, at samtl: Herflax byemän som med Monäs by samfält

 

803.

 

samfält utmark äga, nyligen tilwällat sig en Nääs och Strömmingz hemman tilhörig enskylt Tiäruskogz wist och dahl ut på udden; Ty begiäres at Herflax boarne der ifrån må afsäijas, halst emedan de förr til sluut barkat al den Tiäruwedz skog, som funnetz, hwar emot Nääs hemman legat i Lägerwal och uthan Tiärubruk, der igenom dess gl:a häfd besparatz. Swaranderne inwända: at den öfriga samfälta tiäruskogen blef utödd, så at de eij funno mehra än detta som nu omtwistas, hwilket de tilstå sig barkat och Kunna eij neka at Kiärandernes hemman på detta ställe af ålder häfdat skogen och ägt den der befindtl: tiärudahlen; Ty förordnades efter parternes begiäran Nämdemännen Erich Skrifwars och Joseph Nyby at syna och jänka denna twist som bewilliades, efter det 26 Cap: Bygn: B: ll:

 

Jacob Hanson ifrån Wäxala och hans hustru Susanna Johansdotter Klaga: at hustru Margreta Hindrichsdotter dersammastädes en weka för nästledne medsommar Kallat hustru Susanna, FleenKiäft och dager der på wid sin bod, der Jacob betalt henne någon lånt Spanmåhl, Kallat honom järntiuf och Rågtiuf, hwarföre han tilstår sig kallat henne tiuf igen samt med en

 

804.

 

en liten Säck slagit henne emot hufwudet så at mössan affallit, der emot hon slagit honom med töman, hwar på de fattat hwarandra i axlarna, då hon honom öfwerända Kastat och på hans gl. Skallota hufwud, rifwit 7 blodsår. Så Kan eij heller han neka sig i det samma stiälft henne öfwerända och förorsakat henne en blånad på Knä; Ty begiär han: at hon för sit öfwerdåd må plichta. Hustru Margreta Hindrichsdotter inwänder: at Hustru Susanna Johansdotter först Kallade henne och hennes tilkommande Swärmoder Hustru Brita Johansdotter Ralbyttor, samt der hoos nämde hustru Margreta för Krooknoos och trållKäring; Ty tilstår hustru Margreta som åter Kallat henne Fleenkiäft, hwar om Jacob Hanson den fölliande dagen wid Spanmåhls betalningen henne tiltalte, och först Kallade henne Tiuf; Ty sade hon, at han wore större Tiuf än hon, hwar på han slog henne med säcken och hon gaf honom et slag af Tömarne; Ty stödte han henne för bröstet med Knytnäfwen, då de angrepo hwar andra och begge föllo öfwer ända, hwar wid han af hennes händer bekom sina sår i hufwudet och hon fick en blånad samt 2:ne blodsår på

 

805.

 

på Knä. Utaf hans stöt samt der af at han trampade henne med Knä på bröstet, blef hon så skadder at hon sedermera 2 wekars tijd spottade blod. Anledning til den honom tillagda tiufnad, skal hon haft der af, at Byss smeden Nils Erichson i Wäxala några åhr sedan in för Tingz Rätten sökt öfwertyga Jacob Hanson, at hafwa under Ryska wäldet tilgripit et dess Smedie städ och någon Spanmåhl, derifrån Jacob Hanson i brist af fulla öfwertygande skiähl, sig edeligen befriat, och förmenar nu hustru Margreta Hindrichzdotter at framledne Göstaf Erichsons i Wäxala Änka Hustru Susanna Simonsdotter lärer om det målet af sin bem:te man hört berättas något som torde til närmare uplysning tiäna; men underwistes: at Rätten med sådant förr afgiort mål, eij Kan sig emot 1614 åhrs Rättegångz ordinanties 2. §: widare befatta. Hustru Susanna Johansdotter nekar at hon Kallat hustru Margreta Hindrichsdotter Ralbytta eller Krooknääs; men Jacob Hanson säijer sig til den henne tillagda Tiufnadz beskylning fåt der af anledning: at hon af sin Bolagzman tagit en liten halmtap för sin Koo, och med sin afledne Swärmoder Hust: Elisabeth Matzdotter några åhr sedan haft twist om något fihl, som hustru Margreta skal henne

 

806.

 

ne afhändt, der om dem emellan något skilsmåhl yppatz; Ty skal hon bitit Swärmodren sår uti armen. Hustru Margreta tilstår hwad om Halmen är anfördt och befinnes der om med wederbörande straxt blifwit förlikt, Men sin Swärmoder wil hon intet tilstå sig på något sät förolämpat. Sedan afhördes hustru Susanna Grelsdotter ifrån Wäxala, uthan jäf edeligen och witnar: at hon åtta dagar för nästledne Medsommar såg Jacob Hanson wreder Komma uthur Hustru Margreta Hindrichsdotters bod, der han någon Spanmåhl betalt, då han Kallade henne FihlTiuf och Halmtiuf Hon swarade: du är större Tiuf än Jag, din Rågtiuf, din Järntiuf, din Tiuf, din Skiälm Ty slog Jacob henne med en liten Säck emot Hufwudet, och hon slog honom igen med Tömarne, hwar på de fattade hwar andra i axlarna, då Jacob Hanson föll öfwerända och straxt tog henne om benen samt stiälpte henne omkul; men hon arbetade sig straxt på honom och ref honom med naglarne några blodsår i hufwudet, dem witnet eij räknat Hust: Margreta hade jämwähl et blodsåår på armbogan. Straxt syntes hon och hafwa en blånad på Knä, hwar på de uthan widare skilsmåhl åtskildes. Emot detta som witnet och

 

807.

 

och anfört är, hade ingen af parterne något at inwända; Så har och Nämdemannen Erich Skrifwars på Jacob Hansons Hufwud räknat 7 Klösta blodsår; Ty slötz här öfwer som föllier:

För det Hustru Margreta hindrichsdotter enligit föregående ransakning Kallat hustru Susanna Johansdotter FleenKiäft samt Jacob Hanson Tiuf och Skiälm, Saakfälles hon til 3 g:r 3 sk S:mt efter det 43 Cap: Tingm: B: För Siu st:n Blodsår som hon på Jacob Hansons hufwud Klöst plichtar hon 7 gång:r 3 sk efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll: samt 3 sk: för et Tömslag hon honom gifwit, likmätigt det 13. Cap: Sidst nämde Balk. der emot Saakfälles Jacob Hanson för et Sår på armbogan och en blånad på Knä som han henne tilskyndat, til 2 g:r 3 sk, för et tort slag med posan plichtar han 3 sk: efter bem:te 13 Cap: Sårm: B: och för det han obehörigen Kallat henne Tiuf, ansees han efter berörde 43 Cap: Tingm: B: äfwen med 3 sk alt S:mt til Treskiptes. Så antyddes och Länsmannen, at til nästa Ting giöra sig underrättad om det skilsmåhl som enligit ransakningens innehåld, emellan hustru Margreta Hindrichsdotter och hennes afledne Moder skal förelupit samt henne hustru Margreta derföre lagföra.

Be=

 

808.

 

Befalningzmannen Wählbetrodde Reinholt Bullich upwijsar Länsmannens härstädes Lorentzz nordmans d:n 28 Junii 1722, til honom utgifna qvittance på 30 T:r Cronan tilhörigt korn som Länsmannen ifrån Pädersöre magazine utbekommet och åth Almogen af detta pastorat skal utdeelt til betalning för deras wid 1721 och 11722 åhrs durchmarcher giorda förskåt; Men som Befalningzmannen sedermera efter wederbörlige ordres af andra medel sådane förskåt betalt, så skal berörde Spanmåhl blifwit i räknskaperne honom til last berächnad, änskiönt den ännu utestår; Ty har han låtit inkalla Länsmannen atgiöra derföre redo, anhållandes nu: det Länsmannen må wisa, til hwem af Almogen han samma Spanmåhl utdelt, på hwilken händelse Bullich sig derföre af sådan Almoge betalning förbehåller; Men i annor händelse påstår at Länsmannen sielf må giöras för Spanmålen answarig. der hoos upwisar Bullich en Concept räkning som uthan rubriqve, underskrift eller datum för större delen af denna Sochns almoge Specificerar en hoop victualie parselar uti Columner och i Yttersta lineerne utwisar deras werde med sluut Summa til 211 D.r 8 1/2 /: K:mt der hoos är in margine emot wänstra sidan det ordet /: bet: :/ anteknadt. äfwen upwisas en af Länsmannen sielf skrifwen förtekning på 27 Tun:r Spanmåhl som han

försålt i 9 D:r K:mt Tunnan som förmenes wara samma utgifna och qvitterade Korn, då dess influtna betal=

 

809.

