Domböcker

Dombok 1723

Putte Bäck
02.10.2025 kl. 07:58

Dombok 1722

Putte Bäck
20.09.2025 kl. 08:00

Dombok 1721

Putte Bäck
04.09.2025 kl. 14:19

Dombok 1712

Putte Bäck
21.08.2025 kl. 08:58

Dombok 1711

Putte Bäck
13.08.2025 kl. 09:01

Dombok 1710

Putte Bäck
23.07.2025 kl. 08:54

Dombok 1709

Putte Bäck
21.07.2025 kl. 14:21

Dombok 1708

Putte Bäck
21.07.2025 kl. 14:20

Dombok 1707

Putte Bäck
21.07.2025 kl. 14:19

Dombok 1706

Putte Bäck
21.07.2025 kl. 14:17

Dombok 1723

02.10.2025 kl. 07:58

 

Domböcker 1723.

174.

 

Åhr 1723 d. 18 Febr: höltz ordinarie

Häradz Ting med Almogen af Ny=

Carleby Sochn uti des Lensmans

gård drakabacka, Narwarande Befall=

ningzmannen Walb:de Reinholt Bul=

lich och desse ährlige Män i

Nämden

Matz Johanson i Cantlax. Simon Isakson i Harioxen

Mickel Matzson Ruut, Matz Jacobson i Ytterjepu

Oluf Kojonen, Matz Matzson i Sochlot

Erich Isakson Skrifar, Måns Hanson Ruut,

Simon Matzson i Carby.

 

Efter lyst Ting och Tingz frid publicerades Kongl. Förordn: om Eeder, Swordomar och Sabatz bråt samt åtskillige andre den forra taflan i 10 Gudz bud angående Kongl. Förordningar.

 

Jacob Erichson ifrån Pensala fordrar af Erich Anderson dersammastädes

betal=

 

175.

 

betalning för 5 Skrindar höö, som han taget 1715 om Wåren, samt 2 pr: skobotnar, som nu

werderas för 24 s: Kmt:, 2 st: Ryssjor 1 D:r 16 s: och en hugg yx en D:r, tilhopa 3 D:r 8 s: Kop: som Erich Anderson tilstår och dömes at betala jämte 2 D:r 8 s: Kmt:z expenser, efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:; Men om höet swarar Erich Anderson at Jacob Erichsons Syskon hust: Anna och pigan Karin, hwilka än på flychten äro hafa nödgatz släppa höet til Ryska Armeen för 2 Cappar Råg och något hampfrö som Erich Anderson 1716 skal såt, Men emedan Erich Anderson härtil högel:n nekar och Jacob Erichson sin talan ey bewisa gitter; Ty blifer Erich Anderson ifrån widare tiltal i detta mål frij och twisten om höet utstelles, til des Jacob Erichsons Syskon hörde blifa.

 

Nämdemannen Matz Låuko ifrån Lapo Sochn fördrar af Matz Matzson Pulki ifrån Pädersöre och Pirilö, betalning för 4 T:r tiära, tilhopa 24 D:r Kmt:; Men som Matz Matzson intet är stämd el:r wil swara; Ty Kan Rätten sig der om denna gången ey utlåta emot det 28 Cap: Tingm: B:

Hin=

 

176.

 

Hendrich Laitinen ifrån Cauhawa berättar, at han 1716 haft 4 Tunnor tiära giömd wid Köukars Gård, som derifrån stuletz och Nämdemannen Olof Kojonen funnet 1/4 deels mil derifrån uti Karkas Oja; Men åter inom 2 dygn derifrån stuletz, hwarföre Laitinen misstänker Matz Anderson tålika, som nu fullan tilstår at han sedt 3 T:r tiära i Karkasoja; Men intet derifrån taget. Oluf Mårtenson Kojonen afhördes utan jäf edel:n och witnade, at han på Laitinens begiäran denna tiära efter spanat och funnet 3 T:r i Karkasoja, der han satte sit bomärke på tunnorne och gick då til Staden, 2:ne dygn derefter woro Tunnorne sin Koos, han frågade Matz Tolikas syskone barn pigan Susanna Giöstafzd:r som war i huus hoos honom, om hon wiste hwem tiäran bortfört? Hon sade at Matz Anderson det giort. Tillade och när hon 14 dagar sedan til Tingz och witnes stämdes at Matz Anderson giorde wäl emot sig om han förlijkte Laitinen. Bem:t piga hindras nu af siukdom, Ty utställes detta mål til hennes ankomst.

 

Kyrkioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus berättar at Klåckaren wid Munsala Capel Matz Anderson Kom=

met

 

177.

 

met i rychte för hordoms last som han 1716 under sin flycht skal begåt i Wästerbotn, begiärandes Kyrkioheerden at detta mål närmare Kunde efterfrågas! Klåckaren beklagar at han äfen detta rycte hört, doch utan wiss sagusman och påstår högel:n sin oskyldighet i detta mål. Anders Carlson ifrån Wäxala berättar at han i Grunsunda Kyrkia af Ångermanland hörde at det lystes efter Matz Anderson ifrån Ny Carrleby Sochn som sades haft sammanlag med en piga i Stoorkrag af Skelefteå Sochn. Matz Anderson påstår än ytterligare, at han och hans hustru Brita Larsd:r som hastigast reste igenom Skiälefteå S:n 1716 näst för Jul och har han aldrig hört nämnas byen Stoorkrag förr än nu, mindre har han der något hoor bedrifit.

Resolutio.

Detta skal föredragas den lofl:e Tingz Rätten i Skiälefteå, som lärer efter fråga af hwad grund detta rychtet är och saken til närmare slut hielpa.

 

Änkan hust: Karin Hansd:r ifrån Ny Carleby Stad fordrar efter inventarium af d: 26 Januarii 1707 sin afl:e Faders Hans Mickelson resterande arf hoos Hindrich Johanson Juut 178 D:r 14 s: Kmt:

hwar=

 

178.

 

Hwarom parterne i anseende til hemanetz nuwarande släta tilstår således förlijktes at Hendrich Johanson i et för alt betalar på anförde Summa 100 D:r Kmt: som tages af Smeden Hindrich Erichson hwilken nu lika Summa på gårdz Kiöpet skyldig är Och blifer denna förlijkning efter begeran med dom stadfäst, lijkmätigt Kongl Förordn: af d: 4 Julii 1695 §: 23.

 

Hust: Karin Hansd:r ifrån NyCarleby Stad fordrar af Matz Bengtson Köukar efter sin SahL. man Book 68 D:r 7 s: Kmt:; Men Swaranden erhölt med ed å book at han 1714 om Sommaren lefererat 4 T:r Tiära samt derpå tagit 8 Cappar Salt som då Kostade 7 D:r och återstår nu 60 D:r 25 s: Kmt: som han dömmes til änkan betala jämte 2 D:r 8 s: Kmt: expenser lijkmätigt det 8 Cap: Kiöpm: B: lll: och 16 Cap: RåstB

 

Klåckaren Nils Falk berättar at Jonas Gustafson hwilken under hans Flycht Klåckare tiänsten förestådt ifrån åhr 1717 och öfer Maii Månad innewarande åhr, til des Falk i begynnelsen af sidstl:e Junii Månad heemkom har nästl:e höst af större och

bättre

 

179.

 

bättre delen i Sochnen Klåckare Capparne upburet hwarföre Falk begiärar redo och betalning af Hans Gustafson, hwilken framlägger räkning för sin upbörd som bestiger sig til 2 T:r 1/2 Cappa Spanmål som han behålla wil ändoch han ey Kan saija, at han mehra än öfer Maij Månad för samma upbörd tiänt; Ty finner Rätten skiäligt at bestå honom för samma Månadz tiänst 9 D:r Kmt: el:r 24 Cap:r Spanmål. I anledning hwaraf han dömmes at återställa Nils Falk 1 T:a 8 1/2 C:a Spl: in natura samt i förorsakad Rättegångz Kostnad 2 D:r 8 s: Kmt: betala, efter det 16 Cap: Rådst: B:

 

Lens mannen Lorentz Nohrman föreställer ogifte Maria Erichsd.r ifrån Wäxala, hwilken för Prästerskapet och flere utspridt det hon med drängen Matz Mickelson Putunen i Wäxala lönskeläger haft, det hon nu i drängens närwaro äfen wedgår och berättar, at han 1721 uti

skiörde tiden och hans Faders Mickel Puttunens stugu, under Kyyrkiotiden samt ächtenskapz löfte henne häfdade, hwarefter de åtskillige gångor hadde Kiötzlig beblandelse in:

til

 

180.

 

i til Juul och hennes tiänste åhrs slut då hon gick uhr Mickel Puttunens tiänst hwilket hon å nyo omträdde 1722 om Wåren, då han ey mehra tilböd henne at häfda hon uptäkte deras förra Sammanlag först för Mickel Puttunens dotter Anna hwilken derom Kungiorde sin Moder hwarföre Maria Erichsd:r den gången bort drefz sedan hon tiänt allenast en Månad Matz Mickelson nekar högeligen at han haft med henne Kiötzlig beblandelse el:r ächtenskap lofwar . Hwilket Maria Erichsd.r ey hel:r med barns börd el:r på något annat sätt bewisa Kan tilläggan Matz Mickelson at hon ey altid är wid sit rätta förstånd hwarå han beropar sig til witnes Erich Sauko, Matz Pulki och Matz Da Damskata, hwilka utan jäf edel:n afhördes, och witnade först Sauko, at han i Pädersöre Pastorat och Konungz å är upföd 2 mil ifrån Maria Erichsd:rs hemwist, der han 1717 hörde af hwilken mins han intet, talas, at hon ey skulle wara wid fult förstånd, här i Sochnen har han sedt henne 3 åhrs tid och intet oförstånd på henne merkt. Pulki berättar på sin Eed, at han af Matz Damskata hört, det hon skulle wara sälsam toksinnes

Matz

 

181.

 

Matz Damskatas edel:a utsagu är at Maria Erichsd:r ifrån nastl:e Medsommar til Mickelmässo war i hans tiänst och samma tid merendels befans sorgsn, ängzlig och suckade, ofta hölt hon sig 2 a 3 dagar uutan maat, han frågade hwad henne feelte, Men hon sade intet, annan sälsamheet har hon intet på henne förmerkt, ey hel:r Kan Rätten någon fåwitska hoos henne finna, hon nekar sig någonsin haft feel på förståndet; Men nästl:e sommars waret ängzlig öfer sit anmälta lägersmål. Kyrkioheerden Ährewördige H:r Samuel Alanus har förehaft och förmant Matz Mickelson til bekiännelse; Men alt förgiäfes och wil Matz Mickelson sin oskyldigheet edel:n erhålla oachtat det han bade af Rätten och sin Fader til bekiännelse förmantes, doch Kan Mickel Puttunen intet säija at han el:r hans folk någonsin förstådt det Matz och Maria sammanlag haft. Jacob Kängo och Bertel Roska

afhördes utan jäf edel:n och eenhälligt witnade, at Matz Mickelson nästl:e Söndag i Mickel Erichsons förstugu och Munsala by, böd Maria Erichsd:r 2 Carol:r i förlijkning, at hon ey skulle bekiänna på ho=

nom

 

182.