 

talning stiger 33 D:r K:mt högre än slut Summan i räkningen är, på den giorda utbetalningen uptagen, för uthan 3 Tun:r Spanmåhl, som blifwit osåld. Länsmannen swarar at han nu mera efter så lång tidz stillatigande swårligen Kan sig här utinnan utreda och wil i förstone eij heller wedkännas den upwista räkningen; men ehrkänner qvittancet så wähl som förteknigen på den sålda Spanmålen hwar jämte 3 Tun:r som osålda blifwit med almogens samtycke upgådt til fracht för det mera som ifrån Jacobstad Siöledes hijtfördes. Han säijer sig och til de då här warande Ryska Mantals så Kallade Staroster, Summewijs för hwart Mantl: af det influtna Spanmåhls werdet, betalt almogens ofwanrörde förskåt, hwilken betalning Starosterne sedan skola til en och hwar utdeelt, der öfwer han til Befalningzmannen ingifwit förtekning, som doch eij skal warit på sådant sät stäld som det nu upwista och af Sochneskrifwaren Gustaf Nohrman skrefna Conceptet; Så skal och Befalningzmannen uppå begiäran af honom bekommet Conceptet til den rätta rächningen, det han sedermera intet återstält; Ty har bem:te Sochneskrifware nu under Tingz tiden på det upwista Conceptet anteknadt at han fullan det samma skrifwit; men 3:ne der uti nnämda Bönders namn äro med Läns=

 

810.

 

Länsmannens hand införde. Så nekar och Bullich at han något annat document af Länsmannen i Concept bekommet. Omsider erhindrar sig och Länsmannen at den upwista räkningen rätteligen innehåller ens och hwars giorda förskåt och derföre af honom genom Starostere undfångna betalning; men påminner der jämte: at han sielf eij upburit almogens giorda lefwererningar som skiedt wid durchmarcherne allaredan 1721 och 1722 om winteren och således förr än han 1722 om Sommaren af flychten heem Kom; uthan har han i brist af Rööktals längder eller jordebook nödgatz efter almogens egit upgifwande, deras lefwererningar uptaga, til det måt, som Concept räckningen för en och hwar utwisar. Han förmenar och at denna Spanmåhls post allaredan är Befalningzmannen godtgiort, det han förmodar sig Kunna framdeles bewisa och då äfwen närmare förklara, hwar af ofwan anförda differance emellan det försålda Spanmåls werdet och utlefwererningen här flyter. På tilfrågan war ingen af den närwarande almogen som wil tilstå sig hafwa för deras durchmarchs förskåtter af Länsmannen någon betalning undfåt, ehuru Länsmannen sådant

 

811.

 

sådant ständigt påstår och de der om flere resor tilspordes. Här öfwer utlät sig Rätten som följer:

Emedan denna twist om Crono Spanmåhl och i synnerheet de frågor, huruwida Befalningzmannen Bullich blifwit derföre redan anten Crediterad eller med Ballance beswärad eller och huruwida han nu mera sedan han Fogde Bestälningen upgifwit, är befogad der på något widare åtaal giöra, egentel:n bör uti Kongl: Landz Contoiret undersökas och pröfwas samt tillika med Sielfwa hufwudmålet om den för sådan Crono Spanmåhl fordrade ehrsätning i anledning af Kongl: Maij:tz resolutioner gifne åhr 1668 §: 4. samt 1675. §: 5. och enliget Kongl: Brefwet dat: d:n 19 Decemb: 1692, utaf H:r landzhöfdingen afgiöras; Ty Kan Tingz Rätten sig der med eij närmare befatta.

 

Erich Pehrson ifrån Mono som dersammastädes äger hälften af Giästgifware hemmanet om 1 Mtl:, hwar af 7/24 Mtl: förmedlat är, har låtit instämma sin hustrus Broder och Bolagzman Anders Johanson, berättandes at de för upkommit missförstånd eij längre Kunna i bolag förenas, hwarföre han begiärar at hemmanet tillika med deras löösören dem e=

 

812.

 

emellan i 2:ne lika delar må Klyfwas. Anders Johanson wil i förstone ingalunda samtycka til hemmanetz deelning, emedan dess swaga ägor eij skola wara för 2:ne åboar tilräckel: hwarföre han i kraft af sin Sonarät begiärar sin Swåger Erich Pehrson utlösa; hälst som han och fruchtar det Erich Pehrsons under Bolaget med slagzmåhl och trätor honom tilfogade oro eij heller Lärer efter Klyfningen uphöra så länge de en Tompt nyttia, men förmäler doch omsider sig genom förlikning hafwa der til nödgatz samtycka om öfwerheten sådant tilstödier; Ty intyga Läns= samt Nämdemännen på tilfrågan, at under Giästgifware hemmanet så wähl som under hela Mono by finnes medelmåttig åker; men swaga änges lägenheter som eij heller stå at förbättras; uthan åhrligen af tiltagande måsawäxt förswagas. Skog och muhlbete äger Byen til eget behof jämte något ringa fiskewatn; Ty blifwer Höga Landzhöfdinge ämbetetz godtfinnande anmälta begiäran, och omständigheter wederbörligen understälte likmätigt Kongl: FörordN af d: 10 Julii 1684. samt Kongl: Förklarningen af d: 6 Maii 1695.

Sedan begiärte parterne Häradzskrifwaren Wälbetrodde Anders Lööf samt Nämdemännen

Erich

 

813.

 

Erich Skrifwars och Johan Harjox at skillia deras Bolag och jämwäl dela hemmanet, om der til bifal winnes, som bewilliades.

 

Matz Pehrson Biörn ifrån Sochlot by Klagar at hans granne Erich Jacobson Nybond dersammastädes, nästledet åhr med Tiäruwedz barkning giort åwärckan på den honom några åhr sedan tildeelta törfwedzskog, hwarföre han ehrsätning och expenser begiärar! Nybond nekar at han det giort; Ty begiärte parterne Länsmannen Lorentz Nordman samt Nämdemannen Matz Matson at syna och pröfwa denna twist, som bewilliades i anledning af det 26 Cap: Bygn: B: ll:

 

Crono bonden Johan Marken ifrån Kåfjåki by Kiärande samt hans instämda wederparter Zachris Lefwälä och Matz Draka ifrån Ytterjepu Swarande förklara uti deras wederbörligen tilförordnade Crono Fulmächtigars på Kiärandens sida Häradzskrifwarens Wählbetrodde Andreas Lööffs samt för Swaranderne Länsmannen Lorentz Nordmans närwaro at de i anseende til et af framledne Länsmannen Mathias Cricou d: 4 Octobris 1708 up=

 

814.

 

uprättat Syne bref som beropar sig på Mathias Pålsons Häradz doom af d: 30 Aug: 1675, således förlikte blifwit, det Swaranderne som med Törfwedz barkning giort någon åwärkan på Skogen emellan Kiärandens gård och Bränmåsan, skola hädan efter sig der ifrån aldeles afhålla samt för deras arbetet niuta allenast 1/3 deel af den barkade Tiäruweden, hwar emot Kiärande de öfriga 2/3 delar behåller, emedan den Skogen, i berörde Syne bref förmäles genom bem:te doom wara Mark hemman til ehrkiänd, hwilken förlikning parterne jämwähl ständige woro, som efter begiäran protocollerades.

 

Under någon förehafd injurie twist emellan Bonden Jacob Sorfwist i Kyrkioby Kiärande och Huusmannen Jacob Josephson dersammastädes Swarande påminna Borgmästaren H:r Samuel Brink Råd= och Handelsmannen Daniel Kiempe samt Länsmannen Lorentz Nordman som alle i Kyrckioby sine Skatte hemman äga, tillika med Börde bonden Mårten Högbacka och Samtlige de öfrige närwarande Kyrckioby boar at bemälte Jacob Josephson, som ännu är en arbetz gild Karl för 3 åhr sedan egenwilligt och uthan lof

 

815.

 

lof upsat sig en Backestugu på Michelsbacka Crono hemmans ägor, och eij allenast med sit oroliga sinne samt förargeliga lefwerne högeligen förolämpar en och hwar i Synnerheet, samt der hoos öfwerflödigt nyttiar Byssens swaga skog och muhlbete til egen förnödenheet; uthan och på näfwer och wedskog til Salu och andra obefogades behof, giör anseenlig åwärkan. At förtiga hwad missförstånd han ofta Byemännen emellan upwäcker; Ty begiäras enhälligt, det han med sine huus må uthur byen afwisas. Jacob Josephson swarar at han med Crono Böndernes Simon och Carl Michelsbackas lof på deras innehafwande jord sine huus upbygt; Men Michelsbacka åboarne willia så mycket mindre wedgå, som eij heller de med honom wähl tilfridz äro. Han befinnes doch intet wara til något Swaremåhl i denna begiäran instämd; Ty Kan Rätten sig eij heller denna resan med ofwanskrefne måhl närmare befatta emot det 28 Cap: Tingm: B: doch som både Michelsbacka hemman der Jacob Josephsons huus äro upsatte, så wähl som de fläste öfrige hemman i denna by äro Crono, så lärer höga Landzhöfdinge ämbetet uti slikt måhl på så enhällig begiäran meddela

 

816.

 

dela nödig handrächning til befrielse ifrån denna Huusmans anmälta ofog.

 

Sedan Tingz Rätten d:n 25 sidstledne Januarii uppå Kyrkioby boarnes, för de då upgifne orsaker anmälta begiäran: at ifrån NyCarleby Stad och de der under donerade hemman blifwa med råar i Skog och mark åtskilde! Utstält samma Måhl til bemälte Stadz Lofl: Magistratz och Borgerskaps utlåtande på Almän Rådstugu dag, Med förbehåld at sedermera uti Stadsens Fulmächtiges närwaro sig der öfwer närmare yttra, är målet d: 4 nästledne Maii wid Högt:de Rådstugu Rätten föredragit. Och upwisar nu Stadsens Fulmächtige Rådmannen Petter Giedda, uti Extract af det, sidstnämde dag håldne Protocol, Borgarskapet Swar, af det innehåld, at emedan Kyrkoby boarne allaredan til Tiäru bränneri så barkat och uthugget den samfälta Skogen, at der nu mera föga tilgång finnes af nödtorftigt wedhygge Ty hafwa de föregifwit at den begiärte ägo skilnaden i Skog och Mark eij heller hädan efter är nödig, hwarföre de och påstådt sig i ingen måtto willia på denna Saak expensera ehwart den och hwälfwa Kunde eller inlåta sig uti sådan qva´stion om denna samfälta

 

817.

 

fälta Skogens deelning. Sedan detta uti Borgmästarens H:r Samuel Brinks, Råd= och Handelsmannen Daniel Kiempes samt Länsman Nordmans och åtskillige flere Kyrkioby boars närwaro blef upläsit, erhindrades af de sökande parter huru det nogsamt och så mycket mera Kan slutas at Stadsens inwånare uthur den samfälta Skogen til wed och annan förnödenheet huggit långt anseenligare både af den til Tiärutilwärkning brukeliga Tall= och annan Skog än i proportion af deras ringa Mantahl emot hela den öfriga Kyrkiobyen Kan på dem belöpa som i Staden finnas mångfaldigt flere rökar eller gårdar än i Kyrkioby, hwilken der emot består af mångfaldigt större Mantahls Summa än de Staden underlagde hemman, hwar emot doch Stadsens inwånare nästan öfwer alt, och alla åhr sedan freden återstältes uthur den samfälta Skogen hämptat både anseenligit timber och nästan al deras weeddbrand, der igenom äfwen Törfwedz skogen anseenligen med det mera är minskad och i det närmaste utöd; doch Kunde både den upwäxande och ännu befindtl: Späda skogen genom ägoskilnad närmare befredas, hwilket alt hwarken H.r Borgmästaren eller Stadsens Fulmächtig Kunna neka; För=

 

818.

 

Fördenskuld som Kongl: Maij:tz nådige Förordn: angående oskiftade Fäladz= eller utmarckers uptagande samt Skog och Markz deelning, åboer och Byar emellan, Dat: d:n 30 Augusti 1731 förmår: at när någon åbo, uti den skog och mark, hwar uti en eller flere byar tilsammans äro dehlachtige, åstundar at dess andeel må der ifrån Uhrskillias samt ifrån det öfriga afsöndras etc:, sådant då icke allenast må efterlåtas den, som det begiärar, och wil der på til ssit åboande hemmans förbättraande anwända flijt och arbete, oachtadt en dehl af byemännen eller grannarne för hwariehanda orsaker skulle hindra dem ifrån den fördeel, som de alle, til deras gemeensamma förkofran Kundenyttia; uthan och när någon i ofwannämde måtto wil skipta, måge samtl: jordäganderne der om tilsäijas, och de samma proportionaliter bestå omkåstnaderne på deelningen efter öre och örtug uti Bohlbyen; Ty synes i anseende til det således anfört är, denna ansökning om Kyrkiobyss samfälta skogz deelning wara executiv och genom Höga Landzhöfdinge Ämbetetz handrächning uthan widare stämning eller ytterligare widlyftigheet Kunna genom Landtmätare så mycket lättare til

 

819.

 

til wärckställigheet befordras som Rätten har sig bekant, at hela Kyrckiobys samfälta Skog allaredan åhr 1728 af ordinarie Landtmätaren Wählbetrodde Eric Höjer blifwit Charterad, hwarföre den nyttiga deelningen nu med ringa bekostnad förmodas Kunna fulbordas.

 

Läns= och Nämdemännen samt Almogen andraga, at i detta Tingelag ingen Sochne Smed finnes; Ty begiäras enhälligt: det en Smed Nils Erichson ben:d, som med Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen Grundels, d:n 12 Junii 1732, til et åhrs tid utgifna Pass, ifrån Uhmeå Sachn och Röbeck By i Wästerbotns Höfdinge dömme hijt anländt, må tillåtas sig förmälta handtwercke, emedan han så wäl om sin ehrfarenheet i samma handtwärcke som öfriga wälförhållande redan nöijachtiga prof lämnat. Nils Olofson nu närwarande förklarar sig nögd, at bo här i orten och denna almoge betiäna; Så innehåller jämwähl ofwannämde hans resepas at han der städes warit obehindrad och eij heller något hemmans bruk drifwit; doch som det eij lämnar honom tilstånd längre än et Åhrs tijd at uteblifwa, så finner Rätten nödigt, det bör Nils O=

 

820.

 

Olufson ifrån sin födelse ort först utwärcka öfwerheteligt tilstånd sig här at nedsättia, til hwilketz erhållande Tingz Rätten jämwähl i anseende til Almogens nödtorft finner skiäligt honom här igenom wederbörligen at recommendera, hwar efter hoos H:r Landzhöfdingen i orten han med sådant wunnit tilstånd och Almogens här protocollerade begiäran, här om widare bifal der utinnan sig ödmiukeligen at anmäla.

 

Anders Matzson Smedz ifrån Kåfjåki Klagar at hans grannar Thomas Jöranson och Matz Larson Raij dersammastädes nästledne Sommar nedhugget hans Kalfhaga gierdes gård och der hoos egenwilligt tagit sig friheet at hålla wäg igenom hans ladugård, hwar på han nu om laga boot anhåller. Swaranderne tilstå sig nedfält gierdes gården, emedan Kalfhagan dem til förfång och hinder i deras fä dreef nyligen är af samfält mulbete insat, Så påstå de och at wägen af ålder legat öfwer hans, nyligen af Swinwallen intagna gårdztompt; Ty begiärte parterne Länsmannen Lorentz Nordman samt Nämdemännen Jacob Lassila och Matz Sigfridz at syna dessa twistigheter, Som bewilliades i anledning af det 26 Cap: Bygn: B: ll.

An=

 

821.

 

Anders Matson ifrån Öfwerjepu framlägger en af hans Fader Matz Anderson samt til witnes af Handelsmannen Jacob Na´yman och Lars Nyman d:n 26 Aug: innewarande Åhr underteknad Skrift, lydande: at emedan Matz Anderson med dess hustru äro til hög ålder Komne, äga ingen annan sig at tiltro eller om nödig skiötzel tillita än deras Son bemälte Anders matson som deras Skatte hemman Lassila beboar; Ty hafwa de efter moget samråd lofwat och testamenterat honom al deras lösa egendoom, som de efter Fiendtliga tiden tillika med honom Sonen förwerfwat, der på ingen af hans öfriga arfwingar skola någon talan äga som ofenteligen uplästes och efter Anders Matsons begiäran honom til säkerheet protocollerades.

 

Samtel: Mono Byemän tihopa 9 st:n bönder insända en, med alles deras namn denna Tingz tid underteknad skrift, lydande: at de uti et nu instämt måhl om en til åker tiänlig utjord emellan åkrarne som några grannar på samfält mark wid pass åhr 1724 huggit och fördenskuld sig enskylt tiägna welat, således friwilligt förlikte blifwit: at de sielfwa samma jord med sämd til

 

822.

 

til alles nöije genom lotkastning samtel: grannarne emellan fördeelt som efter deras begiäran protocollerades.

 

Johan Äskelson ifrån öfwerjepu som efter Crono Befalningzmannens Wählbetrodde Andreas Zephrins d:n 2 martii innewarande åhr Meddelte immission, af öde uptagit 1 Mtl: Crono Marken i Kåfjåki by, anhåller til dess uphielpande om nödige friheetz åhr, hwarföre nu der om undersöktes och befantz så wähl af Läns= samt Nämdemännens med flere enhälliga intygande som et der öfwer nästl: wåhr uprättat besichtningz instrument, at detta hemman för dess swaga ägor af uhrminnes tider legat öde, til dess det några få åhr före Fiendens infal blef uptaget och bebodt; men lämnade straxt i ödesmåhl in til Fredens början, då det åter uptogz af en Matz Knutson ben:d som upbrukade 1/3 dehl af åkeren och litet förbättrade husen; men hade eij Krafter at öfwerwinna dess diupa lägerwahl, uthan nödgades det åter afwika, hwar efter det i 5 åhrs tijd öde legat och blifwit för gräs giärd bergat, i medlertid hafwa åkerlindorne genom gräs wäxtens åhrl:n af=

 

823.