 

nom och weedgick nu Matz Mickelson omsider at han med Maria Mickelsd:r Kiötzlig beblandelse haft och äro dess ey förr med slijk synnd beträdde. Maria Erichsd:r uphäfer friwilligt sin talan på ächtenskapet.

Resolutio.

Emedan Matz Mickelson och Maria Erichsd:r tilstå at de med hwarandra Kiötzlig beblandelse haft och lönskeläger begådt, Ty sakfälles han til 40 och Kånan til 20 sk:r Smt: efter Kongl. Förordn: af d: 22 Maii 1694. Så skola de och i förmågo af det 9 Cap: §: 4 Kyrkiol:n stå hwar sin Söndag på plichte pallen och undergå uppenbar skrift.

 

Befalningzmannen Wälb:de Reinholt Bullich berättar, at Kyrkioby skog, deruti åthskillige Cronohemman interessera, mycket til Salu uthödes, och skal Anders Johanson på Cronohemanet Bro, hugget en post timber at sälja til Handelsmannen Daniel Kiämpe, hwaröfer grannarne Klagat, derföre Befalningzmannen d: 7 Januarii sidstl:e afarsamt warnat honom, at bygga Cronohemmanet som han besitter och ingalunda emot

lag

 

183.

 

lag samt Kongl. Husesyns ordningen något til Salu utföra, doch har han sådant oachtat sedan terminen til Tingz stemning förbi war, til Stadz fört 26 timberståckar och blef denna Cronobonde än widare underwist om Kongl. skogz ordningens innehåld i detta mål, samt påmint at bygga sin gård, då han med ifer och sidwördnad swarade Befalningzmannen, at han intet beder honom bygga för sig på Cronohemanet; Ty saakfältes han för slijk otidigheet til 19 D:r Smt:z böter efter Kongl. Förordn: af d: 4 Julii 1695 §: 22. Förbehållandes sig Befalningzmannen, at wid nästa Ting honom lagföra för des åwerkan i skogen.

 

Uppå Kyrkioheerdens Ährewördige H:r Samuel Alani begiäran, lofade Almogen, 1:o i denna Winter framköra 2 timberståckar af hwar röök, tildrängstugu med foorstugu i Prästgården, som Kofjåki, Karby, Sochlot och Kyrkioby boarne upsättia skola, emot det öfer= och Ytterjepu boarne nästl:e Sommars en annan bygning dersammastädes förfärdigat 2:o lofar Almogen framskafa 10 st: 5 al:r långa ståckar, 128 takwedståckar och nö=

digt

 

184.

 

digt näfer til Kiällarens reparerande som på annor händelse aldeles fördfaller. 3:o lofa Munsala Capelboarne nästkommande wår uti Prästgården uptimbra en Ria, men för loa och lada begiärade til nästkommande åhrs dilation. 4:o lofar Samtl. Almogen nästkommande Wår utaf Prästgårdz åkeren upgräfta 1 Capl:d af hwart heman och til des inkrächtande upsättia 6 famnar gierdes gård af hwar röök, samt stängia den så Kallade Gaals giälan. Diken wilja de jämwäl efter hand upränsa. 5:o Mono, Cantlax, Herflax och Monäs byemän som förleden höstas taget et 40 st: Sochnen tilhörige timberståckar til fähus bygnad, lofa dem in natura med det första betala, och förkosta takwed samt näfer med mehra som til bem:t fähuus förfärdigande ännu fordras. Öfer= och Ytterjepu boarne lofa jämwäl förskafa 20 st: bräderr til afbetalning för dem de til dörar, fönster Karmar och foderningar med mehra til låns taget. Så willia och Wuoskoski boarne fulgiöra sin angående stalletz förfärdigande til Prästgården

 

Änkia Pastorskan dygdesamma hustru

Brita

 

185.

 

Brita Hoffrenia wisar med Kiöpebref af d. 11 Maii 11713. at hon borde berga helften af ängarne på Drakabacka hemanet som hon då sålde åt Lensmannen Lorentz Nohrman, hwilken bergning hon och nutit; Men wid sin flycht 1714 om Winteren på hemanet, efter nu upgifen lista på ängar och höslaget lämnat 27 skrindar höö, som hennes Fulmächtig Pehr Sigfridson åth då warande flychtingar försälja skulle; Men Lensmannen det förhållet; Ty anhåller änkan om betalning och afräkning på utlagorne, som hon för hans löön skyldig är. Lensmannen Kan intet neka at änkan wid hemanet lamnat 27 skrindar höö, som han intet nekat Pehr Sigfridson sälja och sedan af Fienden förstört blefet. Pehr Sigfridson nu närwarande påstår högel:n, at han begiärt och ey utfåt höet, som han efter Pastorskans flycht försälja Kunnat. Lensmannen påtog sig wid Tingetz slut med ed erhålla at Pehr Sigfridson af honom intet höö begiärt; men Kunde wid Tingetz slut på änkans då inkomne Fulmächtiges Johan Rysels begiäran den utlåfwade eden intet pra´stera. Utan sade sig

i

 

186.

 

i förlijkning lofat änkan för hööet 10 D:r Kmt: och om hon dermed ey wore nögd, wille han skafa sig witne ifrån Wasa, Men emedan han med edgången ey utstår utan söker undflychtar til änkans skada; Ty dömmes han i anledning ad det 19 Cap: Tingm: och 9 Cap: Kiöpm: B: ll: at betala 27 skrindar höö in natura el:r efter mätesmanna ordom.

 

Johan Johanson ifrån Kåfjåki framlägger et Kiöpebref af hans Swågrar, Måns, Hans, och Lars Hansöner, samt hustru Syster Karin Hansd:r i Kyrkioby, närwarande witnen Anders Matzson och Hindrich Erichson dersammastädes undertechnad, förmälande at de emot 300 D:r Kop: updraga sin ber:de Swåger Johan Johanson helften af 1 Ml. Haraldz i Kyrkioby hwaraf han 200 D:r nu straxt och resten nästkommande medsommar ehrlägga skal, så efterlåter jämwäl Johan Johanson sin förlammade Swåger Lars Hanson uti des lijftid den sytningz deel, som hans Fader framl:e Hans Thomason i sin tid nyttiat. Hwarpå Johan Johanson nu om första Upbodet anhåller; Men som ber:de heman i Jorde boken befinnes wara Crono; Ty Kan det begiärta upbu

det

 

187.

 

det intet bewiljas utan blef detta efter Johan Johansond begiäran protocolleradt.

 

Anders Cederberg och Erich Juth upwisa en förlijkningz skrift af dem samt Matz Hanson i Kofjåki undertechnad förmälande, at Matz Hanson för 8 stt: Silfskiedar och en bägare som

han wid Fiendens ankomst af deras Swärfader sedermehra framl:e Pehr Matzson uti förwar taget i et för alt til Pehr Matzsons ber:de arfingar betalar 90 D:r Kmt: hwarmed de förklarat sig nögde wara och blef samma förlijkning med dom stadfäst efter Kongl. Förordn: af d: 4 Julii 1695 §: 23.

 

Erich Munselius ifrån Munsala framlägger et Kiöpebref som han och hans Systers man Philip Granberg med hwarandra d: 8 oct:is 1722 låtet upsättia; angående halfa giestgifare hemanet der sammästades som Granberg skulle besittia Men ingender samma contract underskrifit och förklarar Munselius, at de fullan således öferens Kommet, som ber:de contract innehåller; Men emedan han sedermehra förmerkt det Granberg är til oenigheet benägen; Ty wil han ingalunda boo med honom på et heman, utan antingen låta sig utlösa el:r gifa sin Swåger betalning för af=

trädet

 

188.

 

det. Granberg beklagar at han Kommet på bekostnad med bygnad på det afbrända hemanet och wil stå wid Kiöpet, så framt Munselius intet förer hans hus tilbaka på Damskatan och dem der de förr stådt upsättier. Desse parter hafa nu intet stämt hwarandra; Ty blifer detta efter deras begiäran protocollerat.

 

Grels Cnutson ifrån Pensala fordrar af Johan Mickelson ifrån Wäxala betalning för 5 llb: humbla som hans Fader Mickel Simonson 1715 emottaget at föryttra i Uhmeå, samt en stoor säik och en tunna som humblan låg uti, Johan Mickelson förebär sin owettenhet i detta mål. Jacob Giöstafson i Wäxala afhördes utan jäf edel:n och witnade at han såg Mickel Simonson 1715 af Grels Cnutson emottaga 5 llb: humbla med säcken och tunnan, samma humbla försålde han i Uhmeå för 12 D:r llb: och hadde penningarne behåldne 2 åhrs tid hwar efter han i Ahrnäs och Ångermanland död blef. Nämdemannen Erich Isakson

Skrifar berättar, at han på flychten talte med Mickel Simonson, som war bekymbrad huru han skulle få något salt hijt öfer til Kiärandens betal=

ning

 

189.

 

ning för humblan, hwartil ingen lägenhet blef.

Resolutio.

Johan Mickelson skal betala humblan tilhopa med 25 D:r och säcken samt tunnan med 2 D:r, tilsammans 27 D:r Kmt: efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll: des des utan skal han 2 D:r 8 s: Kop: expenser utgiöra.

 

Bertel Bertelson ifrån Cantlax upwisar en skrift af honom och Carl Jacobson i Hirflax, samt witnet Matz Johanson i Cantlax d: 1 Febr: 1723 undertechnad lydande at Carl Jacobson för 100 D:r Kmt:och en qwiga updrager ber:de Bertel Bertelson besitningz Rätten på 1 Ml. Dalkarl i Herflax by och betalar Bertel nu straxt til Carl Jacobson 60 D:r Kmt: och qwigan samt resten 40 D:r Kmt: nästkommande åhr 1724. Hwilket efter Bertel Bertelsons begiäran

honom til säkerheet protocollerades.

 

Erich Simonson ifrån Ytterjepu fordrar af Matz Matzson Pulki i Pädersöre Sochn och Pirilö betalning för

4 1/2 llb:

 

190.

 

4 1/2 llb: humbla, 1 Rya och 8 f:r Swinhårs reep som han 1720 taget at öferföra til Uhmeå och der sålt. Pulki Swarar, at han intet fåt mehra för humble pundet än 1 Carol: Ryan skal finnas hoos Skräddaren MalmSteen i Gl. Carleby, repet nekar han sig haft. Hindrich Pehrson i Wuoskoski witnar utan jäf edel:n at han i Uhmeå hörde Wälb:ne H:r Öfersten Rebinder säija at der war 4 llb: humbla i Tunnan som Erich Simonson utgifit. Så har och Matz Pulki i Uhmeå bekiänt at han fåt 4 D:r Kmt: llb: Sammaledes såg detta witnet, at Matz

Pulki sålde någre famnar noottögar åth H:r Öfersten. Pulki har wid anfförda witnesbörd intet at påminna.

Resolutio.