 

afbärgande sampt brist på diken så förswagatz at de på många åhr eij Kunna i stånd bringas. Ängarna hafwa under så långwariga ödes måhl til större delen intagitz af måsa wäxt, som eij står at uttödas, det mera är skoggångit, emedan under ödes åhren allenast åkerlindorne blifwit bärgade. Husen äro gl:a, öfwer alt nästan taaklöse, och dels af Taakläka förderfwade. Under hemmanet fins Skog och muhlbete til nödtorften; men intet fiske watn; Ty finner Rätten skiäligt, at til detta hemmans uphielpande här med föreslå 8 åhrs friheet ifrån innewarande åhr til och med 1742, Hwilket doch höga Landzhöfding Ämbetet wederbörligen heemställes.

 

Häradzskrifwaren Wählbetrodde Anders Lööff som med Kongl: Roteer= och Jndeelningz Commissionens tilstånd gifwit d: 27 Octobris nästledet åhr, emot Commissionens försäkran om Skatte rättigheten, uptaget et gammalt ödes hemman 1 Mtl: Tågz i Sochlot by, anhåller nu til dess uphielpande om nödige friheetz åhr, och befantz wid noga undersökning här af: at detta hemman för dess swaga ägor warit uhrminnes ödesmåhl Underkastat, der igenom det blifwit och nu är aldeles afhyst. Åkeren som

 

824.

 

som enligit gode mäns d:n 12 Novemb: nästledit åhr der öfwer uprättade besichningz instrument, är befunnen och pröfwas allenast til 2 Tunland 16 1/2 Capp:d ligger på 7 Capl:d, öfwer alt i linda, med förfalna diken och gierdes gårdar, ängarne äro uthan lador mycket skoggångne och de nu befindtl: in alles til 17 bonde skrindland pröfwade, emedan det mera förwalnatz genom Måsagång som eij står at rättas. under byen finnes ingen timber Skog; men annan skog och fiskewatn til eget behof, eij heller äger detta hemman got qwarnställe; Ty har Rätten til dess uprättande uthur så diupt förderf beräknad ifrån nästledet åhr 1733 då Häradzskrifwaren det första resan uthan ödes ränta häfdade til och med 1744. Hwilket doch Höga Landzhöfdinge Ämbetet wederbörligen heemställes.

 

Kyrkioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus andrager igenom sin Måg Häradzskrifwaren Wählbetrodde Anders Lööf at oachtat wid sidsta Ting härstädes blef aftalt at hela Sochnen skulle i Prästegården bygga en Mältbadstugu, som der alt sedan Fiendtliga branden Saknatz, har doch eij närma

 

825.

 

mare der åth blifwit giort, än at en hoop ståckar framkiördes, hwar efter hoos almogen förspordz någon owilligheet denna bygnaden widare at fulföllia, Hwarföre H.r Kyrckioheerden om Rättens ytterligare befordran til dess wärckställande anhåller! den närwarande Almogen söker fullan at inwända, det Staden efter gl: fördeelningen skal i Prästegården bygt och widmachthållet denna badstugu som de för denskuld eij willia sig widare underkasta; men som der om nu ingen säkerheet fantz, hwar emot befinnes at emellan Staden och Sochne Församblingen genom deras Fulmächtige en wiss åbygnad Staden bör på Prästebordet hålla, uthom hwilka Huus, der ibland eij heller badstugun nämnes, Staden ifrån al widare bygnad derstädes både nu och i tilkommande tider blifwit frikallad. Så är och denna General Majoren och Landzhöfdingen H:r Reinholt Wilhelm von Essen behörigen stadfäst; Ty underwistes Almogen at Rätten nu mera der uti eij Kan någon ändring giöra; Ty slötz här öfwer: at sedan en

 

826.

 

en och hwar instundande winter framskafa det ännu återstående werket, betingar H:r kyrkioheerden Män, som förfärdiga badstugun emot wiss afhandlad löön, hwar efter det träfade accordet Almogen Kundgiöras och der ingen för ringare betalning wil sig arbetet antaga, fördelas deras löön emellan Samptel: Almogen, samt af Länsmannen genom Natbordzmän upbäres och Bygningzmännerne tilställes.

Widare låter H:r Kyrkioheerden påminna: at sedan wid Tingz Rätten d: 29 octobris 1729 för de då anförde orsaker, blef aftalt, det Prästegårdz miöhl qwarn genom wissa betingade skulle upbyggas, och med al ehrforderlig trä redskap förfärdigas på Sochnens bekostnad, har sådant alt här tils ingen wärckställigheet ehrnådt; Ty aftaltes åter nu och slötz der om: at som det befindtl: gambla qwarnhuset, hwilket förra resan förmeentes ännu Kunna nyttias och förbättras. Sedermera wid den der öfwer anstälta Syn befunnetz aldeles odugel:t; Tyskal et nyt qwarn huus tillika med den der til ehrforderliga träredskap som 1729 åhrs Protocols extract omrörer, på lika sät som om badstugun här ofwanföre förmäles, af wissa utaf H:r Kyrckioheerden

 

827.

 

den betingade och sedan Almogen förestälte Män förfärdigas, hwar efter deras betalning af Sochnen på förbem:te Sät upbäres.

Ytterst Klagas äfwen at den Riebygning som Kyrckioby, Sochlot, Karby och Kåfjåki efter förra aftaal upsat och borde förfärdiga, står ännu til hälften uthan taak; Ty antyddes Kyrckiowärden Mårten Högbacka: at af de öfwer ens och hwars anskafade wercke och dagzwerken uprättade längder giöra sig underrättad, hwem der med ännu återstår och sådane wid nästa Ting lagföra.

 

Matz Erichson och Matz Jonasson ifrån Ytterjepu som nyligen tilhandlat sig hwar sin halfpart af 1 Mtl: Skatte Högwäg der sammastädes, anhålla om tilstånd at få samma hemman sig emellan til Huus och jord i 2:ne lika delar Klyfwa, hwar efter de doch alt framgient wilja på en och gl:a Tompten tilhopa boo; Ty intyga på tilfrågan Läns= samt Nämdemännen enhälligt, det under Höwägz hemman finnes så tilräckeliga ägor i åker, äng och utmark at 2:ne åboar förmodas der på deras nödiga utkomst finna. Så förklara och desse åboar at de ingendera förmå hwarandra ut=

 

828.

 

utlösa eller hela hemmanet förestå; Ty blifwer Höga Landzhöfdinge Ämbetetz godtfinnande denna ansökning wederbörligen heemstäld.

 

Erich Jöranson Sorfwist ifrån Kyrckioby Klagar at Huusmannen Jacob Josephson der sammastädes näsrledne Julii månad uti Länsmans gården under någon ordwäxling emellan honom och Sorfwists hustru Brita Äskelsdotter bad henne S: v. Kyssa sig baak Ty swarade hon: du har wähl den som Kysser dig. der på han sade: nog weet Jag du har Satan uti dig. Frågandes i det samma, om hon beskyller honom för hoordoom? det hon nekade, men förehölt doch honom hwad misstankar i Byelaget är, om hans och RyssKånans Karin Jacobsdotters misstänkta omgiänge, för hwilken Kåna han allaredan några åhr sedan, under sit wistande uti NyCarleby Stad warit berychtad och sig der ifrån in för Rådstugu Rätten med Eed befriat, men skal doch sedermera uti sin Backestugu så wähl som förr med henne sammanlag plägat. der öfwer blef Jacob Josephson otålig samt Kallade hustru Brita Äskelsdotter hora och Mördare; Ty påstår Sorfwist at han derföre med straf må ansees och den här af fly=

 

829

 

flytande Rättegångz omkostnad betala. Jacob Josephson swarar: At hustru Brita Äskelsdotter onödigt yttrade någon widrigheet emot honom under hans med Länsmannen Lorentz Nordman förelupna twistigheet om en äng; Ty bad han henne S: V: Kyssa en lort; Men sade intet at hon hade Satan uti sig; doch Kallade hon honom hoor Karl; Ty sade han at hon sielf Kunde behålla den heder tils hon sådant om honom bewisar, och har äfwen låtet henne vice versa instämma samt för hennes anmälta otidigheet på henne straf begiärar; men Sorfwist nekar at han der wid andra ord brukat, än anfört är. drängen Johan Olufson afhördes uthan jäf edeligen och witnar: at han här af eij hörde mera än det Jacob Josephson sade: at hustru Brita Äskelsdotter skulle wara hora och Mörderska til dess hon bewisar något oährligit emellan honom och Kånan Karin Jacobsdotter, det Jacob Josephson eij heller neka Kan. Efter samtelige närwarande Kyrkioby mäns intygande hålles Jacob josephson som är af dierft och oroligt Sinne lag, mycket misstänkt för otucht med Karin Jacobsdotter; Ty afsades här öfwer som föllier:

Emedan Jacob Josephson tilstår sig obetänkt och nesligen bedit hustru Brita Ässkelsdotter Kyssa et

 

830.

 

et oanständigt Ting och der hoos wedgår at han wid bemälte hustrus på Almänne misstankar grundade förestälning, om hans omgänge med RyssKånan Karin Jacobsdotter, bemöt henne med det obehöriga Swar: at hon sielf skulle wara hora och Mörderska til dess hon om honom och Kånan något ondt bewisar; Ty saakfälles han för desse 3:ne anstötel: och otiänlige utlåtelser til 3 g:r 3 sk S:mtz böter i anledning af det 43 Cap: Tingm: B: der emot och som Jacob Josephson befinnes wara illa berychtad för bem:te Kåna; Ty antyddes Länsmannen at innan nästa Ting hoos Sorfwist och flere som der om förmodas någon Kundskap äga, giöra sig i den delen noga underrättad och dem då til answar instämma samt äfwen inkalla dem som förmenes här om Kunna någon uplysning gifwa, hwar efter om hans emot hustru Brita Äskelsdotter instämda måhl närmare skal resolverat blifwa. J medlertijd hafwer Länsmannen til förekommande af widare förargelse, uthur jacob Josephsons Backestugu at udrifwa Karin Jacobsdotter på det deras omgänge och onda tilfälle der igenom til någon dehl må hindras.

 

Erich Erichson ifrån ytterjepu berättar: at när han för

 

831.

 

för 5 åhr sedan trädde i ächtenskap med Erich Erichson Bions dersammastädes äldsta dotter, lofwade Swärfadren honom hälften af sit åboande Crono hemman 1 Mtl: Bion som Mågen fördenskuld nu begiärar blifwa ombetrod at i särskilt maatlag beboo. Swärfadren beklagar at hans dotter som är Erich Erichsons hustru blifwit något orolig, hwarföre han fullan gierna skulle wara ifrån henne skild; Men emedan han ännu eij har någon hielp af sina andra barn och eij heller wil i sin lifztijd tillåta någon klyfning på hemmanet; Ty förklarar han at om denna hans måg och dess hustru alt framgient gå honom med heder och lydna tilhanda, skola de ofehlbart få i framtiden besittia åth minstone halfwa hemmanet så framt hans enda nu 15 åhr gl:a Siukliga Son Erich blifwer skickelig den andra hälften at beboo; men i annor händelse skal mågen allena äga besitningz rätten på hela hemmanet och ingen af Swärfadrens yngre döttrar äga macht med denna äldsta Mågen på hemmanet någon dehlning söka, som efter Erich Erichsons begiäran protocollerades, hwar med han denna resan war nögd och warnades at styra sin hustru til lydnad emot sina föräldrar och Kiärlig sammanlefnad.

Gambla

 

832

 

Gambla Nämdemannen Matz Jacobson ifrån Ytterjepu berättar at hans Son Matz Matson söker med honom Matz Jacobson Klyfwa dess innehafwande halfwa deel af 1 1/4 Mtl: Crono Cnus der sammastädes, det Matz Jacobson eij wil samtycka; Ty begiärar han der om få höra Tingz Rättens utlåtelse, beklagandes at Sonen allaredan emot hans willia skilt sig ifrån dess maatlag. Matz Matson tilstår at han det giordt, och åstundar at få hälften af sin Faders hemmans dehl emottaga, emedan han och hans hustru för hans Moders oroligheet och der af flytande misssämja eij skohla Kunna med föräldrarne längre i maatlag förblifwa; Men han underwistes behörigen om den ödmiukheet han sina Föräldrar är skyldig samt om Föräldrarnes rät öfwer sina barn Så underrättades jämwähl Fadren det honom eij lärer betagas den friheet, at uplåta Besittningz rätten på sit åboande Crono hemman åth någon annan eller Främmande god man, som honom i hans ålderdoom med större heder och lydna tilhanda går, der honom så godt synes; doch må och Matz Jacobson ??da sin hustru til Sachtmodigheet och Kiärleek emot sine barn samt al Christelig enigheet, hwar

 

833.

 

hwar med parterne denna resan afträdde.

 

Erich Pehrson ifrån Mono Klagar at hans Bolagzman Anders Johanson Nästledne Junii Månad Kallat honom hund och sagt at han war Christnad i Hälfwetet, derföre på honom straf begiäres. Anders Johanson swarar at han hade swår werk i sit finger som Kiäranden efter seerskilt wid detta Ting der öfwer hållen ransakning befunnetz hafwa illa bitit, och derföre han eij heller Kunde något arbete giöra; doch wille Erich Pehrson sådant oansedt drifwa honom at arbeta; Ty sade han i hastigheet at Erich Pehrson war en hund och hälfwetet intet Christnad, hwar med han wille hafwa sagt at han intet ware Christnad, hwar wid Kiäranden eij heller har något widare at påminna; Ty saakfälles Anders Johanson för anmälta 2:ne oqwädens ord til 2 g:r 3 sk S:mtz böter efter det 43 Cap: Tingm: B:

 

Hustru Elisabetta Munselia fordrar efter sin framledne Mans Mats Ericous book af Thomas och Cnut Anderssöner i Munsala 2 D:r 20 /: K:mt försträchte medel til deras Broder och Företrädare på hemmanet framledne Matz Anderson. Thomas och Cnut Anderssöner Kunna eij neka at anförda fordran har sin richtigheet; Ty dömes de och den samma til Kiäranden at betala

 

834.

 

tala jämte 1 D:r 16 /: dito myntz expenser efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B: Widare berättar hustru Elisabeth Munselia at hon 1714 lånt deras Fader framledne Anders Michelson wid afresan på flychten, en rya som äfwen nu fordras. Swaranderne neka sig der om någon Kundskap äga, eij heller Kan hon sin talan i detta måhl bewisa; Ty anstår der med til närmare Skiäls anskafande.

 

Ogifte Margreta matzdotter ifrån Wuoskåski Klagar at Anders Olufson Kojonen dersammastädes Kallat henne hora, derföre hon på honom näpst begiärar. Kojonen swarar at Pigan förledit åhr tiänte hoos honom, då hennes nu närwarande Fästeman Johan Johanson begynte til henne fria och med henne Sängelag pläga; Ty warnade han henne allenast för drängens otidiga omgiänge och intet mera; doch tilstår han omsider at sedermera gifte och nu frånwarande drängen Carl Johanson 1731 länge til henne friade och med henne sammanlag hade; men huru wida de sig med hwar andra förbruto, weet han intet; doch har han henne sådant förekastat; Ty finner Rätten nödigt at utställa detta måhl til nästa Ting då bem:te Carl Johanson tillika med Pigan Walborg Hindrichsdotter som äfwen den

 

835.

 

den tiden tiänte hoos Koijonen, inkallas skola hwar efter närmare skal undersökt och resolverat blifwa.

 

Simon Hanson Biggas ifrån Kåfjåki berättar at Mårten Mårtenson Lukos der sammastädes nedhugget gierdes gården til hans gambla äng Öhagaslåttet Kallad, hwarföre han om behörig näpst på Lukos samt skadeståndz ehrsättning anhåller. Lukos swara at Kiäranden instängt af muhlbetet något mera än gambla ängen af ålder warit, och emedan parternes åboende hemman befinnes wara Crono; Ty Kan Tingz Rätten sig emot 1723 förnyade Landzhöfdinge instructions 42. §: eij widare der med at befatta; uthan underwistes parterne sig hoos höga Landzhöfdinge Embetet i ödmiukheet at anmäla och der behörigt sluut i detta måhl afwachta.

 

Mårten Mårtenson Lukos ifrån Kofjåki berättar at Simon Hanson Biggas der sammastädes til förene hållit 1/3 dehl af Mågängz fäbro; men har sedermera begynt drifwa Boskapen annorstädes och derföre öfwergifwit at byggia berörde bro; Ty begiärer han nu at Biggas må förklara, om han hädan efter wil byggia bemälte bro och drifwa sin Boskap der öfwer såsom til förene, eller och aldeles afhålla sig der ifrån

 

836.

 

från, på hwilken händelse Lukos allena åtager sig at bygga och underhålla broen. Biggas förklarar at han i sin lifztid wil afhålla sig der ifrån; men om han i framtiden nödgades beta sin Boskap på den nägden, så wil han då antaga behörig dehl i Broens bygnad och wård.