Matz Pulki skal betala humblan med 16 D:r Ryan med 5 D:r och repet med 1 D:r tilhopa 22 D:r Kmt:, samt ehrlägga 4 D:r 16 s: Kmt: expenser efter det 8 Cap. Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Rådst: B:

 

Oluf Mårtenson ifrån Wuoskoski begiärar återlösa en hoos Johan Gabrielson dersammastädes i pant stående Silfbägare för 20 D:r Kmt: hwartil

Johan

 

191.

 

Johan Gabrielson ey nekar, så wida han får sine utlagde plåtar för 6 D:r stycket el:r det werde de utgofos, emedan Silfret wäl som plåtarne sedan förhögt är, och resolverades at Oluf Mårtenson efter det 11 Cap: Kiöpm: B: ll: skal inlösa bägaren med penningar i det werde, som Johan Gabrielson dem utgifit.

 

Änkan hust: Elisabet Mickelsd:r ifrån Mono Klagar at Elias Läppänen, som under hennes flycht insat sig på hennes heman 1/2 Ml: Rank, hafer husen dersammastädes mycket förderfat, i synnerheet skal han sedan Crono Betiänterne nästl:e höst hemanet besichtat, upbrändt och förderfat en hoop Gierdesgårdar, haft sine creatur swin och hästar i stugu der hon skal wistas och golfet utröt, samt spis och bakugn förderfat, taken skola öfer alt wara förderfade och icke det ringaste på 5 åhrs tid bygt el:r förbättrat. Så skal Läppänen och hafa en hoop henne tilhörige och wid flychten på hemanet lämnade träkiäril, som hon ey Kan igenfå, för hwilket alt hon låtet honom til Tingz stämma och om Rättens bistånd anhåller; Men han infinner sig doch

intet

 

192.

 

intet el:r beskied om laga förfal wisar. Nämdemannen Matz Johanson ifrån Cantlax berättar at Läppänen är i Rättan tid stämd, och at han förstört 10 ladu gerdzle omkring åkeren, sedan husesynen skiedde, samt haft sine hästar och Swin i stugun och bakugnen förderfwat. Der skal ey hel:r något serdeles på 5 åhrs tid wara bygt, Befalningzmannen Wälb:de Reinholt Bullich påstår, at Läppänen med behörigt straf må ansees och tilhållas den giorda skadan betala.

Resolutio.

Läppänen skal betala det förstörda gerdzlet med 2 D:r 16 s: Kmt: samt plichta med 3 sk.r Smt: efter det 19 Cap. Bygn: B: ll: Des utan skal han efter mätesmanna ordom ehrsättia den skada som hans creatur med rötande giort i stugun, samt bakugnen behörigen bota, och i främmande mäns närwaro låta änkan se och utwälja de Kiäril som henne bewisligen tilhöra. För det han uteblifwit ifrån Tinget saakfälles han til 2 D:r Smt:z böter efter Kongl. Förordn: af d: 4 Julii 1695 §: 2. åliggandes

änkan

 

193.

 

änkan at låta sin wederpart om denna Dom lagl:n ansäija el:r execution söka, så långt för nästa Ting at han Kan hafa tid henne dertil instämma och hufwudsaken återwinna om han wil och förmenar sig dertil skiäl hafa, i förorsakad Rättegångz Kostnad skal än skall Läppänen til änkan 4 D:r 16 s: Kmt: betala.

 

Mickel Pehrson ifrån Cauhawa anhåller på sin Sons Anders Mickelsons wägnar om närmare slut angående 7/12 Ml. Cöukars inbördande, hwilken saak wid Tingz Rätten d: 22 oct:is 1722 är anmält, som Protocollet utwisar, och infan sig nu änkan hust: Maria Gabrielsd:r, beklagandes, at Fienden 1714 om hösten dräpte hennes man Bengt Matzson och Köukars hemanet skiöflade, så at hon ingen utwäg wiste det samma til sin dotters och rätta bördägandens Sophia Erichd.rs nytta uppehålla; Ty samtychte hon och Pigans Förmyndare Oluf Mårtenson Kojonen tillika med pigan, at hemanet skulle säljas åth pigans

halfbroder Matz Bengtson, således som 1718 åhrs Protocoll utwisar. Sedan har änkan med sin

dotter

 

194.

 

dotter nutit den betingade åkeren, samt 8 a 9 skrindl:d äng, så at de Kunnat föda 2 Koor och någre får. Hon kan intet beskylla sin Son Matz Bengtson för någon obilligheet; Men beklagar at han hafer en mycket ogin Swärfader Erich Matzson på hemanet, som henne mycket förargar, hwarföre hon åstundar och begiärar det hemans Kiöpet Kunde uphäfas, och hennes tilkommande måg Anders Mickelson med hennes dotter ber:de Sophia Erichsd:r wid hemanet handhafas. Sedan förmälta 1722 åhrs Protocols extract utgafz, hafer Mickel Pehrson i Rätten i Rätten upwist och anbudit 130 D:r Kmt: til hemanetz inbördande på pigans wägnar, hwilka peningar i mangel af Häradz Kista sedan hafa stådt hoos Handelsmannen Daniel Kiempe; Men nu hoos Befalningzmannen Wälb:de Reinholt Bullich, emot revers deponerade äro, Matz Bengtson anhåller at hemans Kiöpet må stadfäst blifa. Mehra war har wid intet at påminna.

Resolutio.

Emedan pigan Sophia Erichsd:r med sin

moders

 

195.

 

Moders och Förmyndares samtycke friwilligt, til sin halfbroder matz Bengtson sålt Köukars förfalne och ödeliggande heman som Matz Bengtson Kostsamt af linda uptaget och förbättrat, samt hållet hwad han i Kiöpeskriften utlofat, warandes denna handel upbuden och lagstånden Fördenskuld Kan Rätten den samma nu mehra intet ändra; Utan blifer Matz Bengtson wid hemanet handhafd efter det 1 och 2 Cap: Jord: B: ll: och Kongl. Förordn. Om bördz Rätter af d: 27 Julii 1720 §: 6.

 

Erich Simonson ifrån Ytterjepu, framlägger et Kiöpebref af honom och HansAnderson dersammastädes, närwarande witnen Handelsmännen Johan Juniander och Anders Turdin, samt Erich Erichson Bion, Gustaf Bers och Erich Hindrichson Lussila d: 14 Decemb:is 1722 undertechnad förmälande, at emedan Hans Anderson för sin fattigdom ey

mechtar uppehålla 5/6 Ml. Crono Löfila; Ty updrager han Erich Simonson besitningzRätten derpå, emot 100 D:r Kmt: och til sytning 16 Capl:d åker, bestående af 5 åkerstycken, tillika med öferkiäri hagan och Lilhagan ofan för gamla åkeren til

höslag

 

196.

 

höslag samt huus och heemfrid i gården Men skulle de emot förmodan ey sämjas tilsammans i Gården, bör Erich Simonson med hans tilhielp förskafa honom nödige huus på löfbackan. Des utan lofwar han betala Hans Andersons gield til Handelsmannen Juniander 162 D:r 14 1/2 s: samt til Anders Turdin 90 D:r Kmt: Hwilket Hans Anderson nu tilstod och efter Erich Simonsons begiäran protocollerades.

 

Hendrich Esaieson ifrån Oferjepu upwisar en skrift af hans afl:e Systers man Hans Simonson dersammastädes och broders efterträdare i ächtenskapet, Erich Anderson i Monäs på egne och deras 3:ne Swågrars wagnar jämte witnen Matz Jacobson i Ytterjepu och Erich Isakson i Wäxala d: 18 Febr: 1723 undertechnad, lydande at Hendrich Esaieson som efter sin afl:e Fader Esaias Sigfridson bebor 1 Ml. Crono Böös, skal til sine 3 bröder, en afleden broders dotter och en äfen framleden Systers Son, betala hwarje broderdeel med 72 D:r och Systerlot med 36 D:r för deras innestående arf efter ber:de Esaias Sigfridson, som tillsammans

 

197.

 

på 4 broders och 1 Systers lottar belöper 324 D:r Kmt: hwaremot de uphäfa alt widare Klander arfet angående, som efter Hendrich Esaiesons begiäran honom til säkerheet protocollerades.

 

Råd= och Handelsmannen Nils Brasch befulmechtigad af Handelsmannen i Borgo Hendrich Kostfelt upwisar hans bref af d: 6 Febr: 1722 förmälande at han wid sin Flycht uti Monäs by lämnat en Sågweef om 15 llb: jern, en Stoor Malmmortare, en järn steekspat,1 Jern Swanhals til en Carret med 2 par beslagna juul, 2 Eekbord, 1 Eekskåp med swart Ebenholtz insat, en furuskåp med åthskilliga parselar uti, 2 stora Lähnstolar, 12 med jucht öferdragna stolar, et natbord, en brun Wagga med Eekstålpar och medar en hoop Hållanz Kiäril och åthskilliga slag träkiäril. Om Hwilket alt han så wäl Monäs boarnes som deras grannars förklarning åstundar. Johan Mickelson i Ytterjepu berättar, at han 1717 uti Siön funnet och uptaget Sågwefen, som nu på Flychten warande änkan: hust Susanna Hansd.r i Monäs sagt Ryssarne 1717 om Wåren på Isen lämnat hwar=

före

 

198.

 

före han den behållet och sedermehra til Anders Nygård i Windala af Pedersöre Sochn för 1/2 T:a Korn sålt. Anders Isakson i Monäs tilstår sig hafa en Såf med låck och 2 Kistor den ena utan låck, men begge utan låås, Äfen uptäcka Erich Anderson och Mårten Hanson dersammastädes, at de hafa hwar sin tina, den förra aflång utan låk och den senare rund med låck så säijer och Johan Simonson sig wid sit anträde til hemanet i sin loga funnet en Swarfad bordzfot af Furu. Matz Damskata har i Wäxala och swartnäs gård funnet et Eekbord med furufoot Johan Jacobson i Hariox har ifrån Monäs hämtat 1 et Eekbord med foot och en wagga med söndriga medar. Än berättar Simon Isakson i Hariox at ifrån Monäs hafer fört et Eek skåp med insat Ebenholtz och en Söndrig Karm, hwilket en Stadens Gabriel Calamnius som nu skal wara Präst i Calajåki af norra Häradet til sig taget.

Detta har Simon Isakson för Befalningzmannen Wälb: Reinholt Bullich uptächt som Befalningzmannen nu tilstår. Almogen förmantes afarsamt at gifa wid handen

om

 

199.

 

om något mehra af Kostfeltz egendom här blefet bergat; Men Här war doch ingen som wille mehra uptäcka an nu anfört är, Warandes Almant bekant at Fienden så wäl 1714 om Winteren, som sedermehra om hösten och alt fram gint waret och plundrat. Simon Isakson

frågades: huru han Kommet at aflåta skåpet til Calamnius, och swarade: at Calamnius den tiden war Ryss betiänt och upbördzman, samt öfertalte honom at utgifa skåpet, försäkrandes at det skulle wid anfordran återställas, och Simon Isakson der af ingen skada hafa. Sedan Fred blef, skal Simon Isakson 2:ne gångor tilskrifit Calamnius om Skåpetz återställande; Men intet swar fåt. Fulmechtigen mente, at Simon Isakson läret sålt Skåpet åt Calamnius; Men Simon Isakson Swor hastigt och ifrigt, bediandes den onda taga sig, at

han ey sålt skåpet. Mehra war här wid intet at påminna.