 

Matz Matson Takala ifrån Narasluoma by af Lapo Sochn Klagar: at Matz Bertilson Högwäg i Monäs by, första Tingz dagen i Tingz gården Kallat honom S: v: Skitböxa, derföre på honom plicht och expenser begiäras. Matz Bertilson tilstår at han så Kallat honom, emedan Takala uti dryckesmåhl uthan ordsaak inblandat sig i något hans då ingångna hemmans Kiöp och widare Klagar at Takala i det samma Kallade honom lika oqwädens ord, derföre Takala äfwen är til Swars instämd och påstår Matz Bertilson at äfwen han med straf ansees må. Takala tilstår sig sagt at Högwäg sielf torde orenat sina byxor efter han öfwergifwit sit hemman; doch nekar han sig waret drucken; Ty åberopades til witnes Erich Månson och Matz Johanson, hwilka uthan jäf edeligen och särskilt afhördes, samt enhälligt berätta, at Takala war drucken och lade sig Högwägz och Johan Erichson Kåskinens

 

837

 

Kåskinens hemmans Kiöp; Ty yppades der af dem emellan orda twist, då de och Kallade hwar andra Skijtböxa; Ty saakfällas parterne för berörde Skiälsord til hwar sine 3 sk S:mtz böter efter det 43 Cap: Tingm: B: Widare och emedan Takala eij tilförene för dryckenskap är dömd; Ty Saakfälles han nu derföre til 5 D:r S:mtz böter efter Kongl: Förordn: om Swalg och dryckenskap af d:n 17 Aprilis 1733. §: 2.

 

Matz Pehrson Biörn ifrån Sochlot berättar, at Erich Jacobson Nybondz dersammastädes företrädare på hemmanet änkan hustru Walborg Simonsdotter för någon tid sedan efterlåtet honom at upbygga den Nybondz hemman tilhöriga andeln uti en då förfalna footqwarn, emot det han til Huus behof skulle få Mahla; Men emedan qwarnen af bemälte Erich jacobson nu är nederrifwen, så begiärar Biörn ehrsätning för sin andehl af tilsat järn, steen och arbete. Erich Jacobson swarar: at hans Bolagzman Johan Thomasson tagit alt gammalt qwarnen tilhörigt innandömme; och fördenskuld undandrager sig här uti at swara; Ty hat Matz Pehrson derföre at låta Änkan Walborg Simonsdotter som berörde Johan Thomason Til

 

838

 

til Swars inkalla, då här om närmare skal ransakat och dömt warda.

 

Mårten Lukos ifrån Kåfjåki berättar, at Tiäruwedzskogen på österback Kiärret tilförna warit Lukos hemman tildelt; hwarföre och hans Företrädare på hemmanet derstädes barkat; Men nu har Simon Biggas begynt der at barcka; Ty begiärar Lukos at han må sig der ifrån afhålla Bemälte Biggas at han eij barkade trään funnet sit hemmans bomärke; Ty afhördes efter parternes begiäran, Jacob Simonson uthan jäf Edeligen och berättar, det han hört och weet at denna ort i långl: tider ständigt blifwit häfdad under Biggas hemman, der hafwa och samma hemmans åboer, så långt han tilbaka mins, ständigt barkat; Ty uphäfwer Kiäranden sielf sin talan i detta måhl som fördenskuld der wid stadnade.

 

Sochneskrifwaren Gustaff Nohrman fantz första Tingz dagen i Tingzstugun wara af drycker öfwerlastad, hwarföre han nu af Länsmannen Lorentz Nordman föreställes och Kan sin besagde fehlachtigheet så mycket mindre neka som hela Tingzlaget det nogsamy förmärkte, och emedan han eij til förene för sådant hoos honom wan=

 

839.

 

wahnligit bråt ärr dömd; Ty saakfälles han nu til 5 D:r S:mtz böter efter Kongl: Förordningen om Swalg och dryckenskap af d: 17 Aprilis 1733 §. 2. J brist af botum plichtar han 4 dagar i fängelse.

 

Anders Johanson ifrån Mono Klagar, at hans Swåger och Systerman Erich Pehrson, som jämwähl är hans Bolagzman, i nästledne Martii månadz början, en afton med olåt förförde sig på honom och steeg honom så när som wille han, Anders johanson angripa. Hwarföre denne förde honom ifrån sig; Ty slog Erich Pehrson honom med Knytnäfwan emot näsan, så at den sönderKråssades, hwarefter Erich Pehrson jämwähl drog honom i håret samt Kallade honom Tiuf och Mördare, säijandes det han wore lagom at sittia på soopqwasten, när Erich Pehrson skulle sittia i bordzändan, för hwilket alt Anders Johanson på honom straf begiaran. Erich Pehrson swarar at Anders Johanson först skufade honom öfwer ända, hwarföre Erich pehrson tilstår sig sedan gifwit honom et slag på näsan och fattat honom i håret samt der emot äfwen af honom blifwit hårdragen, Eij heller Kan Erich Pehrson neka

 

840.

 

neka sig i hastigheet uthan grund Kallat honom Tiuf och Mördare, säijandes honom eij wara mera wärd än at sitta på Soopqwasten, när han skulle sittia i bordzändan. Lars Larson och Johan Matson ifrån Mono äro til witnes inkallade samt uthan jäf edeligen hwar för sig giöra den enhälliga berättelse, at parterne först råkade i någon ordwäxling, hwar på Anders Matson stötte Erich Pehrson öfwer ända; Ty slog Erich honom med Knytnäfwan emot näsan så at han der af mycket blödde och näsan med swulnad och blånad beswärades; Så blef och Anders Johanson hårdragen samt med sådane oqwädens ord förolämpad som öfwer Klagat och af Erich Pehrson sielf tilstådt är. mera weta de intet, til uplysning i detta måhl at wid handen gifwa; Ty saakfälles Erich Pehrson för et slag på näsan til 3 sk:r S:mt efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia ll: för hårdrag til 6 sk efter det 12 Cap: Rådst: och för 3:ne oqwädens ord til 3 g:r 3 sk alt S:mt efter det 43 Cap: Tingm: B: der emot plichtar och Anders Johanson för det han skufat Erich Pehrson öfwer ända til 3 sk dito mynt efter det 13 Cap: Sårm: B: med willia ll:

Widare Klagar Anders Johanson efter särskilt stämning, at Erich Pehrson en weka för nästledne Påsk

 

841.

 

Påsk Kom heem ifrån Staden och blef mycket orolig samt med handen hötte honom, som sat wid sit arbete och fördenskuld upstod af fruchtan för swårare påfölgd, hwar efter Erich Pehrson fattade honom i axlarne; Ty wille Anders Johanson föra honom ifrån sig; Men i det samma Kom Anders Johansons högra peekfinger i Erich Pehrson Mun, då han det samma beet in til benet, hwar af Anders in til Medsommaren hade mycken wärck och Swårigheet af et stort öpet sår på hwardera sidan af fingret; Ty fattade Anders Johanson honom i håret och bögde honom ned, der på Erich Pehrson syntes lika som beswimma och på golfwet nedföll, påståendes nu Anders Johanson: at Erich Pehrson för dess anförda bitande med behörigt straf ansees må, samt betala honom för Sweda, werk, Läkare löön och expenser efter Rättens godtfinnande. Erich Pehrson swarar, at när han berörde tijd ifrån Staden heemkom, råkade han i ordwäxling med Anders Johanson som fördenskuld af sin Stool upstod och wille honom angripa; Ty fattade de hwar andras armar och träfade Anders Johansons finger i det samma at Komma emellans hans tänder, då han på samma finger i sin hastiga ifwer och uthan upsåth, beet 2:ne sådane såår som anfört är, han Kan eij heller neka Anders Johanson

 

842.

 

Johanson der af någon tijd hade plåga och hinder; doch blef och han af Anders Johanson hårdragen och til golfwet nedbögd samt för bröstet så sparkad at han der af Swimade och i 3 wekors tijd blef Sängliggande, hwarföre han låtit Anders Johanson vice versa instämma samt lika påstående anmäler som hans wederpart her ofwanföre giordt. Anders Johanson tilstår fullan at han hårdrog Erich Pehrson; Men wille der emot ingalunda wedgå at han har honom sparkat eller på något sät hans beswimmande och siukdoom förorsakat; uthan menar at sådant härrördt af hans häftiga sinnes rörelse och beropar sig til witnes Hans Matson ifrån Mono som uthan jaf edeligen witnar, at när Erich Pehrson efter det förelupna slagzmåhlet låg siuk och hördes willia tillägga Anders Johanson orsaken der til, Kallade han witnet at besichta Erich Pehrsons Krop, det Erich Pehrson intet wille tillåta, änskiönt han låg til Sängz; uthan sade sig derföre intet hafwa at skylla Anders Johanson, emedan han hade många Krämpor för hwilka han låg, der emot wijste Anders Johanson 2:ne swåra Kiötsåår wid medlersta leden på högra peekfingret, der af han syntes länge beswär hafwa; doch är nu fingret uthan lyte. Eij heller Kan Erich Pehrson på något sät bewisa at Anders

 

843.

 

Anders Johanson honom sparkat, mindre at hans Siukdoom af dess tilskyndan förorsakatz; Ty resolverades här öfwer som föllier:

Emedan Erich pehrson sielf tilstår, at han i brådom skilnad bitit Anders Johanson 2:ne Kiötsåår på fingret, der af han pröfwat både werk och hinder lidit; Ty saakfälles Erich Pehrson til 2 g:r 6 sk: S:mtz böter efter det 10 Cap: Sårm: B: med willia LL: der hoos pröfwar Rätten skiäligt at han skal betala Anders Johanson för Sweda och werck samt hinder och Rättegångz omkostnad 9 D:r K:mt likmätigt Kongl: Resolution af d:n 2 Junii 1709. der emot plichtat äfwen Anders Johanson efter egit tilstående för hårdrag til 6 sk S:mt likmätigt det 12 Cap. Rådst: B: Men hwad angår Erich Pehrsons påstående, at han af Anders Johanson sparkad och der af 3 wekor Sängliggande blifwit, Så emedan Anders Johanson högeligen nekar sig hafwa honom sparkat och Erich Pehrson det eij heller på något sät bewijsa Kunnat; uthan der emot under sin påstående Siukdoom, likmätigt et edeliget witnes utsagu, när Anders Johanson welat låta honom besichta, det eij tillåtet; uthan swarat at han eij Kunde beskylla Anders Johanson för någon orsaak til sådan

 

844.

 

sådan hans Siukdoom, emedan han hade många Krämpor för hwilka han låg; Ty finner Rätten i anseende til sådane omständigheter skiäligt Anders Johanson ifrån widare tiltaal i den delen at befria efter det 1 Cap: Sårm: B: med willia ll:

 

Förra Crono befalningzmannen Wählbetrodde Reinholt Bullich fordrar af Länsmannen Lorentz Nordman redo för 1729 åhrs Lagmans Tingz gästningz Cap:r, hwar til Länsmannen swarar: at intet han; uthan Befalningzmannen sielf i Crono boden låtit dem upbära, och framlägger en af Kyrkiowärden Mårten Högbacka samt Johan Hanson, Matz Holm, Hindrich Anderson och Matz Danielson i öfwerjepu d:n 24 sidstledne Januarii utgifwen attest lydande: at Länsmannen först begynte upbära 1729 åhrs lagmans Cappor uti öfwerjepu by, men i det samma ankommo ordre at de tillika med Tionden och Giärden i Crono boden aflefwereras skulle, som och öfwer alt skiedde. Sedan afhördes bemälte Kyrkiowärd Högbacka samt Nämdemannen Hans Skogzbyggar uthan jäf edeligen särskilt, berättandes enhälligt samt på deras Eed taga, at Befalningzmannen uti Crono boden lät upbära et åhrs Lagmans Cappor öfwer hela Sochnen, och som Be=

 

845.

 

Befalningzmannen sielf weedgår at han eij hade upbörden af denna Spanmåhl flere än et åhr nämbl:n 1729 så föllier och der af, at det warit samma åhrs Cappor, som han sielf insamblat och doch nu af Länsmannen fordrar, i anseende hwar til han och sielf sin widare talan i detta måhl uphäfwer. Hwarföre och Rätten finner skiäligt Länsmannen ifrån alt widare tiltaal här utinnan at befria.

 

Erich pehrson ifrån Mono hwilken der sammastädes äger hälften af 1 Mtl: Giästgifwars som han i Bolag med sin Swåger och hustrus Broder Anders Johanson beboor, förmäler at et gl:t Crono ödes hemman Wästas i berörde by uti långl: tider warit giästgifware hemmanet i Munsala til höslag underlagt; men för några åhr sedan åter blifwit för särskilt röök uptaget af Carl Henr. Gunderlach, Så har och Anders Johanson, förr än Wästas hemman uptogz, berättat at 2:ne åkertegar belägna uti samfälta Byeåkeren, tilförna skola hördt til Wästas hemman, hwarföre de och aftalt at berörde tegar wid den öfwer Wästas hemmans ägor förwäntade Synen skulle upgifwas och afstås; men när samma Syn öfwergick, war Erich Pehrson intet hemma, eij heller har Anders Johanson omrörda jord uptächt; uthan häfdas den ännu under Gästgifware hemmanet; Ty har Erich

 

846.

 

Erich pehrson låtet Anders Johanson instämma på det han Kunde et så bekastat måhl angifwa. Anders Johanson påminner huru Erich Pehrson nu är sinnad at öfwergifwa sin andehl af Giästgifware hemmanet, och har äfwen wid detta Ting af Anders Johanson warit Lagförd sampt plichtat för swåra slagzmåhl och injurier som han på honom Anders utöfwat, hwarföre Erich Pehrson nu synes willia hämnas med detta angifwande hwar med så bekastat är, at hwarken han, eller Erich Pehrson weta under hwilket dera hemmanet förmälta tegar rätteligen borde lyda, eller widare aftaal om deras upgifwande giordt än at de någon tijd föruth uppå löst taal som i Byelaget waret, raisonerat huru det torde wara nödigt at wid Synen öfwer Wästas ägor uptäcka hwad de der om hört talas, hwar om doch intet fast besluut dem emellan giordes, och som sedermera der om ingen närmare efterrättelse förspordz, Erich Pehrson jämwähl wid Synandet war bortto, så understod Anders Johanson sig intet der om ensidigt at nämna innan de närmare finge giöra sig der om underrättade och wist öfwerlägga hwad de borde giöra. Anders Johansons Syster Kierstin Johansdotter som är Erich Pehrsons hustru och 11 åhr äldre än Anders Johanson samt på Giästgifware hemmanet barnfödd, nekar

 

847.

 

nekar at hon weet huru med desse åkertegar rätteligen må wara beskafat, så förmäla jämwähl både hon och Anders Johanson at eij heller deras ålderstegna ännu lefwande moder här om någon Kundskap äger; Ty frågades Erich Pehrson, huru han weet at desse åkertegar skola lydt under Wästas hemman, och swarar at han det eij säkert weet; uthan har allenast i byelaget hördt sådant rychte, men Kan nu ingen nämna som skulle weta der om beskied giöra eller säija hwem sådant tilförna berättat; Ty befaltes Länsmannen Lorentz Nordman tillika med Gunderlach och Erich Pehrson at til nästa Ting i måhlet närmare uplysning efterfårska, och sedan der med så förfara som måhletz egenskaper fordra.

 

Hoos Höga Landzhöfdinge Ämbetet hafwer Carl Henr: Gunderlach, som nyligen uptaget 2/3 dels Mtl: gl:t Crono ödes hemman Wästas benämdt i Mono by, hwilket i långliga tider warit under Munsala gästgifware hemman för hööslag bergat, andragit det han hördt en gl: åkerlinda til 1/2 Tunland råg utsäde, belägen uti Eäster åkeren, efter Ryska öfwerwäldet skal tilgripitz och blifwit upbrukad af giästgifwarne Anders Johanson och Erich Pehrson i Mono, hwarföre

 

848.

 

före han sökt blifwa til samma jordz återwinnande under Wästas hemman förhulpen; Ty har Högwälbem:te Landzhöfdinge ämbete d: 12 Augusti remitterat målet Til Tingz Rättens undersökning och afgiörande uti Länsmannen Lorentz Nordmans såsom tilförordnad Crono Fulmächtigz närwaro, hwarföre berörde Gästgifware nu äro til Swars instämde och förklara, at de aldrig annat hördt, förstådt eller weta än at det omrörde åkerstycket af ålder lydt under deras Skatte hemman 1 Mtl: giästgifwars. der hoos förmäler i synnerheet Erich Pehrson at han för Ryska wäldet någon tid tiänte uti Munsala giästgifware gård, då och Wästas hemmans ägor, der under häfdades, men intet den nu Klandrade Åkeren. En gammal Man Anders Jacobson witnar efter aflagd ojäfwad ed, at han för 50 åhr sedan bebodde Hwitz hemman i Mono; men Kan sig nu mera til ingen dehl påminna, hwad ägor det ena eller andra hemmanet i synnerheet tilhörde. Eij heller weet han något ringaste til uplysning i detta måhl at wid handen gifwa. Och som här wid denna resan intet mera war at påminna; Ty anhåller Gunderlach om dilation at giöra sig underrättad om icke wid Kongl. Landtmäteri Contoiret i Stock=

 

849

 

Stockholm öfwer Monoby eller Wästas hemman någon Charta finnes, hwar af uplysning i detta och flere dylika måhl erhållas torde, som bewilliades.

 

Oluf Nilson ifrån Munsala berättar: at han til en Mårten Hälström, genom kiöp uplät sin halfwa dehl af Munsala Giästgifware hemman och har på dess Kiöpskilling ännu at fordra 140 D:r K:mt, och som Hälström sedermera sålt samma hemman til en Matz Jacobson ben:d samt der hoos förordnat Borgaren Johan Skrifwars i NyCarleby Stad til sin Fulmächtig at infordra Kiöpskillingen af Matz Jacobson, så har nu Oluf Nilson låtit berörde Skrifwars instämma och af honom fordra sin anmälta ännu uthestående Kiöpskillingz rest! Skrifwars tilstår uthan giensäijelse denna fordran; Men beklagar at han ännu af den senare Kiöparen Matz Jacobson inga penningar undfåt. Matz Jacobson nu närwarande tilstälte straxt Oluf Nilson hela sin återstående fordran 140 D:r K:mt och i afrächning på det mera til widare liqvidation lefwererade til Skrifwars 60 D:r dito mynt hwar wid detta måhl nu stadnade.