Resolutio.

De i föregaende ransakning nämde personer, som något af Handels=

mannen

 

200.

 

mannen, Kostfelt egendom wid Monäs el:r annorstädes borttaget, skola lijkmätigt Kongl. Förordningen af d: 4 Julii 1695 §: 24 wid 10 D:r Smt:z wite för hwardera i denna winter och

sidst til slutet af martii månad til Rådman Brask införa alla de parselar de i förwar hafa. i Synnerheet åligger Simon Isakson och Johan Mickelson at wid ber:de wite til Brask heemskafa det af den förra til Gabriel Calamnius uplåtna skåpet, och Såg wefen som Johan Mickelson försålt. skulle Kiäranden om alt detta wid nästa Ting hafwa något at påminna, wil Rätten då sådant närmare näptaga och sig deröfer utlåta

För det Simon Isakson oträngt och förargel:n inför Tingz Rätten Sworit belägges han med 25 D:r Smt:z böter Lijkmätigt Kongl. Förordn: af d: 17 oct: 1687 §: 5.

 

Brofogden Philip Granberg Klagar det Almogen af denna Sochn är mycket trög och försummelig at infinna sig wid wäga bygnader, angifandes i synnerheet Pehr Carlson, Jacob Jacobson

Matz

 

201.

 

Matz Hanson, Johan Johanson, Thomas Johanson och Simon Hanson i Kåfjåki, Mickel Slangar och Jacob Back i Ytterjepu, Mårten Hanson i Monäs Clämet Räf i Cantlax, Carl Gustafson och Erich Saukonen i Herflax, Jacob Bertelson, Anders Johanson Markus Läppänen, Gabriel Kusijerfi och Erich Hanson i Mono, som nästl:e höst efter föregången stämning sig på wäga bygnaden ey infunet, så hafa och Erich Carlson samt Erich Nygård i Herflax Johan Matzson i Cantlax, Mickel Puttonen och Nils Simonson i Wäxala d: 27 sidstl:e Octobris stämningen til stora åbroens reparerande försummat

swaranderne Kunna intet neka sig ifrån ber:de stämningar uteblifit el:r laga förfal wisa; Ty saakfällas de til hwarsine 3 sk:r Smt.z böter efter det 3 Cap. Bygn: B: ll: Föröfriget förmantes Almogen at wid straf tilgiörandes efterkomma deras skyldighet i detta mål

 

Mårten Dawidson ifrån Wäxala fordrar af Thomas Jönson i Cantlax 8 Sex D:r plåtar, som hans Fader

framl:e

 

202.

 

framl.e Dawid Hindrichson undan Fienden giömt och Thomas Jönson sedan uptaget och förwarat. Thomas Jönson tilstår at hans hustru Sophia Erichsd:r 1714 Påsk tiden uptaget och förwarat 8 plåtar, deraf hon förmodar sig något för sit omak.

Resolutio.

Hust: Sophia Erichsd:r bestås 3 D:r Kmt: för sit beswär, det öfriga 7 1/2 plåt el:r 45 D:r Kmt: skal Thomas Jönson tilställa Mårten Dawidson, jämte 2 D:r 8 s: Kmt:z expenser:

 

Johan Matzson ifrån Cantlax Kiärande och hust: Margreta Johansd:rs Broder Johan Johanson Kommo inför Rätten således friwilligt öferens at Johan Johanson skal lägga röste och takwed på Johan Matzsons Siöbod, der af bem:te hust: Margreta Johansd.r en deel upbrändt; Men taakweden skal Johan Matzson hugga och framköra. Hwilken förlijkning med Dom stadfästes efter Kongl. Förordn: af d: 4 Julii 1695 §: 23.

 

793.

 

Åhr 1723 d 10 octobris och

följande dagar, höltz ordinarie

Häradz Ting med Almogen af

NyCarlby närwarande desse

ährlige Män i

Nämden

Matz Skytt. Simon Harjox.

Mickel Runt. Matz Knutz.

Oluf Kojonen. Matz Sigfridz.

Måns Runt. Erich Skrifwar.

 

Efter lyst Ting och Tingz fred publicerades Kongl: Förordn: Om barna mord af d 15 Nowembris 1684. Kongl: Förordn: om skogzeldar af d 10 Nowembris 1690. Kongl: förordn: af d 23 Nowembris 1686. sampt Kongl: skogzordningen af d 29 Augusti 1664.

 

Handelsmannen i Söderhamn Jonas Höjer angifwer igenom sin Fullmechtig Carl Grahn ifrån Pedersöre at Bonden Jacob Hindrichzson ifrån Sochlot 1716 upburit full Timbermans lön 120 D:r K:mt på en fahrkosts bygnad, och sedan när Fahrkosten war halfbygd, bortrymdt, Hwarföre Höjer begärar åtminstone halfwa legan 60 D:r K:mt tilbaka, och efter inlagd räkning 32 D:r 20 s: S:mtz expen

ser

 

794.

 

ser. Här öfwer förklarar sig Jacob Hindrichzson, at Han jämpte 5 st: andre då warande flychtingar 1716. med Höjer öfwerens Kommet om en fahrkosts bygnad emot 120 D:r Kop:mtz lega til mans, hwar wid aftaltes at Höjer skulle låta timbermännen få Spanmål och wictualie partzelar efter det pris som wid Hernösandz marcknad berörde war; men Han stegrade alt hwad de til lifz uppehälle behöfde, så högt, at när Fahrkosten war fullbygd up til och med täcket nödgades både Han och Bygmästaren Anders Marckuson ifrån Carparö af Mustasar Sochn sampt någre andre timbermän at römma der ifrån, så wäl at skafa sig födan, som för Höjers ogudachtiga swordom och onda lefwerne skull. Under denna förklarning utbrast Jacob Hindrichzson i desse ord, at Höjer är en så stoor bedragare at hans man intet fins i Swerige eller 3 Konunga Rijket och ehuruwäl han warnades at ey mehra firma denna ährliga och icke aldeles här af bekanta mannen, så itererade Han doch

så för smädelse åtskillige gånger, och när Ransakningen uplästes sade Han, at Höjers Maka intet fins i hela wärlden. Han

swer

 

795.

 

swärjer och ropar på Skåck= och legions taal dieflar. Fullmechtigen har ingen räkning i det Jacob Hindrichson af Höjer upburit, ey heller äro nu någre witnen tilstädes, som Kunna wid handen gifwa huru widt det war Kommet med fahrkost bygnaden innan Jacob Hindrichson afweek. Ty stadnade detta måhl til dess räkning och witnen förekomma. J medler tijd saakfälles Jacob Hindrichson för sin obesked= och ohöfligheet skul emot sin wedrepart til 10 D:r S:mtz böter efter Kongl: förordn: af d 4 Julii 1695. §: 22. Och står Höjer frit lagligen at tiltala Jacob Hindrichson för des nu anteknade utlåtelser.

 

Capitainen Wälborne H:r Didrich Trolin och Brofougden Philip Granberg sampt Hans Hustru Elisabet Hindrichzdotter gofwo in för Tingz Rätten ofentel:n tilkänna at de efter moget betänkande friwilligt med hwar andra således Kiöpslagat: At Granberg och hans bemälte hustru för 370 D:r K:mt sällja och uplåta H:r Capitainen besittningz rätten sampt deras öfwerbygnad på 2/3 Ml: Damskata och 1/2 Ml: Pinck, begge Crono, och under en Röök sampt 1/4 Ml:s förmedling bewilliad af Sahl: Högwälborne Baron Gene=

ral

 

796.

 

ral Lieutnanten och Landzhöfdingen H:r Lorentz Clerck d 19 Decemb: 1708: Berörde Kiöp skilling den sidsta penning med den första lofwar H:r Capitainen fulkombligen betala innan han nästkommande wår och fahrdag hemmanet med alle de där til lydande ägor och lägenheter tilträder. J medlertijd har Granberg förplichtadt sig med skuur och mellantaak förfärdiga en liten nyligen ifrån Gästgifware hemmanet tilbaka förd stugu, sampt lägga mellan taak i et fäähuus och det förbättra sedan det äfwen ifrån Gästgifware gården återstält är. Men Spisen och golf låter H:r Capitainen i berörde Stugu inlägga och förfärdiga wid sin ankomst til hemmanet; doch skafar Granberg tegel til spisen. De 2:ne fönster som nästl:e Sommar waret i wiste stugun Komma under detta Kiöp, men intet de som i större bygningen äro, och Granberg sielf behåller, jämpte alle andre sine löösörer såsom bord, stohlar, åkerredskap och et medtaget redskapz lud med mera, så frampt där om icke något serskilt framdeles Contraherat blifwer. En gl: Siöbod får och Granberg afhämpta, så snart

H:r

 

797.

 

H:r Capitainen hinner en annan stället upsättia, här wid upwistes högbem:te H:r General lieutnants och Landzhöfdinges nådiga tilstånd af d 19 Martii 1713. för Granbergz nu warande hustru, men då Änkan, hustru Elisabet Hindrichzdotter at sällia anförde besittning, så wäl för öfwer bygnaden skull, Men i anseende där til at berörde hustrus förra man Mathias Crichou Kiöpt Pinck hemmanet för 150 D:r Kop:mt, där af 20 D:r Smt för förra åboens Crono rest anhållen blefwet, Hwilket alt efter förmälta Contrahenters begiäran, dem på både sidor til säkerheet protocollerades.

 

Capellanerne Mag: Michael Jesenhaus och H:r Petrus Alanus berätta at de med all tilbörlig ömheet efter en deel deras nu warande åhörares fattiga tilstånd deras Caplans rättigheter fordra, sampt där hoos beklaga at en stoor deel och där ibland äfwen de förmögna blefwet mycket otacksamme emot deras trägna och trogna arbete wid begge Kyrckiorne, där Gudztiensten på Swänska och finska skie måste; undandragandes sig allmogen et och annat

som

 

798.

 

som de för fiendens infall til Caplanerne waret wahne at utgiöra; Fördenskul så som Rätten funnet större Kalsinnigheet och motwillia uti denna än som andra Sochnar så wäl angående Prästgårdz bygnad och uträttande som annat; Altså blef Almogen flitigt förmant til Christelig Kärlek och tacksamheet emot deras Siälesörjare efter råd och lägenheet! så at de ey innehålla hwad förra Caplanerne efter Kongl: förordningar och gammal plägsed åhrligen nutit, hwar emot en deel af Almogen beneget förklarade deras goda willia där till Men Capelboarne och på deras wägnar i synnerheet Matz Johanson i Kantlax och Simon Jsaakson ifrån Harjox sade at de nu mera ey willia utgifwa den så Kallade Caplans daleren, som deras förfäder betala williat af hwart hemman där sammastädes och Capellanerne alt här tils nutit för det de resa til Munsala Capell och där Gudz tiänst hålla, hwar til dem swarades at så litet Rätten har Macht at pålägga något nytt emot gambla wahnligheten, så litet anstår det och at sielf willigt och

af

 

799.

 

af eget bewåg giöra ändring i det som af gammalt waret brukliget och af höga öfwerheten samtyckt.

 

J anledning af Tingz Rättens d 19 octobris 1722. håldne protocol tilspordes Almogen, och i synnerheet Anders Johanson i Kyrkio by af hwad orsaak det då anförde Klagomålet öfwer Länsmannens Lorentz Nohrmans upbörd wid Husesynerne nu mera ey til Ändtliget sluut drifwas? hwar til almänt swarades: At wedrebörande Almoge som någre penningar utgifwet, fått dem tilbaka och äro tilfridz stälte, så at ingen nu mera hafwer at Klaga, hwilket Länsmannen äfwen påstod sant wara och efter begäran protocollerades.

 

Gästgifwaren Erich Munselius och hans Syster Brofogdens Philip Granbergz hustru Elisabet Hindrichzdotter hafwa hwar andra vice versa för stridige räkningar och giäldzfordringar Citera låtet, i anleedning hwar af Granberg efter nu inlagd räkning fordrar af sin bem:te Swåger sin hustrus fasta arf af Munsala Gästgifware hemman

efter

 

800.

 

efter KiöpeContract af d 22 Martii 1723 i et för alt 250 D:r som likmätigt Contractetz lydelse

straxt hade bort betalte blifwa. Widare fordrar Granberg af sin Swåger för frijheetz brefz inlöse på samma hemman 24 s: Biskopz husetz reparation 9 s: Kop:mt holms reparations medel 16 s: postförandet i 2:ne månader 8 D:r 14 s: för en resa til Wasa at hoos Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen bringa sin Swåger til berörde Contracts frigiörande 11 D:r 17 s: hinder, tidspillan och skadestånd så wid detta Ting som förr, 9 D:r 24 s: tilsammans 281 D:r 24 s: hwar på han tilstå sig d 26 Augusti sidstl:e fåt 150 D:r så at anförde Summa än skall återstå 131 D:r 24 s: hwar tilkommer som hustru Elisabet Hindrichzdotter Munselia efter särskilt räkning fordrar, 116 D:r Kop:mt som hon och hennes förra Man länsmannen Mathias Crichou 1697. utlagt til deras Bröllop samt hennes Faders Länsmannens Hindrich Erichson begrafning och Tingz giestningen, som alt på en tijd höltz, och 40 D:r K:mt postlöhn som Mun

selius

 

801.

 

selius för åhr 1713. af deras Stiuf fader upburit, jämwäl påstår Granbergz hustru at hennes förra man med 43 D:r 24 s: Kop:t til och under Giästgifware hemmanet Kiöpt 1/4 Ml: jord, därföre Han betalning fordrar. Än åstundar hustru Elisabet Munselia räkenskap för den egendom hennes Broder ifrån deras föräldrars Sterbhuus och Gästgifware gården med sig på flychten bortfördt och förskingrat sampt at igen få en guldring och sin förra Mans petser som hon på flychten i arnäs Sochn af ångermanland honom länt, detta alt lämnades Erich Munselius til förklarning i medler tijd anhåller Han om Bröllopz Kost emot det hans Syster wid sitt förra gifte nutit och påstår at Länsmannen Crichou och hans Syster af deras föräldrars Sterbhuus tilläns taget wid pass 50 D:r K:mt som de uplåtet Bergz proberaren Brant, hwilka penningar Munselius til delningz begärar. Här öfwer förklarar sig hustru Elisabet Munselia, at hon, som förmält är, något anseenliget på sit Bröllop sielf

Kostat

 

802.

 

Kostat. Och påstår högeligen at hon intet med sig eller sin förra Man någon halföre til Brantz behof af Sterbhuset taget. Munselius skall haft med sig heem ifrån en hoop Boskap och hästar, som Han Kunnat anwända til penningar och Kiöpa sig Bröllopz Kost före, hwar til Munselius swarar, at Boskapen 1714 om hösten på den då hastiga flychten och långa flychten norr om Kring under deras Moders och Stiuffaders disposition merendels upgafz och efter lämnades, dels och af dem förtärdes. de 3 st:n hästar han med sig på flychten hade, blefwo utmagra och fördärfwade, så at hustru Elisabet Hindrichzd:r uppå hans tilbod, ingen häst af honom emottaga wille. Han påstår alt så at Han hwarcken af hästar eller Boskap någon särskilt nytta haft. Granbergz och hans Hustrus anförde pra´tention angående, så tilstår Han sig för sin Systers fast arf i gästgifware och Postgården lofwat henne 250 D:r som han nästledne Medsommars tijd henne tilsände; men Granberg emottog då intet Kiöp skillingen, eller

har

 

803.

 

har där på mera än 150 D:r upburit. Granberg nekar at hela Kiöp skillingen förmälta tijd honom anbuden blifwit. Nämdemännen Matz Johanson och Simon Jsaakson berätta at de nästledne Sommar på Munselii wägnar budit Granberg hela Kiöp skillingen, men emedan där ibland war Granbergz handskrift på en post penningar som han länt uhr Kyrckian, hwilken Zedel Munselius inlöst, ty wille Granberg hwarcken Zedel eller penningar emottaga, hwarföre Munselius nu påstår det Kiöpe Contractet må ryggas och Granbergz Hustru med sin Syster lot sig nöija låta. Widare framlägger Munselius det Höglofl: Kongl: Cancellie Collegii resolution af d 8 Januarii 1706. som i anledning af åtskillige Kongl: förordningar frijkallar Postbönderne if:n inqvarterning wid Trouppars durchmarcher sampt hwarie handa dagz wärcken skiutz och arbete wid Kongz och ladugårdar, extraordin: skiutz och Kiörtzlor, fångars förtärning, Tunnors och andra materialers framskafande til publiqve huus och bygningar, Gästgifware gårdar och diurgårdar. Til föllie hwar af Munselius intet wil bestå Granberg be=

tal=

 

804.

 

talning för des onödigt utlagde 9 s: til Badhuset och 16 s: til Korssholms reparation. Postwägen ifrån Munsala norr och Söder skal wara 3 1/2 Mil, och förtiänas på 2 månader 10 D:r 16 s. Hwar af Granberg bör för hälften nämbl:n 5 D:r 8 s: och intet 8 D:r 14 s: som han i räkningen begiärar. Resa om Kostnaden til Wasa wil ey heller Munselius bestå, emedan Granberg i oträngt mål reest och wid sin heemkomst ey låtit weta hwad swar han fåt, derföre Munselius äfwen reest til Wasa och giort sig där om underrättadt sampt Kommer wid denna Rättegång äfwen at expensera. Af framledne Länsmannen Crichou och hustru Elisabet Hindrichzdotter til deras Bröllop, Fadrens begrafning och 1697 åhrs Tingz gästning efter inlagd räkning skola utlagt 116 D:r Kop:t wil Munselius intet troo, emedan Sterbhuset då war förmöget och intet behöfde tillita någon om så anseenliget förskot, och förmenar Han at framledne Borgarens Matz Aulins efterlefwerska så framt om som angående förmälta penningar hwilka proberaren Brant fåt; skall Kunna un

der

 

805

 

derrättelse gifwa, men är nu intet tilstädes. Af 1713 åhrs postpenninga som waret 70 D:r tilstår Munselius sig fått af Stiuffadren 35 D:r som han menar sig nogsampt förtiänt, emedan Han på Hemmanet arbetade som en dräng, sedan hans Syster sit fäderne Utfåt, och har han på flychten därfore Kiöpt sig Kläder, beklagandes at hans lösa fäderne efter 1699. åhrs inveentarium, werderat för 98 D:r på hemmanet lämnat, så at han wid fiendens infall där af ingen nytta hade. hwad Guldringen och petzeret angår, så swarar Munselius at

hans Syster fåt en så stoor om icke större guldring efter deras på flychten afledne ogifta Syster Annicka Händrichzdotter, hwar emot Han behållet den omtwistade ringen. Petzeret war af järn, Kostade 4 D:r 16 s: och är förkommet. Hustru Elisabet Munselia påstår at hennes Syster på sin Sotesäng Utdelte sina ringa löösörer Kläder, guldringen och annat, gifwandes guldringen åth henne Hustru Elisabet, hwarföre hon den oafkorttat will behålla, sampt fordrar den utlänta jämpte petzeret tilbaka, och förmodar at hon framdeles skal

Kun=

 

806.

 

Kunna bewisa sin Systers förmälta disposition om sin lilla egendom. Beträfande för öfriget de 43 D:r 24 s: som Granberg berättar sin företrädare i ächtenskapet Mathias Crichou gifwit för 1/4 Ml: jord som under Gästgifware hemmanet ligger, så finnes at Kiöpebrefwet daterat d 19 Febr: 1698. at Munselii och hans Syskons faderbroder Jöns Erichson i Munsala updraget sin Broders Hindrich Erichsons barn samma 1/4 Ml: som Mathias Crichou på sin hustrus och hennes medarfwingars wägnar antaget sig at betala Kiöp skillingen 43 D:r 24 s: är af Jöns Erichson d 1 Januarii 1699. qvitterad; men nämnes intet om Crichou med egne eller Sterbhusetz samfälte medel stält Jöns Erichson tilfridz. Ey heller har Länsmannen Crichou här om giort påminnelse wid de inventarier och arfskiftet som äro håldne i Gästgifware Sterbhuset d 15 Maji 1699. och 2: Junii 1706. Ehuru härmed må wara, om berörde 1/4 Ml: är betalt med Crichous egne eller Sterbhuset samfälta medel, så påminner, doch Erich Munselius at han med Granberg och hans hustru d 22 Martii 1723 Kiöpslagat om sin Systers arfzrätt i hela hemmanet som åfwan förmä

les

 

807.

 

les, hwar under ofta förmälta 1/4 Ml: alt sedan 1698 lydt. Wid denna saakz handterande har hustru Elisabet Hindrichzdotters omyndiga dotters Förmyndare Simon Neuki i Stoorkyro Sochn intet waret tilstädes. Ty Kan Rätten sig ey ändtligen utlåta, innan någon skickelig förmyndare här wid gifwit sit betänkande och Borgare hustrun Aulin blifwer hörd, så åligger och hustru Elisabet Hindrichzdotter at skafa beskied om sin Systers Annicka Hindrichzdotters anmälta Testamente och sine löösörers deelning, hwar efter närmare skall resolverat blifwa.