 

Samptel: Wäxala Byemän berätta at de på egne och sine interessenters de öfrige Munsala

 

850.

 

sala Capelboars wägnar, upbygt wid ModerKyrkian et Wapnhuus för betingad löön til 63 D:r 12 /: K:mt som de nu proportionaliter af sine interessenter fordra. Capelboarne swara: at när ModerKyrckio Klåckstapelen som hela Sochnen wid macht håller och förr ståt löös för sig sielf, någon tijd för fiendens infal i landet, af nyo upbygdes, blef den sat in wid Kyrkiobalken som Moder Kyrckiolähnet allena underhåller och der igenom til några famnar emot dess förra längd förminskades; Ty begiära nu Capelboarne at Moder Kyrckio lähnet i anseende til sådan deras lindra må interessera med dem i wapnhuset. Moder Kyrckio boarne swara at Capelgiäldet wid macht håller 1/3 dehl af al bygnad wid moder Kyrckian, och underhåller allenast det ena wapnhuset emot det de wid macht hålla alla Kyrckio balkarna som wid deras jämnförande emot wapnhuset berörde proportion wida öfwergådt det Munsala boarne eij neka Kunna och Rätten jämwähl nogsampt bekant är; Ty pröfwas skiäligt det böra Capelboarne allena draga lasten af wapnhuus bygnaden och förnöija Wäxala boarne med 63 D:r 12 /: K:mt som emellan en och hwar Kommer at uträknas efter dess skat och Mantals stoorleek.

 

Länsmannen Lorentz Nordman som innehaf=

 

851.

 

hafwer Nygårdz Crono hemman i Kyrkioby berättar: at gambla huusmannen Jacob Josephson der sammastädes för några Åhr sedan, utwijste honom en, samma hemman tilhörig äng på Sochlot måsan; Men har nästledne wår för Crono bönderne Simon och carl Michels Backa i Kyrkioby berättat: at samma äng deras åboande Crono hemman tilhöra skulle, hwarföre de och den samma nästledne Sommar bergat; Ty har Länsmannen låtet dem Samptel: instämma, sig här öfwer at förklara. Simon och Carl Mickelsbacka swara, at de derom ingen annan Kundskap äga, än at Jacob Josephson utwijst dem en Teeg på Sochlot Måsan som dem tilförna warit obekant och de nästledne Sommar bergat och weta intet hwem samma teeg tilförna innehaft. Jacob Josephson berättar, at han nu 56 åhr sedan en gång hörde sin framledne Fader Joseph Jacobson säija, det Michelsbacka Änges teeg lågo brede wid Nygåhls teeg på Sochloot måsan och har han efter sin bem:te Faders ord, utwijst Michelsbackas så wähl som Nygåhls tegar, förmenandes: at de ännu skola finnas wara med gl: rå åtskilde; Ty begiärte parterne dilation at innan nästa Ting sielfwa besee och pröfwa beskafenheten

 

852.

 

ten här af, som bewilliades, Kommandes, der de befinna sig til någon twist om äganderätten föranlåtne Höga Landzhöfdinge Ämbetetz Skiärskodan= och afgiörande det målet wederbörligen at underställas likmätigt 1723 åhrs Förnyade Landzhöfdinge instructions 42. §: Men och allenast åwärkan under åtaal lämnar, wid Tingz Rätten sig der om efter befundne omständigheter utlåta.

Widare Klagar Länsmannen at Jacob Josephson nästledne Sommar under något taal om någon föregående ängestwist, Kallade honom Tiuf och Skiälm, hwarföre Länsmannen begiärar at han må plichta och expenser betala. Jacob Josephson wil i förstone intet tilstå at han emot Länsmannen fält anmälta oqwädens ord; Ty afhördes drängen Johan Olufson uthan jäf edeligen och seerskilt samt witnar at han hörde Jacob Josephson uti Länsmans gården under någon ordwäxling Kalla länsmannen Tiuf och Skiälm. Erich Jöranson Sorfwist som wid detta Ting med Jacob Josephson haft någon injurie twist, berättar äfwen at han wid berörde tilfälle hörde Jacob Josephson emot Länsmannen fälla sådane oqwädens ord, som nu öfwerklagas det Jacob Jos=

 

853.

 

Josephson sielf omsider eij heller neka Kan; Ty saakfälles han til 2 g:r 3 sk S:mtz böter efter det 43 Cap: Tingm: B: der hoos skal han betala Länsmannens Rättegångz Kostnad med 1 D:r 16 /: K:mt.

 

Likmätigt sidsta Tingz sluut af d: 25 nästledne januarii hafwa Nämdemännen Erich Skrifwars och Måns Rundt synat någon då anmält Tiäru barkningz twist emellan Bolagzmännen Lars Anderson och Jacob Matson Rääf i Kantlax på ena samt Johan Matson Skyt dersammastädes på andra sidan vice versa Kiärnade och Swarande, hwilken twist befunnetz der uti bestå at Räf hemman uti samfält Skog ägt någon til hälften barkad Tiäruwed, Så har och Johan Matson haft någon halfbarkad Tiäruwed til mindre qvantitet. Och som först Johan Matson fulbordat barkningen på Räfz åboarnes och de åter likaledes på hans Tiäru wedz barkar samt der hoos hwars andras förr åsatta bomärken borthuggit; Ty hafwa Nämdemännen efter närmaste bepröfwande ansedt Skiäligt, at Lars och Jacob Räf tilhopa skulle behålla 2/3 delar af barkningen samt Johan Skyt den öfriga 1/3 delen, der med äfwen Jacob Matson och Skyt

 

854.

 

Skyt befunnet sig nögde; men Lars Anderson är der med missnögd och har fördenskuld låtet Skyt instämma samt begiärar någon större dehlachtigheet än nämdemännen i anförda måtto pröfwat, det Skyt doch ingalunda wil bestå, så förklarar och Kiärandens Bolagzman bemälte Jacob Matson: at han med den förelagda proportionen är wähl förnögd, eij heller wil Lars Anderson på egen första utlägning ny Syn taga; Ty finner och Rätten skiäligt hans föreskrefne Klander at uphäfwa, så at målet wid Nämdemännens bepröfwande förblifwer.

 

Länsmannen Lorentz Nordman angifwer ogifte Jacob Anderson och Elisabet Matzdotter ifrån Öfwerjepu, hwilka uthan giensäijelse tilstå at de uti jacob Andersons Faders Anders Lefweläs huus, der hon såssom mycket ofärdig, inhyses warit, sidstledne winter Matzmässe tiden begynt med hwar andra Kiötzlig beblandelse pläga och barn aflat, hwar med hon nu är rådder. Uti förmälta Synd berätta de sig fortfarit in til nästledne Medsommars tijd, och äro ingendera tilförna för otucht lagförde; Ty Saakfälles nu Karlen til 40 sk och Kånan til 220 sk S:mtz böter efter

 

855.

 

efter Kongl: Förordn: af d: 22 Maii 1694. der hoos skola de stå en Söndag hwardera på plichte pallen samt undergå uppenbar skrift efter det 9 Cap: §: 4. Kyrkiol:n

För böterne plichta Kånan med Kroppen.

 

1256 1257.

 

Saakörs Längd utdragen af 1734 Åhrs Sommar tings

Protocoll uti Österbottns Södre Härad.

 

Korsholms Norra Fögderije.

 

1264 1265.

 

NyCarleby Sochn.

 

Hustru Margreta Hindrichsdotter i Wäxala för owädens

ord 3 g:r 3 sk, och för slagzmål 8 g:r 3 sk

 

Jacob Hanson ibm för Slagzmål 3 g:r 3 sk och för et o=

qwädens ord 3 sk:

 

Huusmannen Jacob Josephson i Kyrkioby för oqwädens

ord 3 g:r 3 sk

 

Anders Johanson i Mono för slagzmål 3 sk och för hår=

 

1266. 1267.

 

hårdrag 6 sk och för oqwädens ord 2 g:r 3 sk:

 

Erich Pehrson ibm för Slagzmål 3 sk: för hårdrag 6 sk, för

3:ne oqwädens ord 3 g:r 3 sk och för 2 Kiötsår 12 sk

 

Jacob Josephson i Kyrkioby för oqwädens ord 2 g:r 3 sk

 

Matz Matson Takala i Naras Luoma för oqwädens ord

3 sk och för dryckenskap 5 D:r

 

Matz Bertilson Höwäg i Monäs för oqwädens ord

 

Sochneskrifwaren Gustaff Nohrman för dryckenskap 5 D:r, plich=

tar derföre i fängelse

 

Jacob Anderson i Ytterjepu för lönskeläger

 

Kånan Lisa Matzdotter ibm för dito 20 sk: derföre

hon plichtar med Kroppen