 

Sochneskrifwaren Gustaf Nohrman angifwer uti länsmannens Lorentz Nordmans frånwaro, at Bönderne Elias Äskola, Mårten Hannuxela, Jacob Hannuxela, Hindrich Koppalain, Simon Koppalain och Sigfrid Jusola ifrån Lapo Sochn d 7 sidstl: Julii som war en Söndag under Kyrckiotijden skola reest med tiera til NyCarlby, hwilket han under Rättens Ransakning och dom lämnar, Elias Äskola och Mårten Hannuxela swara på egne och deras Camraters wägnar at de om lördagz morgonen d 6 Julii med tieru last radde heem ifrån och om Söndagz morgonen

för

 

808

 

förr Kyrcktijden Kommo til Haraldz gård af denne Sochn, hwarest de in til aftonen drögde, då de där ifrån radde til Staden, hwar före de formoda sig här utinnan frija blifwa. Jacob Mårtenson Jungar och Johan Johansson Harald afhördes utan jäf Edeligen och särkit witnandes för Jacob Mårtenson at när han Kom ifrån NyCarlby Kyrckia, woro de uti Haraldz gård och syntes ändå intet laga sig på resan. Johan Johanssons berättelse är at de angifne om Söndagz morgonen för Kyrckio tiden anlände til hans gård, där de woro stilla til des afsången förbij war. J anseende til hwilka omständigheeter Rätten finner skiäligt at ifrån widare tiltaal i detta mål befria Swaranderne efter Kongl: Sabbatz ordningen af åhr 1687. §. 11.

 

Änkan Hustru Beata Pehrsdotter ifrån Mustasari Sochn och qweflax by framlägger en attest af Anders Anderson i Qweflax d 2 Augusti sidstl:e undertecknad, förmälande at hennes trolofwade man Michel Matson ifrån denna Sochn som af Ryssarne til Soldat uttogz wid dess afmarch uti berörde Anders Andersons och Matz Andersons ifrån Ytter

jepu

 

809

 

jepu närwaro, lofwat bemälte hustru Beata Pehrsdotter så wäl som sin Syster hustru Sara Matzdotter någon andeel af den tiära han tillika med berörde Matz Anderson i Jäpo by tilwärckat; Ty begärar Hustru Beata Pehrsdotter til sin rätt af förmälte tiera som waret 10 Tunnor och för 8 D:r K:mt Tunnan såld, affordrad blifwa? Wid detta tilfälle framkom Änkan hustru Susanna Johansdotter ifrån Jepu, berättandes at berörde Michel Matsons fader 1714. af hennes framledne man, tillåns taget 4 Tun:r tiära, hwarföre hon nu betalning fordrar. Hustru Sara Matzdotter Kan ey undandraga sig sin Brors testamenta, men påstår sig om de länte 4 Tun:r tiera ingen underrättelse hafwa, är doch nögd at hustru Susanna Johansdotter med sielf sins Eed ehrhåller berörde fordrans richtigheet, hwilket hon och nu med hand å book giorde. Fördenskuld dömdes hustru Sara Matzdotter til hustru Susanna efter den tijdsens marckgång med 4 D:r K:mt Tunnan betala den lånta tiäran. Utaf den sålda tiärans upburne werde som tilsammans bestigit sig til 80 D:r, de öfwer blefne 64 D:r dela hustrurne Beata Pehrsdotter och Sara Matzdotter jämpt sig emellan efter Michel Matsons där om giorda slut och det 9 Cap: Jord: B: LL:

Ja=

 

810

 

Jacob Bertelson ifrån Monå framlägger en skrift af honom och Erich Knutson i Hirflax sampt witnet Matz Johanson i Kantlax d 19 Septembris sidstledne underteknad, kydande at Erich Knutson som beboor 1 Ml: Skatte Tresk och i Mono äger 37 Capland åker, utlåteer den samma Crono Bonden berörde Jacob Bertelson emot äfwen så mycket hoos tilhörig och i Hirflax belägen åker, Hwilket lite så wida det för begge Hemmanen befinnes nyttigt, efter parternes begäran protocollerades.

 

Sigfrid Matson ifrån WuosKåski, berättar igenom en i Rätten inlagd skrift at alle hans domar och skrifter så wäl hans börde hemman 3/4 Ml: Mattila som de där tilhörige ägor angående af fienden förfluta frigde tijd förstörde blefwit. Ty upwisar han en nu en lista på sina ängar som äro Repsu bestående af 4 skrindland, Haposari, 2 skrl:d Kurien oiker 3 skrl:d wuolten päl 6 skrl:d Läski 3 skrl:d Ulwechtie 10 skrl:d Sukuri 2 skrl:d Purmuntie Sedan 1 skrindland. Wuossiluoma 7 skrl:d Manteri eller Pusari 2 skrl:d Humalachti 1 skrl:d Häckilä

Kochta

 

811.

 

Kochta 3 skrl:d mutka 2 skrl:d Kouroluchta skrl:d hanhiluoma 3 skrl:d Kotonnäfwa takala 2 skrindland, Wuoshala 1 skrl:d wuosnäfwa 22 skrl:d timokohaka 2 skrl:d Sursannäfwa 8 skrl:d Hanhikoski 2 skrl:d. Hwilken Lista för Tingz allmogen uplästes, och war ingen som där emoth något Klander anförde. Ty blef sådant efter Sigfrid Matzsons begäran honom til säkerheet protocollerad.

 

Johan Jacobson Kåck ifrån Hirflax framlägger en attest af Simon Jsaakson i Harjox sampt sine granhustrur Maria Mickelsdotter, Malin Matzdotter, Anna Mårtensdotter och Gustaaf Bers under Tingz tijden upsatt, lydande: At Johan Jacobsons hustru Maria Matzdotter 1716 sin ährliga man öfwergifwit och med Ryssarne friwilligt uthan twång otucht bedrifwit, sampt dem bortfölgt. när hon warnades där ifrån, har hon lofwat säija för Ryssarne at folcket missunnar henne deras omgänge, Hwilket attestanterne och äfwen flere af Tinge laget intyga sant wara. Sedan berörde åhr, har Kånan här intet syntz, ey heller weet någon om hon än lefwer eller hwar hon är. Ty an=

hål=

 

812.

 

håller Johan Kock ödmiukeligen om skilnad, och tilstånd at träda i annat giftermål, Hwilket det Högwördiga dom Capitletz Högrättwisa godfinnande heemställes.

 

Matz Löpar ifrån Munsala Klagar at Glasmästaren iofrån Wasa Jacob Forsberg nu Februarij månad emellan Munsala och Årawais gestgifware gårdar Kiörde hans Häst, så at han 8 dagar der efter störte, ty begärar Han af glasmästaren må dömmas betala hästen och expenser! Glasmästaren wisar at hästen som då nyligen Kommet uhr skiutz, warit siuk

och sprutat blod, der hoos har Löpar straxt efter begifwit sig med samma häst til Lapo, där Han stört, tilstår sig doch ey betalt mera än halfwa skiutzpenningarne 6 s: S:mt, emedan Hästen på halfwa wägen trötnade och Han der ifrån gådt til årawais gestgifware gård; Men

emedan hästen gick fram med hans släde och skrin, ty skal Han betala hela skiutzpenningen; Men angående hästen, så dömmes Han för anförde omständigheter skuld ifrån widare tiltaal i detta målet frij, efter det 8 Cap: Kiöpm. B: ll

 

Hindrich Thomasson ifrån Lapo Sochn och Cau

hawa

 

813

 

hawa by framlägger en af Johan Mickelson ifrån Öfwerjepu sampt witnen Matz Johanson i Kantlax och Matz Jacobson i Ytterjepu d 9 af nu löpande Månad underteknad skrift förmälande: At emedan Johan Mickelson allena ey mächtar uppehålla sit hemman 1/2 Ml: Crono Romar i Öfwerjepu, ty uplåter han hälften där af eller 3/4 Ml: til berörde Hindrich Thomasson för 130 D:r K:mt, hwar af Han i åhr betalar 23 D:r och resten 37 D:r K:mt tilkommande åhr 1724. Hwilket Johan Mickelson nu närwarande tilstod och efter Hindrich Thomassons begiäran protocollerades.

 

Mickel Hanson ifrån Öfwerjepu fordrar af sin Broder Anders Hanson arf efter deras fader Hans och barnlöös afledne Faderbroder Matz Olufsöner. Anders Hansonupwisar en testamentz skrift af hans bemälte Faderbroder d 9 Septembris 1709. utgifwen förmälande at han som barnlöös waret med sin Hustrus samtycke lofwat och testamenterat sine broder söner Anders och Johan Hanssöner all sin lösa fasta egendom, hwilket testamente d 10 Septembris samma åhr protocollerat är. Af det desse parters föräldrar ägt,

ne=

 

814.

 

nekar intet Anders Hanson sine medarfwingar deras rätmätiga fordran; Men som Matz Olufsons hemman 1 Ml: Silfwast befinnes wara Crono; Ty kan Käranden där af ingen deel bewillias. För öfriget bewiliades uppå parternes begiäran at Länsmannen Lorentz Nohrman och Nämbdemannen Matz Jacobson skifta arfwet efter deras fader Hans Olufson likmätigt det 14 Cap: Erfda: B: ll:

 

Jacob Giöstafsons Hustru Brita Eliedotter ifrån Wäxala Klagar i sin mans frånwaro, at hennes Swägerska och mans Syster Pigan Susanna Giöstafzdotter förhåller en af dem tilsammans Kiöpt oxe; Ty begärar hon af honom deelachtig blifwa. Pigan swarar at de penningar som för oxen ehrlades woro merendels henne tilhörige, des utan har hon tillika med sin berörde broder 1722 om Sommaren slaget något höö, hwar före de Kiöpt en liten oxe och en qwiga, skolandes Brodren äga oxen; men qwigan henne tilhörig blifwa, icke des mindre behåller han dem; Ty har hon blefwet föranlåten at anhålla den omtwistade oxen

För=

 

815.

 

För öfriget berättar Hon at Jacob Göstafson wid sin afresa på flychten med sig bortfört en hoop deras föräldras qwarlåtenskap, hwar af hon begärar deelachtig blifwa. Ty Afsades, at länsmannen Lorentz Nohrman tillika med Nämbdemannen Matz Johanson skola hålla arfskifte efter deras föräldrar och jämka deras stridigheter efter det 14 Cap: Erfd: B: ll:

 

Elias Marckuson ifrån WuosKåski upwisar en skrift af Matz Thomasson Eko, och witnet Oluf Mårtenson Kojonen d 28 Septembris sidstl:e underteknad förmälande, at Elias Marckuson med 30 D:r K:mt förnögt bemälte Matz Thomasson för des arfzrätt uti Ekola hemman som Han tilförna af de öfrige arfwingarne inlöst, Hwilket efter Elias Marckusons begiäran protocollerades.

 

Nils Matzson ifrån Hirflax upwisar en skrift af honom, jämpte witnen Lorentz Nohrman, Philip Granberg och Simon Jsakson i Harjox under Tingz tiden uprättad förmälande, at emedan hans måg och dotter af förra Kullen allaredan för fiendens ankomst

sit

 

816

 

sit arf tilfullo utbekommit; Ty har han förklarat det wara hans yttersta willia, at hans måg Erich Erichson och dotter Elisabet skola efter hans död åtniuta hwar sin tridie deel i lööst och fast; Men den öfriga tridie delen så af löst som fast, skal tilfalla hans Hustru, Hwilket Han nu närwarande til alla delar war ständig och efter hans begaran protocollerades.

 

Matz Påhlson ifrån Wuoskåski berättar at Simon Jsaakson i Harjox och Matz Anderson i Ytterjepu 1720. af honom taget et biörnskin med galla och belingar som de til lagman SchmidtFeldt gifwit, hwarföre han nu efter giord aftaal fordrar 15 Carol:r Swaranderne tilstå sig af Matz Påhlson uttaget et biörnskin sampt sampt gallan och belingarne, som de på Sochnens wägnar wid Soldat skrifningen gifwit SchmidtFeldt och därföre lofwat 15 Caroliner, hwilket äfwen näst af Tingz almogen tilstå och berätta at Mårten Erckilä upburet någon deel af des penningar; Fördenskul dömdes natbohls männerne hwar på sin ort upbära hwad ännu

af

 

817.

 

af denna fordran innestår och tillika med det öfriga richtigt Kiäranden tilställa efter det 8 Cap: Kiöpm: B: ll:

 

Erich Jacobson ifrån Sochlot som efter Befallningzmannens Wählbetrodde Reinholt Bullichs immission af d 22 Julii sidstl:e tilträdt 1 Ml: öde Nybond der sammastädes, begära til des uhr ödesmåhl uprättande nödige frijheetz åhr. Och förordnades länsmannen tillika med 2:ne Nämbdemän ännu i höst detta hemman besichta och wid nästa Ting där om besked giöra, då om frijheten närmare resolveras skall.

 

Matz Thomasson begärar frijheet på 1/4 Ml: skate Käimo i Öfwerjepu som han af öde uptaga tänker; Ty förordnades länsmannen Lorentz Nohrman at tillika med Nämbdemännen Simon Jsaakson och Matz Jacobson syna detta hemman och wid nästa Ting Rätten der om beskied giöra, då närmare om frijheeten resolveras skall.

 

Elias Matson ifrån Wäxala upwisar Befallningzmannens Wälbetrodde Reinholt Bullichs immission af d 29 Julii sidstl:e som tillåter honom antaga 1/2 Ml: Crono öde Holm

i

 

818.

 

i Wäxala, hwar til Han nu om nödige frijheetz år anhåller. Här wid framkom förre åboens framledne Nils Mårtenssons Son Nils Nilson, som i denna Sommar af flychten heemKommet, begiärar tillika med sin moder Hust: malin Simonsdotter och Broder Johan Nilson få behålla samma Hemman som hans fader tilförna med berömlig flijt bygt och bebodt, så hafwa och desse nu i höst upbrutit och sådt någon deel af åkeren. der emot har

Elias Matsonsom ännu ey på hemmanet flyttat eller der på något arbete giort jämwäl efter Nämbdens intygande i Ryska tiden, bebodt et annat hemman, hwar på han ringa flijt skall anwändt. J anseende hwar til General Majoren och Landzhöfdingens hans wälborne Barons H:r Reinholt Wilhelm von Essens nådiga behag Nils Nilsons begiäran ödmiukel:n heemställes.

 

Nils Simonson ifrån Wäxala, anhåller nödige frijheetz åhr til at af öde uptaga 7/12 Ml: Stoorswart som hans äldre Broderson Johan Mickelson nästledne Sommar öfwergitwit. Ty förordnades länsmannen at tillika

med

 

819.

 

med Nämbdemännen Matz skytt och Erich Skrifwar innan nästkommande Alhelgon tijd detta Hemman besichta och werdera, der efter wid nästa Ting då om des beskafenheter beskied inkommer om frijheten närmare resolveras skall.

 

Johan Larson ifrån Wäxala framlägger en skrift af honom och Nils Simonson där sammastädes sampt til witnes af Matz Gustafson i Munsala under Tingz tijden uprättadt lydande: At Nils Simonsson til Johan Larson för 50 D:r K:mt en Koo updrager besitningz rätten på sit hemman 1/2 Ml: Crono Nissas i Wäxala, hwar på Nils Simonsson allaredan upburet berörde 50 D:r K:mt; Men Korn skal han ännu i höst bekomma, Hwilket efter Johan Larsons begiäran honom til säkerheet protocollerades.

 

Änkorne Hust: Sigrid och Hust: Elisabet Grelsdöttrar ifrån Munsala som nyligen af flychten heemkommet, berätta at en främmande Lars Pehrson ben:d ifrån Witasari Sochn 1719 tilträdt 1/4 Ml: Crono Swarfwars i Munsala som deras fader til förna bebodt och de nu så mycket mera söka at tilträda som de til des upbrukande och wid macht hållande haf=

wa

 

820.

 

wa nödigt arbetz hielp och där til förskafat någre Creatur. Lars Pehrson swarar at Han öde Uptaget detta Hemman som och afbrändt blifwit, hwar på han sedan någre huus upsat sampt en god deel af åkeren upbrukat. J anseende hwar til honom d 19 octobris 1722. flera åhrs frijheet förr slagen blefwet. Ty åfdar Han wid hemmanet handhafd blifwa. Men emedan Rätten om Crono hemmans boende ey Kan sig utlåta; Ty hafwa hoos General Majoren och Landzhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen parterne där om sig i ödmiukheet at anmäla.

 

Pigan Elisabet Johansdotter ifrån Nybacka och hennes Moderbroder Johan Jacobson ifrån

Munsala begära Länsmannen Lorentz Nordman och Nämbdemannen Matz Johanson i Cantlax at inventera hennes faders framledne Johan Thomassons i Munsala qwarlåtenskap, sampt der af tildela Pigan det arf som henne til rätta tilkommer, hwilket bewilljades efter det 14 Cap: Erfd: B: ll:

Ja

 

821.

 

Jacob Dawidson i Monäs fordrar af Änkan hustru Elisabet Jsaakzdotter i Cantlax 30 D:r k:mt som hust: Elisabetz Man Pehr Matson tillåns bekommit och ännu obetalt är. Swaranden tilstår denna geld och berättar at hennes Man med berörde penningar ifrån Soldat tiänst hijt sin broder Jacob Matson, men beklagar at de nu begge döde äro och ingen egendom efter sig lämnat. J anseende hwar til Käranden med deras efterträdare på hemmanet Johan Matsson således förliktes, at han där på efter hand betalar 15 D:r K:mt, hwar emot Jacob Dawidson sin widare talan i detta mål uphaf; Ty blifwer denna förlikning med dom stadfäst efter Kongl: förordn: af d 4 Julii 1695. §: 23

 

Jacob Matzson ifrån Kantlax, berättar at en larss Anderson ben:d ifrån Sarijärfwi nyligen under hans flycht uptaget et hemman 1/4 Ml: Crono, Räfwas där sammastädes som hans fader och förfäder bebodt. Och emedan Han har medel och folck sielf det samma at beboo; Ty begärar Han fram för den främmande til Hemmanet förhulpen blifwa. Larss Anderson som nästledne Pinges tijd hemmanet tilrädt, och där på ringa Arbete giort, lofwar

nästkommande wår där

ifrån

 

822.

 

ifrån afträde taga, hwilket efter Kiärandens begäran protocollerades.

 

Anders Jöransson ifrån Kyrckioby, berättar at han för 60 D:r K:mt en Koo och et fåår uplåtet Hindrich Person ifrån Lapo Sochn och Nurmo by besittningz rätten på Pelckola hemman i Kyrckioby som Protocols extractet af d ? Novembris 1721. utwisar. hwilket hemman Hindrich Pehrson sedermera til en annan lämnat; Klagandes Anders Jöranson at han bemälte Kiöpskilling ey mera bekommet än 8 D:r 24 s: K:mt; Ty har Han Honom för de

resterande 51 D:r 8 s: K:mt och Korn, til detta Ting lagl:n stämma låtete, som Länsmannen i Lapo Jsrael Holstii d 14 Augusti sidstl:e dato i de bref wid handen gifwer; Men han finner sig nu intet eller besked om laga förfall insänder. Fördenskul dömmes Hindrich Pehrson at til Kiärande betala de återstående 51 D:r 8 s: K:mt och en Koo, sampt uti förorsakad Rättegångz Kostnad 3 D:r K:mt utgifwa dess utan saakfälles han för uteblifwande ifrån Tinget til D:r S:mt; doch åligger Anders Jöranson at så långt som nästa Ting om detta sluut

lagl: Kunna giöra sin wederpart eller execution för

at

 

823.

 

at Hindrich Pehrson må hafwa tijd honom där til instämma och Hufwudsaken återwinna om Han will och förmenar sig där til skiäl hafwa efter Kongl: förordn: af d 4 Julii 1695. §: 2.

 

Änkan Hustru Margreta Pålsdotter i Ytterjepu har til detta Ting låtet instämma Larss Erichson där sammastädes angående något dem emellan föröfwat slagzmåhl; Men de infinna sig nu ingen dera eller beskied om laga förfal insända. Fördenskull saakfälles hustru Margreta Påhlsdotter til 3 D:r och Lars Erichson til 2 D:r S:mt efter Kongl: förordn: af

d 4 Julii 1695. §: 2. Och tilsades länsmannen lorentz Nordman at wid nästa Ting parter instämma, låta, då om Hufwudsaken ransakas och närmare resolveras skall.

 

Klåckaren Elias Danielson ifrån Lapo Sochn och Härmä by, berättar at han af Hendrich Wesman i Sochlot för 16 D:r K:mt Kiöpt en finsk Bibel som sedermera funnetz wara denna Sochns Kyrckia tilhörig, hwar före Kyrckioherden Ährewördige H:r Samuel Alanus och Kyrckiowerden Rådman Nils Brasch bibelen igentaget; Fördenskul begärar Klåckaren til sin betalning af Wesman förhulpen blifwa. Wes=

man

 

824.

 

man är af Nämbdeman Matz Matsson och Jacob Hanson i rättan tijd stämbd; men inställer sig nu intet eller beskied om laga förfal wisar; Fördenskuld dömes Wesman at återställa Klåckaren sine 16 D:r K:mt jämpte ? D:r S:mtz expenser, i anledning af det 5 Cap: Kiöpm: B: ll: och 16 Cap: Tiuf: B: För ute blifwande ifrån Tinget saakfälles Wesman til 2 D:r S:mt, och åligger Elias Danielson här om så långt för nästa Ting lagligen Kungiöra Wesman eller execution söka at han må hafwa tijd Klåckaren där til instämma och ändring i hufwudsaken söka om han wil och förmenar sig der til skiäl hafwa. likmätigt Kongl. Förordn. Af d 4 Julii 1695. §: 2.

 

Jacob Mårtenson ifrån Öfwerjepu framlägger et protocols extract af d 19 octobris 1722. förmälande at han hwars fader Mårten Sigfridson in til död ägt Jungars Krogen, skulle den samma tilträda och syta sin gambla StiufFader Cnut Hindrichson hwilket General Majoren och landxhöfdingen Högwälborne Baron H:r Reinholt Wilhelm von Essen d 6 Decembris samma åhr nådel:n stadfäst, och det höga Landzhöfdinge ämbetet d 9 Aprilis sidstl:e

Be=

 

825.

 

Befallningzmannen Reinholt Bullich til werckställande widare lämnat, Hwar efter gode män d 29 Aprilis emellan Jacob Mårtenson och Cnut Hendrichson deelt Huus och jord dem emellan, sampt tilmät Jacob Mårtensson utaf Husen: stora bagarstugun med Kammare innan före, en gl: Källare, en gl: stugu eller badstugu med spis uti, 1 footbod öster på gården, 1 weda lider på södra sidan, en foderlada, et litet agnhuus, Stallet, badstugu, loan,

Rian och halfwa fähuset, sampt af åkeren halfwa lång stycket i heem åkeren och norra delen, Hela badstugu åkerstycket, hela leda och wides päldostycken, halfwa backestycket och Södra delen, halfwa stycket i Stråka giälan och södra delen, Hela stugu stycket, dala stycket och skata stycket af holm åkeren, Halfwa Backänd stycket eller wästra delen, halfwa Kåhllandet, halfwa hamplandet och en liten humble gård Söder om badstugun. Af ängarne halfwa Han bekommet Holm ängar 2 små laduland, uppå fählmåsan et litet rödningz land om 2 skrindland. der emot har Cnut Hindrichson til sytningz deel i lifztijden blefwet tildelt ny stugun med farstugu och farstugu Kammaren, et gammalt loft, en foot boda, halfwa fähuset, en Rijlada och stora wedalidret, Rian, loan, stallet och badstugun nyttia de tilsammans. Utaf åkeren har Cnuut bekommet halfwa långstycket i heemåkeren och Södra delen.

Hela

 

828.

 

Brasch, för hwilken tiänst hon fåt goda löner hwilket Walborg Christersdotter nu närwaramde äfwen påminner, och säijer sig wid fiendens ankomst haft 80 D:r Kop:mt hwita penningar, som hon på flychten i skogen intet torde bära hoos sig, utan hade dem nu här nu der giömde sampt på möijeligaste sättet dolgde så länge det swåraste plundrandet påstod. Anders Johanson säijer at Han af Borgaren Johan Jsakson tilläns fått 6 D:r Kop:t och sålde något brenwin sampt en skiorta, för hwilket han Kiöpt den i förra Ransakningen nämbda Korn. Johan Jsakson har förleden wår reest åth Swerige och weet här ingen hwar

han sig uppehåller mera war här wid intet at påminna.

Resolutio.

Emedan af föregående Ransakning finnes Walborg Christersdotter wetat hwar, framledne Borgaren Carl Christerson 1714 giömd sine penningar som uhr göman stulne blefwet och samma åhr efter witnens utsagu waret medellös, in til dess hon 1715. om wåren waret hemma sampt efter Carl Christersons död Kunnat hans giöma besöka, hwar efter hon haft penningar både för sig och sin Swåger Anders Jo

han

 

829.

 

hanson, utan at med säkerheet bewisa hwar Hon dem ährligen fåt. J anseende til hwilka omständigheter Rätten finner skiäligt at Hon Walborg Christersdotter efter det 19 Cap: Tingm: befriar sig om hon Kan likmätigt Kongl: Förordn: af d 30 Octobris 1695. med sielf sins Ed, at hon intet stulet framledne Carl Christersons penningar, eller weet hwem dem ifrån göman taget.

 

J anledning af Tingz Rättens d 18 Febr: sidstl:e fattade protocol framkallades Pigan Susanna Göstafzdotter ifrån WuosKåski och nekade sig minnas det hon sagt för Oluf Kojonen, at Matz Anderson Tålika stulet Hindrich laitinens ifrån Lapo Cauhawa hoos Köckars gård nedsatta tiera, och giorde hon på laitinens begäran sin witnes Ed och berättade at hon 1716. höandz tiden uti Karckas oja 1/4 mil ifrån tålika, då hon på den orten, uptog mäsrötter til sin föda, såg någre Tunor tiära, en weka där efter såg hon samma tiära uti en båth wid Karckas oija, hwars båtn war, weet hon intet, efter där hoos ey

något folck syntes. Hon förklarar enständigt på sin ed, at hon in=

tet

 

830.

 

tet weet hwem som stulet tiäran. Laitinen berättar at Tålicka förr stulet tiära ifrån Erich Hanson Caupi, hwilket både Erich Hanson och Matz Anderson Tålicka tilstå: nämbl:n Tålicka 1717 snattat och sedan betalt en Tunna tiära då weed 4 D:r K:mt ifrån Erich Hanson warandes intet slijk synd förr än nu någonsin lagförd. Mera war här wid intet at påminna.

Resolutio.

Emedan af föregående Ransakningar intet skiähl finnes, hwar igenom Matz Tålicka til Laitinens tiäras stöld Kan bindas; Ty dömmes Han och der ifrån frij efter det 7 Cap: Tiufwa b: och 20 Cap: Tingm: Men som han påstår, det han 1717. snattat ifrån Erich Caupi en T:a tiära som han sedan betalt; Ty skall han efter Kongl: Förordn: d 30 Aprilis 1713 i Sacerstian undergå skrift i stillheet.

 

Änkan Hustru Kierstin Erichzdotter ifrån Sochlot, berättar at hennes Son framledne Elias Matson 1714. om hösten på sidan af hedesmåsan närwarande sin granne Jacob Hin=

drich=

 

831.

 

drichson gömde en ask och där uti en Silfbägare sampt någre hwita penningar, huru mycket weet hon intet, samma höst blef Sonen i hiälslagen, sedan han något uttryckel:n för henne omtalt hwar af lades, doch Kan hon honom intet igenfinna; Ty misstänker Hon bemälte Jacob Hindrichson så wäl för asken som 8 Kannor salt af henne giömt under hennes grannes Mickel Mårtensons stugu golf, uti 2:ne stora flaskor, af hwilka flaskor Simon Simonson i Sochlot funnet den ena på Matz Erichson Pinkz fähuus skulla, där Jacob Hindrichson en tijd haft sin undan förde egendom 1714. om Hösten gömd. Jacob Hindrichson swarar at han såg hwar Elias Matson på Heden hade sina Kistor, och at han där uhr tog asken som han bar neder åth måsa liden och giömde. Stället säger Han sig intet weta, emedan han intet fölgde honom ifrån Kistorne. På Matz Erichson Pinkz fähuus skulla, nekar han sig haft någon egendom eller där wistatz. Och påstår han högeligen at han i dessa mål oskyldig är. Simon Simonson afhördes utan jäf Edeligen och wittnade at han 1715. om Somma=

ren

 

832.

 

ren på Matz Pinkz fähuus skulla fan en drickes flaska, där uti salt waret, hwilken flaska hustru Kierstin Erichzdotter straxt igen Kende, han weet intet hwem som lagt flaskan dit, ey heller såg han där någre saker Antingen Jacob Hindrichson eller någon annan tilhörige. Jacob Hindrichson tilstår at han 1723 sidst uti Martii månad flötte sig tillika med sin hustru Maria Josephsdotter, Syster pigan Susanna Hindrichzdotter och Son Anders Jacobson jämwäl sin granne Anders Matson sampt hans hustru Maria Erichzdotter och hennes lilla Son Erich Anderson in uti Matz Pinkz ödes gård, der de alle hade deras tilhåld i badstugun och inga saker i fähuset eller på dess skulla. Anders Matson med hela des huushåld är nu i ångermanland och Säbrå Sochn; Ty utställes detta mål til dess någon underrättelse af honom eller hans berörde anhörige ehrhållas Kan.

 

Länsmannen Lorentz Nohrman föreställer Mårten Matzson och Kånan Maria Hansdotter ifrån WuosKåski, hwilka friwilligt tilstå och

be=

 

833.

 

bekänna at de uti änkelt hoor med hwar andra 1719. emot åhretz slut haft Kiötzlig beblandelse och aflat barn som föddes 1720. uti Augusti månad, hwarförr de af lagmannen Wälborne H:r Wolmar Adolph Stackelberg äro straffade 1721. Karlen med gatulop och qwinnan med risslitande för änkelt hoor, hwilket de sedermera itererat och alt sedan som Man och hustru sammanlefwat. När Kånan 1721. lagfördes, war hon andra gången hafwande och uti Aprilis månad 1722 födde barn, som jämte det förra med döden afgådt. nu begära desse pehrsoner at få ächta hwar andra. Mårten Matsons hustru Brita Philipzdotter med 2 sine Söner och 2:ne döttrar äro 1716. tillika med många andra huushåld fångne här ifrån til Rysland bortförde, och intet igenkomne. Berättandes Mårten Matzson at han af Elias Mickelson Knutila, Matz Knutson Mattila och Matz Thomasson Assuma som 1722. om Sommaren med sine fångne hustrur heemkommet , hört det Mårten Matzsons hustru ändå lefde, wid Moisio hof intet långt ifrån Räfwel. Men ingendera af desse bodbärare war eller Kom nu tilstädes, ehuru wäl de efter sändes.

Qwin

 

834.

 

qwinnan har aldrig warit gift. Nämbden och Almogen berätta at Lagman Stakelberg så wäl som Prästerskapet och länsmannen warnat dem at intet omgås med hwar andra, hwilket Länsmannen Nordman äfwen besannar. Och Klagar at de icke des mindre alt framgint bolag haft. hwilket de angifne tilstå och säija sig förmodat at de skulle blifwa wigde med hwar andra.

Resolutio.

Rätten pröfwar nödigt at utställa dömmandet öfwer Mårten Matsons och Maria Hansdotters lägersmål til des de i Ransakningen nämbde och förledit åhr uhr fångenskapet heemkomna wid nästa Ting framhafde och hörde blifwa. J medler tijs saakfälles Mårten Matsson och Kånan til 4 sk: S:mtz böter, i anledning af det 32 Cap: Kong B ll: för det de emot åtskillige förna mootwilligt med hwar andra haft bolag och i samman lefwat, sampt på läggas at wid lika wite straxt åtskillias.

Erich

 

835.

 

Erich Pehrson ifrån Mono berättar sig 1717. tillika med Mickel Cnutson i Sochlot wid deras flychtande på Torsöö taget en NyCarlby borgares bååt, som de tillsammans nyttjat, hwarföre Borgaren fordrar 18 D:r K:mt lega och som han Allaredan betalt sin andeel med 9 D:r; Ty begärar Han at Mickel Cnutson må tilhållas den andra hälften betala. Swaranden Kan intet neka at de i lag taget och nyttiat båten; Fördenskul dömmes Han at med 9 D:r K:mt betala sin deel af Hyran efter det 33 Cap: Jord: B: ll:

 

Jacob Mårtenson och Hans Swåger Johan Carlson ifrån Öfwerjepu förklara sig missnögde med det Arfskifte som d 21 Novembris 1721. blefwet hållet efter deras moder och Swärmoder Hustru Gertrud Olufzdotter, upwisandes bytes längden af berörde dato, hwar af åtskilliga orimligheter funnos; Ty begärte de domhafwanden at tillika med 2:ne Nämbdemän jämka qwarlåtenskapen emellan dem och deras medarfwingar som bewilljades efter det 15 Cap: Erfd: B: ll:

 

Putte Bäck